Rapport: Biståndsorganisationer gör ett bra arbete - trots minskat stöd från staten

Det finländska utvecklingsbiståndet får gott betyg i en rapport från utrikesministeriet. Medborgarorganisationerna räddar liv och stärker samhällen i utsatta delar av världen, men något utökat statligt stöd är inte att räkna med.

Alla de sex medborgarorganisationerna som utrikesministeriet evaluerat sköter sitt arbete väl. De räddar liv och främjar demokrati och stabilitet.

- Finlands stöd når på det hela taget goda resultat, säger Claus Jerker Lindroos, chef för enheten för humanitär hjälp vid utrikesministeriet.

De sex organisationer som UM evaluerat är World Vision, Rädda Barnen, Fida, Kyrkans utlandshjälp, Plan Finland och Finlands Röda Kors.

Alla organisationer arbetar med utvecklingsprogram eller humanitär hjälp i krävande och svåra situationer i länder som Somalia, Sydsudan och Centralafrikanska republiken.

Finland har skurit radikalt i biståndet

Under 2010-talet har statens stöd till organisationerna ökat gradvis med cirka 2 procent per år.

Men regeringen Sipilä vände trenden radikalt.

Ifjol kapades 40 procent av stödet till biståndsorganisationerna.

Hur det går med finansieringen i framtiden hänger på politiska beslut, men Lindroos hoppas att organisationernas goda betyg också får enskilda finländare att öppna plånboken.

- Organisationerna är också beroende av direkt stöd av enskilda finländare. Vi hoppas att den här utvärderingen visar att det är ett arbete som är förtjänt finländarnas stöd och förtroende också i framtiden.

Finland har bundit sig till FN:s milleniemål att skänka 0,7 procent av sin BNP till utvecklingsbistånd. Men vi är långt ifrån målet, 2016 motsvarade biståndet 0,38 procent av BNP.

"Kan alltid bli bättre..."

Utrikesministeriet evaluering visar att det finns saker som försvårar organisationernas arbete på plats.

Enligt ministeriet handlar de finländska organisationernas samarbete med lokala aktörer mest om att göra upp underleverantörskontrakt, och inte om att förhandla kring gemensamma mål.

Dessutom finns det en risk för att instabila stater försvårar organisationernas arbete eller försöker utnyttja dem. Till exempel genom att få dem att axla statens uppdrag att tillhandahålla socialtjänster.

- Det finns såklart alltid saker som kan förbättras. Man kan ha mera betoning på samarbetet med lokala organisationer för att förmedla kunskaper som lever kvar också när projekten som Finland stöder tar slut, säger Lindroos.

Också kritik mot organisationer

Pensionerade ambassadören Matti Kääriäinen jobbade i 40 år med utvecklingsarbete och var stationerad i olika länder i Afrika, bland annat som ansvarig för biståndsprojekt och rapportering hem till Finland.

Han är känd för att ha kritiserat Finlands utvecklingssamarbete. Han ser brister också i organisationers arbete som helhet.

Enligt Kääriäinen sysslar många organisationer med symptomen och inte de egentliga orsakerna till problem. Som exempel på verkliga problem i utvecklingsländerna nämner han kapitalflykten, skattefrågor, klimatförändringen, flyktingsituationen och hungersnöden i Afrika.

-Om man skulle vilja åtgärda de underliggande orsakerna skulle ju nog verksamheten se annorlunda ut än att man åker till en by där man åtgärdar akuta problem och hjälper dem som just då lider av något.

Finnwatch gott exempel

Som ett exempel på en instans som gör bra ifrån sig nämner Kääriäinen Finnwatch, som han själv stöder.

-De följer med finländska företags verksamhet i utvecklingsländerna, samt rapporterar om missförhållanden som uppdagas.

Ett problem för många organisationer är enligt Kääriäinen att de tvingas söka finansiering och ta sig an sådana uppgifter som det erbjuds pengar för.

Alla finansiärer vill inte att obekväma saker får uppmärksamhet.