Centern försvarar sitt inflytande i kommunerna - dessa fem frågor kan avgöra valet för partiet!

Yles temasatsning Fokus på partiet fortsätter med Centern i turen. Partiet har ett starkt stöd i landets mindre kommuner. Men hur ska partiet lyckas locka över väljare i städerna?

Vi listar fem frågor som kan avgöra valet för Centern.

1. Stödet på fältet

Centerns starka position i kommunerna bygger till stora delar på stödet i de små och medelstora kommunerna. Partiets starkaste fästen finns i norra och mellersta Finland.

Speciellt högt är stödet för Centern i Uleåborgs valkrets (41 %) och Lapplands valkrets (37 %). Lägst är stödet i Nyland (7,2 %), Birkaland (12,4 %) och Egentliga Finland (15,7 %).

Ser man till maktförhållandena i enskilda kommuner så är Centerns dominans överväldigande: partiet är störst i två tredjedelar av kommunerna på fastlandet. Å andra sidan har partiet en svag position i landets större städer, där många röster står på spel. Speciellt märks det här i huvudstadsregionen, där Centerns inflytande är litet.

För att gå framåt i valet måste Centern både försvara sina positioner i de mindre kommunerna och försöka vinna över väljare i städerna.

I grafiken nedan ser du hur Centern klarade sig i kommunalvalet 2012 i landets tio största städer samt i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt). Artikeln fortsätter under grafiken.

2. Regeringsansvaret

Under de senaste två åren har Juha Sipiläs centerledda regering genomfört många tuffa och delvis impopulära reformer. Frågan är hur högerregeringens politik framstått ur Centerväljarnas synvinkel.

Länge såg det ut som att regeringsansvaret inte skulle ha haft någon märkbar effekt på Centerns stöd i opinionsmätningarna. De senaste galluparna tyder ändå på att två år av regeringsansvar börjar dra ned på stödet.

I oppositionen har framför allt De gröna och Vänsterförbundet marknadsfört kommunalvalet som en förtroendeomröstning om regeringens politik. Frågan är om väljarna i de centerdominerade kommunerna ser frågan på samma sätt. Ligger regeringsansvaret Centern i fatet?

3. Kandidatnomineringen

Ser man till antalet kandidater har Centern lyckats relativt bra med sin rekrytering. Partiet ställer upp närmare 7 500 kandidater, betydligt fler än SDP och Samlingspartiet.

Samtidigt har intresset för att ställa upp minskat märkbart jämfört med kommunalvalet 2012. Då ställde 8 400 kandidater upp för Centern.

En naturlig förklaring till svinnet är att antalet fullmäktigeplatser minskat sedan 2012 till följd av kommunsammanslagningar och den nya kommunallagen. Känntecknande är att samtliga partier förutom De Gröna och KD går till val med färre kandidater än senast.

Kandidaternas köns- och åldersfördelning kan också ha en inverkan på valresultatet, speciellt då det kommer till att locka unga rörliga väljare. Av Centerns kandidater är färre än var tionde under 30 år. Att nå ut till de unga väljarna är livsviktigt för samtliga partier - inte minst för Centern.

4. Vård- och landskapsreformen

I årtionden har man inom Centern vurmat för en landskapsförvaltning, som skulle ta över uppgifter från kommunerna och staten. Nu ser planerna ut att bli verklighet.

Landskapsindelningen ser ut att bli gynnsam för Centern: med sitt nuvarande nationella stöd skulle Centern bli störst i en stor del av de blivande landskapen.

Men hur kommer de aktuella reformerna att påverka intresset för kommunalvalet? Kommer centerväljarna att mobilisera sig i tidigare utsträckning när en stor del av kommunernas makt överförs till landskapen? Finns det en risk för att potentiella väljare blir liggande på sofflocket?

Det blir också intressant att se hur diskussionen om kundens valfrihet inom vården utvecklas under de närmaste veckorna. Som känt ser man inom Centern inte odelat positivt på valfriheten. Kan oron över valfriheten kan gå ut över Centerns väljarstöd?

5. Familjepolitiken

Frågan om familjeledigheterna och avgiftsfri dagvård har seglat upp som ett hett tema. I motsats till social- och hälsovården är dagvården något som kommunerna kommer att besluta om även i fortsättningen. Det är välkommet att frågan debatteras inför valet.

Av hävd har Centern försvarat hemvårdsstödet, en ersättning som betalas ut till föräldrar till barn under tre som inte utnyttjar en kommunal dagvårdsplats. Hemvårdsstödet har sparat på kommunernas resurser och ökat på familjernas valfrihet, lyder argumentent.

Det finns ändå tecken på att synen på hemvårdsstödet och dagvården börjar luckras upp inom Centern. På riksplan har ledande Centerpolitiker talat för en helhetsreform av familjeledigheterna. Frågan är vad de enskilda kandidaterna ute i kommunerna anser?

Det är värt att minnas att en förändring av familjepolitiken inte förutsätter en helhetsreform på nationell nivå. Redan i dagens läge kan kommunerna ta ut lägre dagvårdsavgifter och påverka nivån på det kommunspecifika tillägget till hemvårdsstödet.

I skärgårdskommunen Gustavs har man gått in för att halvera dagvårdsavgifterna, rapporterar Helsingin Sanomat. Syftet med det här är att göra kommunen mer attraktiv för barnfamiljer. I Pelkosenniemi, Liperi och Puumala har man likaså planerar på att slopa dagvårdsavgifterna. Samtliga tre kommuner styrs av Centern.