Över 100 länder diskuterar totalförbud av kärnvapen

Över hundra länder samlas i FN-högkvarteret i New York för att diskutera ett totalt kärnvapenförbud, trots motstånd från ledande kärnvapenmakter.

Över 120 medlemmar av FN kom i fjol höstas överens om att starta de första FN-ledda samtalen om ett totalförbud av kärnvapen.

Kärnvapenmakter som USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Israel motsatte sig initiativet.

Till och med Japan som är de första och enda landet som har drabbats av kärnvapenattacker var mot FN-konferensen som inleds idag.

Växande risk för bruk av kärnvapen

Konferensen har drivits av obundna länder som Brasilien, Sydafrika och Sverige som får stöd av en lång rad internationella organisationer.

Initiativtagarna oroar sig för den växande risken för en kärnvapenkonfrontation till exempel på den koreanska halvön på grund av nordkoreanska och amerikanska hotelser.

Trots att man i FN-regi lyckades få till stånd ett globalt förbud av landminor och klusterbomber så anses chansen för ett kärnvapenförbud minimal.

- Låt oss inte vara naiva, jag förväntar mig att detta kommer att ta en lång tid, konstaterade Sveriges utrikesminister Margot Wallström förra veckan i FN-högkvarteret.

- Men det är mycket viktigt i dessa dagar då man ser allt mer retorik och hot om användning av kärnvapen, tillade Wallström.

Kärnvapenupprustning

Kärnvapennedrustningen har drabbats av många bakslag under de senaste åren.

Nordkorea hotar så gott som dagligen att använda kärnvapen medan USA:s försvarsministerium Pentagon och president Donald Trumps administration har börjat tala om möjligheten att använda så kallade taktiska kärnvapen på slagfält.

Ärkerivalerna Pakistan och Indien finslipar samtidigt sin kärnvapenkapacitet och till exempel Pakistan har numera långt över hundra moderna kärnstridsspetsar.

I länder som Japan och Sydkorea finns det numera inflytelserika kretsar som kunde tänka sig att skaffa kärnvapen som motvikt mot hotet från Nordkorea.

Kärnvapenmakter höll ej löftet

De fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd lovade att minska på sina kärnvapenarsenaler då man slöt Ickespridningsavtalet för kärnvapen år 1968, men så har inte skett.

USA har till exempel beslutat att satsa miljarder på att modernisera sin kärnvapenarsenal och aktivister understryker att beslutet fattades redan under Barack Obamas styre.

- Det fanns en besvikelse över Obamas administration som gav löften men struntade i de flesta av dem. Och nu har oron ökat i och med den nya presidenten, säger Beatrice Fihn som leder den internationella kampanjen för ett förbud av kärnvapen.

"De vet att det är fel"

Hon påpekar också att det var Obamas administration som motsatte sig FN-konferensen om kärnvapen trots att Obama år 2009 lovade att vidta åtgärder för att minska antalet kärnvapen i världen.

De ledande kärnvapenmakterna bojkottar alltså konferensen och skulle knappas underteckna något fördrag om kärnvapen men det avskräcker inte aktivister.

- Trots att ledande länder inte skulle underteckna det, så har det en stor verkan. Se på hur Ryssland förnekade att det använder klusterbomber i Syrien.Varför? De undertecknade inte förbudet, men de vet att det är fel, säger nedrustningsaktivisten Beatrice Fihn.