Ryska homosexuella väljer att gömma allt
Många ryska homosexuella väljer i dag att gå under jorden. HBTQ-folket borde ändå vara så synliga som möjligt, säger aktivister. Forskning visar att negativa attityder minskar så fort folk känner en levande människa som är homosexuell.
Som så ofta i Ryssland vet man inte vad som kan finnas bakom en helt vanlig dörr.
I ett stort högt hus på Ligovskij prospekt i centrala S:t Petersburg finns flera olika medborgarorganisationer inhysta.
Vi åker upp med en ryckig hiss, rasslar fram genom långa korridorer och förbi rader av anonyma dörrar, tills vi kommer in i ett tättbelamrat kontorsutrymme, tränger oss igenom det och plötsligt befinner oss i ett stort ljust rum med en regnbågsflagga på väggen.
Det är otroligt när man har alla rättigheter som heterosexuella har.
Här finns bilder signerade Tom of Finland, färgglada flaggor och mjukisdjur, samt en diger bokhylla med informationsmaterial i fyrfärgstryck om allt från att "komma ut" till att vara HBTQ-förälder.
Här bjuds vi på te av Polina, som är verksam i gruppen Coming Out.
- Jag var en gång i Köpenhamn, säger hon, apropå den pinfärska finska könsneutrala äktenskapslagen. Då märkte jag att jag kände mig annorlunda, som en helt vanlig normal människa, en del av samhället.
Det är otroligt när man har alla rättigheter som heterosexuella har. Man inser det inte förrän man har upplevt det själv, och jag hoppas innerligt att det kan bli verklighet i Ryssland en dag!
Men den dagen kan vara långt borta.
Sedan år 2013 finns det en lag i Ryssland som förbjuder homosexuell propaganda riktad till barn.
Själva lagen är vagt hållen, så det är inte alltid lätt att veta vad som betraktas som homosexuell propaganda.
Homosexuellas rättigheter i Ryssland och Finland
Till exempel Disneys nya barnfilm, Skönheten och odjuret, fick det ryska kulturministeriet att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda om där förekommer homopropaganda, eftersom en av filmkaraktärerna är gay.
Det gör det inte, slog ministeriet fast, men åldersgränsen höjdes till 16 år.
Det kan tyckas komiskt, men för regnbågsfolket har lagen allvarliga följder. Många väljer att gömma allt.
Homosexuella får sparken
- Om jag håller min flickvän i handen på gatan och en förälder med ett barn går förbi, så kan mamman i teorin kalla på polis och påstå att vi propagerar för homosexualitet, säger Polina.
Då får vi problem. Det är en mycket dålig lag, som antyder att det är något fel med homosexuella, att information om oss är skadligt för barn.
Enligt Polina berättigar lagen aggressivitet och våld mot homosexuella. Den som blir utsatt för våld eller övergrepp kan inte räkna med myndigheternas hjälp eller beskydd.
I S:t Petersburg finns det till exempel en aktiv mansperson som ogillar homosexuella.
Han samlar in information om HBTQ-mänskor bland annat genom att spionera på folk via sociala medier.
Den homofoba mannen "skvallrade" till hennes arbetsgivare, och den omtyckta musiklärarinnan fick sparken.
Sen rapporterar han om folks sexuella läggning till deras arbetsgivare.
- Vi har just fört ett fall till Europeiska människorättsdomstolen, eftersom vi inte kunde få någon rätt här, säger Polina.
Det handlar om en mycket uppskattad musikpedagog, en kvinna som undervisade i musik för barn med specialbehov. Hon hade lagt upp en bild på sig och sin flickvän på den ryska Facebook-motsvarigheten vKontakte.
Den homofoba mannen "skvallrade" till hennes arbetsgivare, och den omtyckta musiklärarinnan fick sparken.
Hatbrotten ökar - regnbågsfolket till motattack
Hatbrotten och aggressiviteten mot homosexuella har ökat, fortsätter Polina.
Hela 15 procent av de homosexuella har blivit utsatta för fysiskt våld på grund av sin läggning.
Samtidigt är grupper som Coming Out mycket bättre organiserade än förut.
- Vi har egentligen en otrolig situation i S:t Petersburg, säger Polina. Här finns navet, vi har ett välfungerande nätverk, olika grupper hjälper varann, vi har många volontärer, och på våra tillställningar brukar 30 procent av deltagarna vara straight.
Glad att vara utländsk agent
En trappa ner bakom en annan anonym dörr sitter Igor Kotjetkov, verksamhetsledare för Rysslands HBTQ-nätverk (eller LGTB-nätverk, som ryssarna kallar det). Han håller med.
- Läget är bättre än till exempel för tio år sen. Vi är bättre organiserade och vi har verksamhet i hela Ryssland, också i regionerna.
- HBTQ-folket hör till den mest livskraftiga medborgarrörelsen i Ryssland. Vi är aktiva också i andra frågor, i synnerhet i människorättsfrågor, där vi samlar in mycket material, men också i miljöfrågor. Vi är aktiva inom oppositionen.
Men blir ni inte stämplad som utländsk agent?
- Visst! skrattar Igor Kotjetkov belåtet. Vi är väldigt stolta över att ha blivit upptagna på den listan. Vi anser att staten därmed signalerar att vi gör vårt jobb väl och så att säga har förtjänat utmärkelsen.
Petersburgsborna öppna med sina funderingar
På en bänk i Katarina den storas park sitter turkmenskorna Jennet Altymuhamedova och Vuslya Kazimova.
De förhåller sig neutralt till homosexuella, säger de.
De har en god vän som är gay, en sympatisk ung man som det är trevligt att umgås med.
- Man ska inte förbjuda homosexualitet, det har ju alltid funnits. Könsneutrala äktenskap är förstås möjliga, men i Ryssland är det nu svåra tider för sådant, säger Vuslya Kazimova. Men kanske om 30 år?
Ljudmila Tjurina, som har tre söner, förhåller sig negativt till homosexuella.
- Jag är för en traditionell familj där kvinnan föder barnen, säger hon lite blygt. Jag förstår inte det där med att två män eller två kvinnor ska leva tillsammans.
Jag skulle inte ha lust att bli närmare bekant, det skulle kännas obekvämt.
Alexander Storozjik och Irina Filippova kommer gående i armkrok.
- Jag är ju i den åldern att jag förhåller mig mer traditionellt, skrattar Alexander Storozjik. Fast om jag till exempel hade en homosexuell kollega, och han utför sitt arbete väl, så skulle jag behandla honom som alla andra. Men jag skulle inte ha lust att bli närmare bekant, det skulle kännas obekvämt.
I parken sitter också Darja Dunajeva och Artem Netjajev.
- Jag har inget ont att säga om folk som är gay, säger Artem,
- Ja, jag har många vänner som är det, tillägger Darja. De är härliga mänskor!
Dubbelörnen stretar åt var sitt håll
Det ryska samhället och den ryska statsmakten utvecklas åt olika håll, säger Igor Kotjetkov.
Då Sovjetunionen rasade samman för 25 år sen blev civilsamhället snabbt mer komplext.
Man kunde tala om saker som tidigare skulle förtigas, folk började resa utomlands och lärde sig språk.
Den politiska kulturen hos dem som styr landet, den är sovjetisk.
Idag är många ryssar beresta och ganska språkkunniga, många följer aktivt med nyheter från USA och Europa via nätet.
- Samhället har blivit invecklat, säger Kotjetkov. Det är inte längre lika monolitiskt och enformigt som på Sovjettiden. Men den politiska kulturen hos dem som styr landet, den är sovjetisk.
Om vi har lärt oss något, så är det att civilsamhället kan fungera utan staten, fortsätter han.
Det är bara HBTQ-rörelsen som informerar folk, skaffar fram juridisk eller psykologisk hjälp, bygger nätverk och utbildar specialister i HBTQ-frågor.
- Vi är egentligen de mest laglydiga medborgare man kan tänka sig, fortsätter Igor Kotjetkov.
Vi anser nämligen att varje människas frihet är av högsta värde, precis som det står i vår ryska konstitution. Tyvärr kan man inte säga att den politiska makten alltid beter sig enligt det.
- Man ska inte luta sig tillbaka och tro att det alltid finns en stat som tar hand om en och ser till ens bästa.
Det viktigaste är att HBTQ-folket är synliga.
Det behöver inte vara så, och man blir inte straffad för att utvecklingen går bakåt. I slutändan kommer allt att hänga på våra egna ansträngningar.
Det viktigaste är att HBTQ-folket är synliga, säger aktivisterna. Forskning visar att negativa attityder minskar så fort folk känner en levande människa som är homosexuell.
- Det är viktigt att det förs en diskussion. Det här är ingen lätt fråga för många, till exempel av religiösa orsaker, säger Kotjetkov.
Men det är bra att frågan finns i det publika utrymmet, att det finns en offentlig diskussion, så att både HBTQ-mänskorna och homofoberna kan höras och folk kan tänka själva.