Maren Uthaug ritar streckgubbar inför publik
Serietecknaren Maren Uthaug brukar hålla föreläsningar och prata inför publik om sina böcker men hon har märkt att hon efteråt känner sig trött av att hålla låda.
Uthaug konstaterar att det är mer avkopplande både för henne själv och publiken att teckna live och låta teckningarna tala för sig själv.
På World Storytelling Day den 20 mars gästade hon kulturcentret Kulturkontakt Nord i Helsingfors för att framföra en stum liveteckning inför publik. Berättelsen räckte 40 + 40 minuter, med en kort paus emellan.
Så här går det till
I Danmark är Maren Uthaug mest känd för sina satirteckningar i landets största dagstidning Politiken.
Hennes minimalistiska streckgubbar är i all sin enkelhet tankeväckande och mångfacetterade. Det är tittaren som får måla ut detaljerna i sitt huvud och humorn i teckningarna är ofta svart, litet fräck och en röd tråd är huvudpersonens utanförskap i vardag och sociala sammanhang.
Liveteckningen går i praktiken till så att Maren sitter vid ett skrivbord och ritar med penna på papper. I skrivbordslampan har hon fäst en kamera som filmar hennes händer och teckningen.
Bilden projiceras på en stor vit duk på väggen så att publiken kan följa med historien. Uthaug säger ingenting åt publiken och i rummet spelas klassisk musik.
Uthaug tecknar snabbt och enkelt och skriver korta bildtexter, på danska.
Hon jämför livetecknandet med att titta på en brasa. Det blir en avslappnad lugn och skön stund för publiken och hon behöver inte säga någonting själv.
"Ett annorlunda barn"
I kulturcentret följer den lilla publiken andäktigt med och skrattar försynt på både rätt och, troligtvis, fel ställen.
Berättelsen går i “jag”-form och handlar om en liten flicka som är argsint på sina dockor och kissar i sängen. Flickan trivs under trappan men till sist blir hon så stor så hon inte ryms där längre och måste ta steget ut i vuxenvärlden och konfrontera andra människor.
"Hon kissade i sängen"
Teckningarna andas en viss sorts utanförskap och ironisk, oftast svart, humor. Ibland är det aningen politiskt inkorrekt. Den unga kvinnan svarar “kuk” när hon blir tillfrågad vad hon önskar sig på kvinnokampsdagen.
Man kan se vissa likheter mellan t.ex. den tecknade goth-tjejen Nemi och Lena Dunhams karaktär “Hannah Horvath” i tv-serien Girls.
I dagstidningsformat är Uthaugs serier korta serier på en ruta där man inte behöver vänta på svaret till följande dag utan punchlinen finns där direkt, som ett meme. I liveteckningssituationen kan hon berätta en lång historia och det hela får då en litet annan karaktär.
Som upplevelse är liveteckningen faktiskt ganska avkopplande och kul. Ett koncept som kanske skulle fundera som “slow tv” också?
(23.3. kl. 14:28. Teckning lagd till i artikeln.)
