Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Hårdare skattekonkurrens kan sänka företagsskatten i framtiden

Från 2017
Runda huset i Hagnäs i Helsingfors
Bild: Yle/ Jaani Lampinen

Brexit och Donald Trumps politik kan på sikt öka pressen att sänka företagsbeskattningen i Finland. Speciellt Storbritannien har hotat med ökad skattekonkurrens. Om företagen beskattas lindrigare kommer löntagarna sannolikt att tvingas betala mera skatt.

Det är bara tre år sedan Finland senast sänkte samfundsskatten, från 24,5 procent till 20 procent. I dagens läge är det en konkurrenskraftig skatteprocent. Men om skattekonkurrensen hårdnar ytterligare kan Finland tvingas sänka samfundsskatten igen. Storbritannien beskattar i dagsläget företag lika hårt som Finland. Men efter brexit kan skatten sjunka.

Penna Urrila, ledande ekonom på EK
Bildtext Penna Urrila är ledande ekonom på Finlands näringsliv EK.
Bild: Yle/ Jaani Lampinen

- Om Storbritannien verkligen går in för en aggressiv skattekonkurrens och sänker sina företagsskatter från dagens 20 procent till kanske 15 procent eller ännu lägre, kommer det att påverka hela Europa och därmed också Finland, säger Penna Urrila som är ledande ekonom på Finlands näringsliv EK.

Ralf Sund som är chefsekonom på tjänstemannacentralorganisationen STTK är inne på samma linje

- Pressen är inte ännu så stor. För tillfället ligger vi redan under den nordiska skattenivån. Vi vet inte heller vad som kommer att hända efter brexit eller hur Trumps skattepolitik kommer att se ut. Men om jag försöker tolka strömningarna i världen har vi nog på längre sikt en press att sänka företagsskatterna.

Ralf Sund, en äldre man med kort grått hår och kort grått skägg. Han har en randig skjorta på sig. Han står framför ett fönster med stadsutsikt.
Bildtext Ralf Sund är chefsekonom på STTK
Bild: Yle/ Jaani Lampinen

En hårdnande skattekonkurrens är en situation som Ralf Sund inte tycker om.

- Det här är ju en galen situation om man hela tiden sänker skatterna via den internationella konkurrensen. Det är en mycket dyster framtidsvision.

Skattesmitning eller lägre skatt?

Tidigare i veckan sade Centralhandelskammaren att Finland inte borde kämpa så hårt mot skattesmitning. Det leder enligt Centralhandelskammaren till ökad byråkrati för de företag som betalar sina skatter ärligt, samtidigt som de företag som vill smita från skatter gör det i alla fall.

- Vi måste koncentrera oss på de bolag som är villiga att betala skatter och de som inte är så villiga, men som betalar dem om skatterna är på tillräckligt låg nivå, säger Ann-Marie Kemell som är skattedirektör på Centralhandelskammaren.

Södra kajen 10
Bild: Yle/ Jaani Lampinen

Penna Urrila ser hellre klara skatteregler som alla kan följa, än en gråzon med halvtillåten skatteflykt. Men han håller med om att skattenivån är viktig.

- Egentligen borde Finland som ett litet land kanske ha lite lägre skattesats än konkurrenter för att få åtminstone en liten fördel som lockar företag till Finland. Vi saknar fördelar som andra länder har. Vi ligger långt från de växande marknaderna och då kan skattepolitiken vara en faktor som gynnar företagandet just här i Finland, säger Penna Urrila.

STTK:s emblem
Bild: Yle/ Jaani Lampinen

Andra skatter kan stiga om samfundsskatten sjunker

Ralf Sund ser ogärna att företagsskatten sjunker, men anser inte att en sjunkande skatt skulle vara ett oöverstigligt problem.

- Samfundsskatten samlar in ungefär fem miljarder euro av de totala skatteinkomsterna på ungefär 90 miljarder. Det skulle alltså inte vara en direkt katastrof för samhället om samfundsskatten sjunker. Då måste man ändå komma ihåg att man sannolikt måste höja andra skatter. Det betyder att löntagarna kan tvingas betala mera skatt antingen genom högre inkomstskatt eller högre omsättningsskatt. Någonstans måste man ju ta de här pengarna som fattas i så fall, säger Ralf Sund.

Ifall man väljer att inte höja andra skatter tvingas staten antingen låna mera pengar och öka skuldbördan eller skära i samhällsservicen i samma takt som man sänker samfundsskatten.