Antalet barnskyddsklienter har sjunkit rejält på Kimitoön

Både antalet barnskyddsanmälningar och antalet barnskyddsklienter har minskat ordentligt på Kimitoön.

Under fjolåret tog man emot drygt 100 anmälningar mot drygt 170 året innan. Också antalet klienter har minskat drastiskt. Från 120 år 2015 till bara 60 år 2016.

Socialchef Lilian Nordell tror att minskningen bland annat beror på den Familjeservice som infördes i Kimitoöns kommun på hösten 2015.

– Det är möjligt att många av dem som nu fått hjälp via Familjeservicen skulle ha lett till barnskyddsanmälningar istället, säger Nordell.

En annan orsak till minskningen är den lagförändring som lett till att en bedömning av behovet av stödåtgärder inte automatiskt leder till att barnet blir barnskyddsklient. Tidigare blev barnet klient så fort det kom en anmälan, förklarar Nordell.

Mellan 50 och 60 klienter har sedan starten anlitat Familjeservicen, som alltså är en lågtröskelmottagning för barnfamiljer som av olika orsaker behöver stöd.

Mår barn och unga på Kimitoön bättre än tidigare?

Färre barnskyddsanmälningar och färre som behöver barnskyddsåtgärder berättar något om hur barn och unga i Kimitoöns kommun mår, men bara en del.

Ser man till det totala antalet klienter inom Kimitoöns socialväsende har det inte förändrats märkbart, men stödalternativen är fler.

Alkoholen en bov på Kimitoön

Vartannat år utför Institutet för hälsa och välfärd en enkät bland barn och unga i landet. I den senaste enkäten (2015) kom det fram att unga i Kimitoön oftare än unga på andra håll i landet dricker alkohol för att bli berusade.

Enligt Nordell är alkoholkonsumtionen på ön något som märks vid socialenheten.

– Visst ser vi det. Också alkoholbruk bland vuxna och attityden gentemot att unga dricker. Där tror jag att det finns en hel del att göra.

Nordell ser gärna att skolan, dagvården, rådgivningen och andra som kommer i kontakt med barn och unga ännu mer än tidigare jobbar i förebyggande syfte.

– Det görs en hel del men säkert kan det göras ännu mer, tror Nordell och nämner som ett konkret exempel kamratstöd i form av olika slags grupper för familjer, föräldrar och barn i särskilda livssituationer.

Föreningar kan snart få pengar för att främja psykisk och social hälsa

Ett led i att utveckla kamratstödet på ön är det ekonomiska bidrag som Kimitoöns kommun kommer att reservera för föreningar som erbjuder verksamhet som stöder social och psykisk hälsa bland invånarna.

Initiativet är Nordells och meningen är att kommunen ännu i år viker 12 000 euro för ändamålet.

– Kommunen stöder ju i dagens läge en hel del föreningar som sysslar med motion, idrott och kultur så vi försöker ta lite modell av dem och stöda också annan typs verksamhet.

– Jag tror att det är viktigt att få igång föreningar med det här. Också med tanke på vårdreformen skulle det vara viktigt att föreningarna blev starka inom det här området.