Brittiska bönder är oroliga för framtiden

Brexit närmar sig med stormsteg. På onsdag kommer Storbritanniens premiärminister Theresa May att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget och därmed formellt meddela att landet lämnar EU. En yrkesgrupp som riskerar drabbas hårt är jordbrukarna. Utan EU-stöd kan det bli ekonomiskt svårt och många bönder är oroliga för framtiden.

– Vi jordbrukare förväntas producera mat till låga priser och det är i varje lands regerings intresse att se till att medborgarna får förmånlig mat. Men snart kan vi inte längre producera mat med så här låga priser, säger jordbrukaren Rob Warnock.

Rob Warnock har tillsammans med sin familj en gård i Kent i sydöstra England. Efter flera ekonomiskt tuffa år var fjolåret särskilt besvärligt för dem. Som mjölkbonde med 230 mjölkkor går hans och gårdens ekonomi långt hand i hand med det pris mejeriet betalar för mjölken.

Mer än hälften av bönderna röstade för brexit

I maj och juni i fjol, strax innan folkomröstningen om ett utträde ur EU, var mjölkpriset och även spannmålspriserna rekordlåga. Rob Warnock skuldsatte sig allt mer och började också tänka på alternativet att bedriva jordbruk utanför EU. Då kom folkomröstningen.

Rob Warnock röstade tillsammans med 51,9 procent av landets befolkning för att Storbritannien skulle lämna EU. Hela 60 procent av jordbrukarna röstade likadant.

– Jag tycker EU håller tillbaka jordbruket. Vi skulle klara oss bättre på egen hand, säger han.

”Färre regler – bättre lönsamhet”

Rob Warnock poängterar ändå att han inte är emot EU i sig. Han är endast emot EU:s regler.

– På till exempel vår gård har vi en årlig medelproduktion på 10 000 liter mjölk per ko. Bara vi höjer produktionen med endast 500 liter så skulle vi klara oss helt och hållet utan stöd. Och det skulle vara lättare att göra utan begränsande EU-regler, säger Rob Warnock.

Far och son röstade olika

Rob Warnocks far Jim Warnock, 72 år gammal, röstade i motsats till de flesta i hans ålder för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU. Dels på grund av säkerhetspolitiska orsaker, men dels för att han är rädd att förlora EU:s gårdsstöd.

– Våra politiker säger att det kommer att finnas jordbruksstöd också i ett Storbritannien utanför EU, men vi jordbrukare tror inte riktigt på det.

Trots att Jim Warnock röstade för att stanna i EU är han inne på samma linje som sin son vad gäller lönsamheten, och EU-byråkratin irriterar också honom.

– Min yngre son William och jag skulle vilja stanna kvar i EU, medan Rob vill lämna unionen. Men vad gäller problemen i Storbritannien i dag och vad som är viktigt för oss i framtiden är vi nog i stort sett överens alla tre, säger Jim Warnock.

Övergången betyder mycket arbete

Det är inte enbart de enskilda jordbrukarna som är delade i den här frågan. Också inom jordbrukarorganisationen National Farmers Union, NFU, har man haft olika åsikter. Innan folkomröstningen tog de ställning för att stanna kvar i EU. Nu har de ändå fogat sig till realiteterna och har en klar vision om vad som ska göras.

– Vi arbetar med fyra delområden; handel, sysselsättning, lagstiftning och nationell jordbrukspolitik. Det här arbetet kommer att pågå i ungefär två år, eller rättare sagt till och med den dag vi lämnar EU, säger Nick von Westenholz, direktör för EU-utträdet och internationell handel vid NFU.

Politisk balansgång

Arbetet kommer troligtvis vara en politisk balansgång mellan olika intressegrupper i samhället, som till exempel NFU och partierna eller synsätten i det brittiska parlamentet. Ett parlament där majoriteten dessutom ville stanna kvar i EU.

– Vi ska ändå komma ihåg att vi nu ges en unik ”en-gång-per-generation”-möjlighet att forma framtiden för brittiskt jordbruk. En möjlighet vi egentligen inte hade medan vi hörde till EU och var underställda Common Agricultural Policy, CAP. Vi ska nu samarbeta med regeringen för att skapa en politik som främjar progressiva lantbruksföretag, säger von Westenholz.

”Inget frihandelsavtal värsta scenariot”

Jordbrukaren Rob Warnock i Kent håller med von Westenholz vid NFU.

– Jag tror att Storbritannien på egen hand kan vara proaktivt gällande forskning och utveckling, vilket förhoppningsvis leder till ett mer lönsamt jordbruk.

Han är ändå väldigt realistisk gällande framtiden och färdig att anpassa sig till ett liv utan EU, både på gott och ont.

– Det finns förstås en risk att vi står inför hårda tider, men jag vill ändå att vi nu ska testa att gå den här vägen, säger Rob Warnock.

Värsta scenariot enligt honom skulle vara att Storbritannien inte skulle komma överens om ett frihandelsavtal med resterande EU. Utgångsläget är att Storbritannien har de två kommande åren på sig att förhandla om utträdet.

– Om vi inte kommer fram till någon form av lösning får vi stora problem. Och det är möjligt att EU vill skapa ett avskräckande exempel av oss eftersom de förstås inte vill att fler länder ska lämna unionen. Det är jag rädd för, säger Rob Warnock.

Staffan Björkell