Fokus på partiet: Fem frågor som kan avgöra valet för SFP

Yles temasatsning Fokus på partiet fortsätter. I dag riktas uppmärksamheten på Svenska Folkpartiet. I riksdagen har SFP riktat skarp kritik mot bland annat jourreformen. Men vilka teman kommer att dominera partiets kommunalvalskampanj?

Vi listar fem viktiga frågor för SFP med tanke på valet.

1. Valdeltagandet

SFP:s har en trogen väljarkår och stödet för partiet har varit stabilt i de senaste kommunalvalen. Tidigare forskning tyder på att valdeltagandet är högre bland finlandssvenskar än bland befolkningen i övrigt. Detta anses gynna partiet.

I Yles partmätningar i januari låg SFP:s 5,4 procent, den bästa noteringen på tjugo år. Professorn i statskunskap Göran Djupsund beskrev siffran som ”remarkabel.”

SFP:s höga profil i fråga om jourreformen och Vasa centralsjukhus har utan tvivel bidraget till att stödet ökat. Partiet har också efterhand skärpt tonläget i fråga om vårdreformen, inte minst då det gäller frågetecknen kring de språkliga rättigheterna.

Frågan är om de förliga vindarna fortsätter att blåsa in på vårsidan för SFP. Valdeltagandet kan bli avgörande ur SFP:s synvinkel: ett lågt allmänt valdeltagande skulle sannolikt gynna SFP.

Vår interaktiva grafik visar hur riksdagspartierna klarat sig i kommunalvalet sedan 1996. Artikeln fortsätter under grafiken.

2. Konkurrenterna

I tidigare kommunalval har SFP och FSD (Finlands svenska socialdemokrater) tagit puls på varandra i de tvåspråkiga kommunerna. Speciellt har det här märkts i kommuner där SFP har en dominerande ställning.

På sistone har det ändå känts som att debatten mellan SFP och FSD varit anmärkningsvärt lam. Det verkar som om politikerna i bägge partier skulle fokusera sin energi på regeringspartiernas förehavanden.

Vänsterförbundets svenska verksamhet har fått ett ansiktslyft i och med Li Anderssons ordförandeskap. I Helsingfors är många av partiets ledande beslutsfattare svenskspråkiga. Men kan VF kämpa om svenska röster på andra håll i Svenskfinland?

De gröna har med tvåspråkiga ordföranden Ville Niinistö i spetsen samlat mycket goodwill i svenskspråkiga kretsar. Men hur stort är intresset för att kämpa om de svenska rösterna utanför huvudstadsregionen?

I rikspolitiska sammanhang har Centern och framför allt Samlingspartiet varit alternativ för borgerligt sinnade väljare för vilka språkfrågorna inte varit av största prioritet. Men speciellt i Österbotten har frågan om VCS retat upp svenskspråkiga väljare till den grad att det är svårt att tänka sig att något av dessa partier skulle göra stora landvinningar på SFP:s bekostnad.

Till SFP:s konkurrenter räknas också Kristdemokraterna, som har ett starkt stöd i norra svenska Österbotten. Partiet är också representerat på andra håll i Österbotten, men där är stödet mer ojämnt fördelat.

3. Missnöjet med regeringen

Med partiordförande Anna-Maja Henriksson spetsen har SFP skärpt profilen som oppositionsparti. Kritiken mot kring vårdreformen och framför allt Vasa centralsjukhus har varit hård. Partiet har också stått upp mot skärpningarna av asylpolitiken.

SFP har inte behövt söka med ljus och lykta efter föremål för sin kritik. Jourreformen ansågs allmänt vara en stor finlandssvensk domänförlust med långtgående negativa återverkningar på Vasa med omnejd. Förslaget om att införa båtskatt retade i sin tur gallfeber på båtägare runt om i landet.

Jourfrågan och båtskatten har visserligen ingen direkt koppling till kommunalpolitiken. Det är ändå nära till hands att tänka sig att markeringarna mot regeringen kan vara ett trumfkort för SFP även på kommunal nivå.

Vår interaktiva grafik visar hur åldersfördelningen ser ut bland kandidaterna. Texten fortsätter under grafiken.

4. Österbotten

Svenska Österbotten är regionen där SFP har sitt starkaste relativa stöd. Detta gäller både i rikspolitiska och kommunpolitiska sammanhang.

I många österbottniska kommuner ligger stödet för SFP på 60-70 procent, eller högre: i Korsnäs röstade 95 procent av invånarna på SFP i senaste kommunalval.

Det säger sig självt att SFP vill försvara sitt inflytande i Österbotten. Samtidigt pågår en diskussion om hur kommunkartan i Österbotten borde se ut i framtiden. Fungerar den nuvarande kommunindelningen, eller skulle man vara betjänt av färre och större kommuner.

Främst kretsar diskussionen om kommunfusioner kring Vasa och Korsholm. Vasapolitikernas förhoppningar om en sammanslagning har fått vatten på kvarn efter förlusten av den omfattande jourverksamheten vid VCS. Om Vasa hade varit en större stad hade det varit svårare för regeringen att förbise stadens behov, resonerar en del.

Motståndarna till kommunfusionen hänvisar till att jourreformen inte har med kommunstrukturen att göra: ett Stor-Vasa hade inte räddat den omfattande jouren, heter det.

5. De finskspråkiga väljarna

De finskspråkiga väljarna lyfts med jämna mellanrum som strategiskt viktig grupp för SFP. Om partiet lyckas nå ut över språkgränsen är tillväxtpotentialen i det närmaste obegränsad.

Att nå ut till finskspråkiga väljare i större skala har ändå visat sig vara lättare sagt än gjort. SFP ställer visserligen upp kandidater i fler kommuner än i senaste kommunalval. Men sammanlagt handlar det om 52 kommuner av sammanlagt 295.

Det är ändå inte otänkbart att SFP:s liberala budskap vinner mer gehör än tidigare bland finskspråkiga i de kommuner där det går att rösta på partiet.