Fokus på partiet: Dessa fem frågor kan avgöra valet för Sannfinländarna

Yles temasatsning Fokus på partiet fortsätter. I dag fokuserar vi på Sannfinländarna. Partiets stöd har rasat efter riksdagsvalet 2015. Lyckas partiet vända den nedåtgående trenden? Vi listar fem frågor som kan avgöra valet för Sannfinländarna.

1. Vart pekar formkurvan?

För Sannfinländarna var utgångsläget inför kommunalvalet utmanande. Partiets gallupstöd har halverats jämfört med riksdagsvalet 2015. Om siffrorna håller streck skulle Sannfinländarna backa både jämfört med riksdagsvalet 2015 och kommunalvalet 2012.

Å andra sidan visar tidigare val på att Sannfinländarnas stöd varit svårt att förutse. I riksdagsvalet 2015 klarade sig partiet bättre än vad galluparna gav vid handen. Omfattningen av ”skrällen” i riksdagsvalet 2011 kom likaså som en överraskning för många.

Sannfinländarna är med andra ord ett parti som har potential att överraska. Den stora frågan är i vilken riktning partiets formkurva pekar för tillfället. Lyckas partiet mobilisera sina anhängare under de knappa två veckor som återstår till val? Eller står partiet inför en överraskning av negativare slag?

Vår interaktiva grafik visar hur stödet för Sannfinländarna utvecklats i kommunalvalet. Artikeln fortsätter under grafiken.

2. Hur påverkar regeringsansvaret?

Efter två närmare två decennier som oppositionsparti har Sannfinländarna fått smaka maktens sötma i Juha Sipiläs trepartiregering. För det uttalat populistiska partiet har detta varit ett stort paradigmskifte: från att ha kritiserat etablissemanget har man förvandlats till en del av etablissemanget.

Någon dans på rosor har de första två åren inte varit. I regeringen har partiet har tvingats svälja många beska kompromisser, däribland ett tredje stödpaket till Grekland i början av regeringsperioden.

Samtidigt har partiet också lyckats sätta sin prägel på regeringens linje. En allmän uppfattning är att regeringens strikta invandringspolitiska linje är initierad av Sannfinländarna.

Hur förhåller sig väljarna till Sannfinländarnas insatser som regeringsparti? Har partiet vunnit eller förlorat på att medverka i regeringen?

3. Hur påverkar ordförandevalet?

Det instundande partiordförandevalet kommer oundvikligen att sätta sin prägel på Sannfinländarnas valkampanj. De främsta konkurrenterna om posten är europaparlamentarikern Jussi Halla-aho och riksdagsgruppsordföranden Sampo Terho.

I tidigare val har en stor del av den nationella uppmärksamheten kretsat kring partiordföranden Timo Soini. Nu är fokus riktat på förhandsfavoriterna Terho och Halla-aho, medan Timo Soini får spela andrafiolen.

Frågan är hur ordförandekampen påverkar stämningen på fältet. Finns det en risk för att kampen om makten kommer att kasta en skugga över Sannfinländarnas valrörelse?

4. Kandidaterna

Kandidatnomineringen har en avgörande betydelse för partiernas framgång i kommunalvalet. Utan ett brett kandidatutbud är det omöjligt att nå framgång på nationell nivå.

Sannfinländarna ställer upp drygt 3 800 kandidater i sammanlagt 283 kommuner. I praktiken går det alltså att rösta på Sannfinländarna i hela landet. I kommunalvalet kämpar Sannfinländarna om att bevara sin position som ett medelstort kommunparti.

Frågan är hurdan är stämningen bland kandidaterna då mindre än två veckor återstår till val: Vågar man hoppas på att gå framåt jämfört med 2012?

Sannfinländarna går till val med färre kandidater än 2012. Artikeln fortsätter under grafiken.

5. Partisolidariteten

I många kommuner har Sannfinländarnas insatser präglats av interna stridigheter. I Helsingfors har partiets fullmäktigegrupp krympt med hälften sedan 2012 till följd av avhopp till andra fullmäktigegrupper.

En kartläggning i Helsingin Sanomat visar att Sannfinländarna är det parti som förlorat flest fullmäktigeplatser till följd av avhopp: nästan var tionde fullmäktigeledamot har flyttat över till en annan grupp under de senaste fyra åren.

Oenighet i politiska frågor kan i kombination med de sjunkande gallupsiffrorna kan vara en bidragande orsak till ledamotsflykten. Samtidigt inställer sig frågan om hur väl den lokala verksamheten är organiserad, om så många är villiga att byta parti.

Avgående partiordföranden Soini förklarar avhoppen med den kraftiga tillväxt som partiet upplevde efter segern i riksdagsvalet 2011. I årets kommunalval hoppas Soini se en mer engagerad kandidatkår än tidigare. "Inga snabbvinster är att räkna med", säger Soini till HS med hänvisning till Sannfinländarnas decimerade stöd i galluparna.