Storbritannien vill bryta kryptering av mobilappar efter terrordådet i London

Den brittiska regeringen kräver tillgång till krypterade meddelande applikationer som WhatsApp efter terrordådet utanför det brittiska parlamentet i onsdags.

Regeringen medger samtidigt indirekt att den ihjälskjutne gärningsmannen Khalid Masood använde WhatsApp före attacken som krävde fyra dödsoffer, inklusive Masood.

Masood använde appen som ägs av Facebook endast några minuter innan han mejade ner fotgängare med en bil på Westminster Bridge invid parlamentet.

"Oacceptabelt"

Inrikesminister Amber Rudd säger att det är "fullständigt oacceptabelt" att polisen och säkerhetstjänsten inte har lyckats bryta krypteringen av WhatsApp.

- Du kan inte ha en situation där terrorister talar med varandra - som den terroristen som sände ett WhatsApp meddelande - och man inte kan komma åt det, sade Rudd på söndagen.

- Det borde inte finnas någon plats där terroristerna kan gömma sig, tillade den konservativa inrikesministern som kräver tillgång inte enbart till WhatsApp utan även andra liknande applikationer.

Ingen lagstiftning än

Hon sade att hon inte ännu är redo att tvinga bolag som Facebook att ge efter genom ny lagstiftning.

Rudd skall nästa vecka förhandla med berörda bolag om datasekretess och hur man kan förhindra att terrorgrupper som IS kan lägga ut sina meddelanden via sociala medier.

- De bästa människorna som förstår teknologin, de som kan stoppa det, är databolagen själva, säger Amber Rudd.

Datajättar kämpar emot

Företag som Facebook och Apple har envist motsatt sig myndigheternas försök att skapa bakdörrar till deras produkter och applikationer med motiveringen att de vill värna om sina kunders intressen.

I fjol lyckades den federala polisen FBI i USA inte tvinga Apple att avslöja sin kryptering via domstolsbeslut efter en terrorattack i Kalifornien.

Det var sedan FBI:s egna experter som lyckades bryta upp bakdörren med hjälp av experter i Israel.

Stoppa hat meddelanden

Datajättar som Apple, Facebook och Google har också fått växande kritik för att de inte stoppar eller städar upp terroristbudskap eller bannlysta rasistiska hatmeddelanden från sina olika plattformer.

Tyskland överväger att införa något slag av böter mot företag som Facebook om de inte städar bort hatmeddelanden.

Google har för sin del utsatts för bojkotter och bojkotthot av företag vars annonser publiceras i anslutning till extremistiskt innehåll, särskilt på Youtube som ägs av Google.