Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Inga beslut om skolnätet i Sjundeå förrän efter kommunalvalet

Från 2017
Uppdaterad 23.03.2017 11:49.
En byggnad med röda tegel.
Bildtext Det som är helt klart är att Aleksis kiven koulu ska flytta ut till moduler i höst.
Bild: Yle/Petra Thilman

Sjundeå kommun ordnade på onsdagen (22.3) en invånarkväll för Sjundeåborna där temat var kommunens många byggnader som har problem med inomhusluften. Klart är i alla fall att några beslut om hur framtidens byggnader ska se ut inte fattas före kommunalvalet i april.

Föräldern Tanja Lignell deltog i mötet och uppskattade att kommunen ordnade ett informationskväll.

- Hittills har informationen varit lite bristfällig. Den har varit diffus och svår att tolka. Därför var det bra att man ordnade en sådan här kväll där man öppet får fråga och får en bättre översikt av läget, säger hon.

Hon konstaterar ocskå att svar på alla frågor kunde tjänstemännen inte ge eftersom det under våren ska tas fram en strategi för hur man ska gå till väga.

Den 8 maj ska kommunens nya och gamla fullmäktige träffas för att diskutera situationen och blicka framåt.

Under tiden försöker kommunen klara sig med de byggnader man har och lösa problemen med inneluften med hjälp av bland annat luftrenare.

Men också luftrenare och andra typer av tillfälliga lösningar kostar kommunen flera hundratusen euro per år.

Många bollar i luften

Eleverna i Aleksis Kiven koulu ska få flytta in i moduler i höst och för vissa byggnader väntar man ännu på ytterligare prover.

Päivärinteen koulu fortsätter i Sjundeå svenska skola åtminstone ett tag ännu i väntan på de senaste provresultaten från svenska skolan.

Tandläkarmottagningen och hälsovårdscentralen har också problem man försöker lösa. Också barnen i daghemmet Lilla-Alexis ska på sikt få andas bättre inneluft, men det finns ännu många oklara pusselbitar.

Juha-Pekka Isotupa
Bildtext Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.
Bild: Minna Almark/YLE

Bland annat det sade kommundirektör Juha-Pekka Isotupa och den tekniska chefen Markus Moisio under invånarkvällen. Också flera kommunalpolitiker passade på att tala under mötet som lockade tiotals invånare. Salen var trots det endast halvfull men tillställningen sändes också direkt på Sjundeås Facebooksida. Många följde med mötet den vägen, sändningen hade över 570 visningar.

Kostnaderna

Föräldrar i publiken uttryckte oro för inneluften och undrade om kommunen betalar ifall man måste ha barnen hemma på grund av problemen.

Tanja Lignell har en tvååring och ett treåring i daghemmet Lilla Alexis som just nu är inhyst i Toukola. Hon flyttade med sin familj till Sjundeå för ett år sedan från Sverige och då måste barnen byta daghem.

- De började i Trolldalen som då ännu existerade och gick där två månader. Då blev det flytt igen, till lilla Alexis.

På infotillfället kom det fram att barnen måste flytta i höst igen.

- Det har blivit många flyttar för så små barn. Det är klart att man känner viss oro men samtidigt om man kan lösa det på ett vettigt sätt så kan det vara bra med en flytt. Men eftersom vi inte vet vart det bär av så känner jag en viss oro inför hösten, säger Lignell.

Under mötet undrade en del om det inte blir väldigt dyrt med tillfälliga skolbyggnader ute på åkrar då kostnadsestimatet ligger på mellan tre och fyra miljoner euro för att ha dem i några års tid.

Fullmäktiges ordförande, Arja Alho (SDP), var en av de politiker som också valde att tala till publiken under kvällen.

Sjundeåpolitikern Arja Alho framför Sjundeå svenska skola.
Bildtext Arja Alho.
Bild: Yle/Linus Westerlund

Hon sade att det för politikerna nu är allra viktigast att man ger eleverna en trygg inomhusmiljö. Hon konstaterade att det inte går att riva väggar i skolorna medan eleverna går där.

Samtidigt underströk hon att alla inte har fått symptom av inneluften och att det ibland kan vara problematiskt att avgöra vad symptomen beror på. Gränsvärden överskrids inte.

Moduler är inte någon dålig lösning och de används på flera orter, särskilt i Sverige, i flera års tid.

Viktigt är att Sjundeå noga överväger vad man vill göra nu. Kunde man bygga till exempel en byggnad som är skola på dagen, en samlingsplats för invånarna på kvällar och helger och dessutom ett bibliotek, undrade Alho.

Samtidigt påminde hon om att social- och hälsovårdsreformen innebär att kommunen går miste om en del skattemedel och att man noga måste beräkna vad kommunen har råd med i framtiden.

Befolkningsutvecklingen

Tekniska chefen Markus Moisio underströk att det man kommer diskutera mycket med politikerna på det gemensamma mötet i maj är framtiden.

Det handlar om hur befolkningsutvecklingen ser ut och hur kommunens roll kanske förändras.

Digitaliseringen kan föra med sig nya lösningar och nya behov av lokaler, sade Moisio.

Han talade också om Sjundeå kommuns ekonomi och att en avgörande fråga är vad kommunen har råd med.

Markus Moisio.
Bildtext Tekniska chefen Markus Moisio har inte jobbat särskilt länge i kommunen, men han har ägnat en stor del av sin tid till inneluftsproblemen i Sjundeå.
Bild: Yle/Tove Virta

Det som också dryftades på mötet var vilka olika typer av finansieringsmodeller som kunde vara möjliga om Sjundeå väljer att bygga nytt istället för de gamla byggnaderna.

Kommundirektören Juha-Pekka Isotupa konstaterade för sin del att kommunen ogärna vill höja skatteprocenten för att finansiera skolbyggen.

- Det är klart att man som Sjundeåbo är orolig över hur de ska lösa finansieringen. Samtidigt är det jättebra att man tar itu med de problem som finns. Men det är ju många andra kommuner som tampas med samma sak, det är tyvärr ett ganska omfattande problem i Finland, säger föräldern Tanja Lignell.

Expertanförande

Under invånarkvällen höll också Juhani Pirinen, direktör för avdelningen som är specialiserad på inneluft och hälsosamt byggande vid konsultföretaget FCG, ett anförande.

Han lyfte fram att problemet är att byggnaderna som byggdes på 1960- och 1970-talen byggdes snabbt och effektivt då befolkningen flyttade och samhällena växte tätare.

Före det kunde det ta tre år att bygga ett hus, men då byggdes de på ett år.

En byggnads livslängd är i medeltal 35 år och efter det måste man göra grundläggande saneringar. Dessutom är en del hus byggda så att det ohjälpligen uppstår problem. Det går att se redan på konstruktionerna.

De husen borde åtgärdas innan problemen uppstår eftersom utredningar visar att det blir 2,6 gånger dyrare att sanera hus som redan är fuktskadade.

Skolorna i Finland är i medeltal 50 år gamla och daghemmen 40 år gamla. Kommunerna har skjutit upp renoveringsåtgärder i brist på pengar.

En viktig sak är dräneringen av byggnader som efter 35 år kan ha vuxit igen eller ha fyllts med sand. Då är det dags att göra om dräneringen innan fukten kan ställa till med problem.

Dräneringsarbeten vid östnylands andelsbank
Bildtext Dräneringen är mycket viktig, sade Pirinen.
Bild: YLE / Mathias Gustafsson

I nybyggen är det allra viktigaste att byggmaterialet inte blir vått medan man bygger och att betongen får torka ordentligt innan man bygger vidare, sade Pirinen. Där uppstår i dagens läge de största problemen i just nybyggen, konstaterade han.

Han sade också att Sjundeå ingalunda är ensamt med sina problem. Kvällen innan han var i Sjundeå besökte han Borgå och höll ett likadant anförande och han har också andra orter inbokade.

På invånarmötet tackade också en man i publiken kommunen för att man öppet informerar om sakerna och kommundirektör Isotupa lovade att kommunen jobbar på att bli ännu bättre på informationsgången och att mera möten för allmänheten kommer att ordnas.


23.3.klockan 11.45 Artikeln uppdaterad med kommentarer av föräldern Tanja Lignell.

Diskussion om artikeln