Yrsa Stenius: Politiker borde föra öppen debatt, inte idka påtryckningar mot medierna

I Finland finns en tråkig kultur bland politiker som tror att de kan idka påtryckningar mot medier och journalister, det säger journalisten och författaren Yrsa Stenius som arbetat som Pressombudsman i Sverige.

– Självklart ska inte en chefredaktör låta sig påverkas av ovidkommande påtryckningar. Jag vet ändå inte hur allvarligt det var i just det här fallet eftersom sakfrågan då redan hade kommit ut i allmänheten, säger Stenius som intervjuades i Aktuellt 17.

Hon säger att det i Finland finns en tråkig kultur bland många politiker, särskilt Juha Sipilä har enligt henne en föreställning att man kan börja trycka på i kulisserna och så att säga använda sin ställning för att påverka medierna.

Att politiker tycker att de kan ringa upp journalisterna och berätta vad de inte tycker om och befalla journalisterna att skärpa sig, det är en väldigt tråkig kultur.

Yrsa Stenius

– Jag tycker att det är väldigt dålig stil. Makthavarna ska använda sig av den öppna debatten om de tycker att de har blivit missförstådda, det kunde Sipilä också ha gjort. Den kultur som förekommer i Finland, att politiker tycker att de kan ringa upp journalisterna och berätta vad de inte tycker om och befalla journalisterna att skärpa sig, det är en väldigt tråkig kultur, säger Stenius.

Stenius säger att det är otillbörlig maktutövning då politikerna, särskilt statsministern, talar om för medierna vad de ska skriva om och vad de inte ska skriva.

– Just i det här fallet vet jag inte om den konkreta faran var så stor men för öppenheten i samhället skulle det vara bra om också makthavarna i Finland skulle lära sig att det är på det öppna fältet som diskussionen ska föras.

Kunde aldrig ske i Sverige

– I Sverige tar beslutsfattare kontakt med medierna endast i situationer där de upplever att det finns en akut fara för rikets säkerhet eller för människor i rikets tjänst. Att de skulle agera som Sipilä är helt otänkbart. Dessutom har Sverige en praxis att man aldrig vänder sig till den enskilda journalisten som har rapporterat eller skrivit något, utan det går alltid till den ansvariga utgivaren. Det är publiceringsbeslutet som kan kritiseras eller godkännas, journalisten är immun i det fallet. Journalisten gör vad hen gör och den som kan ställas till ansvar är den som publicerar, säger hon.

I Sverige tar beslutsfattare kontakt med medierna endast i situationer där de upplever att det finns en akut fara för rikets säkerhet eller för människor i rikets tjänst.

Yrsa Stenius

Hon berättar om ett fall då Sverigedemokraterna utlyste en teckningstävling på temat karikatyrer av profeten Muhammed. Då ingrep utrikesdepartementet mot den server där det skulle ske.

– De förbjöd inte servern men förklarade att svensk personal vid olika ambassader kommer att sväva i livsfara. Det är det närmaste jag kommer något liknande i Sverige, säger Stenius.

Finländska opinionsnämnden för massmedier har kritiserat Sipilä för det här agerandet. Har du någon syn på det att opinionsnämnden tar ställning till det här?

– För mig är det främmande att opinionsnämnden håller på med den här sortens verksamhet. Jag tror att de skulle ha större auktoritet om de skulle hålla sig till det som verkligen är deras kompetensområde; det vill säga pressetik. Som jag ser det så är konflikter mellan medierna och makthavarna egentligen inte något för de pressetiska organen utan för de organ som bevakar tryckfriheten, det vill säga justitiekanslern.