Gränsbevakningen ska inte spara mer
Gränsbevakningsväsendet har ett anpassningsprogram som innebär att det ska spara 28 miljoner euro mellan 2013 och 2017. Men sparbeslutet togs i ett annat säkerhetsläge, nu vill inrikesministeriet ompröva det.
I vårens ramförhandlingar vill inrikesministeriet upphäva sparbeslut som har gjorts beträffande gränsbevakningen.
– Sparbesluten fattades i ett helt annat världsläge än det vi befinner oss idag, säger kanslichef Päivi Nerg vid inrikesministeriet.
Gränsbevakningsväsdendet har sparat och anpassat sin verksamhet sedan början av 1990-talet. Då var säkerhetsläget i Europa gott och hotbilder saknades.
28 miljoner mellan år 2013 och 2017
Idag är säkerhetsläget ett annat. Krisen i Ukraina och Rysslands annektering av Krim har försämrat relationen mellan EU och Ryssland.
– Nu lever i en tid där förutsägbarheten har försvunnit i vår närmiljö och det gäller även situationen vid våra gränser, säger Ilkka Laitinen, biträdande chef vid Gränsbevakningsväsendet.
Antalet gränsstationer har minskat och ny övervakningsteknologi har tagits i bruk för att kompensera nedskärningarna.
Sparbeslut syns vid östgränsen
Men att det finns mindre pengar märks också på fältet
– Bevakningen vid östgränsen har minskat med 40 procent. Det är klart att det påverkar vår förmåga att sköta vårt jobb, säger Ilkka Laitinen biträdande chef vid Gränsbevakningsväsendet.
Enligt honom räcker nivån till för att sköta gränsbevakningen vid normalläge. Men vid långvariga och exceptionella förhållande kan det uppstå problem.
– Säkerhetsläget har försämrats markant och sparbesluten rimmar illa med det. Vi har talat om det här länge, redan innan asylsökande började komma i stora mängder, säger Ilkka Laitinen.
Enligt Päivi Nerg har inrikesministeriet insett att det anpassningsprogram som gjordes för Gränsbevakningsväsendet inte passar dagsläget. Vid vårens ramförhandlingar kommer det att ske en förändring.
– Vi kommer att föreslå att Gränsbevakningsväsendets resurser ska återställas till den nivå de var år 2012. Annars kan man med fog ställa frågan om gränsbevakningen håller måttet vid östgränsen, säger Päivi Nerg.