Finansinspektionen planerar strängare regler för bostadslån

De höga bostadspriserna i tillväxtcentra som Helsingfors ses fortfarande som en risk för Finlands ekonomi. Därför har Finansinspektionen börjat förbereda strängare krav för banker som beviljar bostadslån.

Tanken är att bankernas stryktålighet ska öka en aning. Samtidigt minskar utlåningen något. Förändringen ska träda i kraft i början av nästa år.

De finländska hushållens skuldsättning har fördubblats under de senaste 20 åren. Finlands Banks direktör och Finansinspektionens styrelseordförande Olli Rehn betonar att hela det finansiella systemet är utsatt för risker även om de enskilda bankerna agerar korrekt och effektivt. Det här var den lärdom beslutsfattare världen över tog av finanskrisen.

- En tiondel av de finländska hushållen står för hälften av bostadsskulden. Vi vill reagera nu för att kunna undvika att de finländska hushållens skuldsättning blir för stor, säger Olli Rehn.

Därför väljer Finansinspektionen att justera bankernas långivning trots att det ekonomiska läget just nu ser ljusare ut än på länge.

- Riskerna är inte särdeles stora om man bara beaktar Finland. Men vi kan också ha risker i länder i vår omgivning. Om de slår in kan de negativa följderna bli värre om vi har en relativt hög skuldsättningsgrad, säger Peik Granlund, analytiker på Finansinspektionen.

En av de risker som Peik Granlund talar om är en stor skuldsättning i många övriga länder i Europa. Det är bland annat dem som Finansinspektionen nu vill gardera sig emot.

- Även om den finländska ekonomin nu växer mera än på sex år försöker vi undvika systemrisker och överskuldsättning. Det är klart att överskuldsättning inte kan kombineras med tillväxt, säger Olli Rehn.

De striktare krav som nu planeras kommer sannolikt inte att få några större följder för bostadsspararnas möjligheter att få bostadslån.

- Enligt våra beräkningar kommer effekten att vara relativt marginell, säger Peik Granlund.

Bolånetaket fungerar inte

Finansinspektionen valde den här gången att inte ändra på bolånetaket. Enligt det måste en köpare av en bostad ha minst tio procent av bostadens värde själv. För köpare av första bostad gäller lindrigare krav. De måste endast ha besparingar som motsvarar fem procent av priset på den bostad de köper.

Det här är en regel som främst är relevant i tillväxtcentra där risken att bostädernas pris sjunker bedöms som liten. I glesbygden begär bankerna ofta betydligt högre andelar egna besparingar innan de beviljar lån

Men för Finansinspektionen är det inte det som är problemet. Det bekymmersamma för dem är att bolånetaket har visat sig ha flera kryphål som gör det möjligt att kringgå bestämmelserna.

Dels har banker beviljat så kallade topplån. De är konsumtionslån utöver det beviljade bostadslånet. Den som köper bostad kan då lyfta ett bostadslån för 90 eller 95 procent av bostadens värde och dessutom lyfta ett konsumtionslån för den summa som ännu fattas.

- Vi upplever att skuldsättningen skulle kunna begränsas mera effektivt om man skulle binda lånemängderna till inkomsterna. Visserligen gör bankerna det självmant i de flesta fall, men det skulle vara en mera effektiv restriktion än det nuvarande bolånetaket, säger Peik Granlund.

Bruket av säkerheter vållar också huvudbry för Finansinspektionen. I många fall har den som lyft lån kunnat lyfta mera än 90 procent av bostadens värde i lån mot andra säkerheter än bostaden. Till exempel en sommarstuga. Den praxisen ser Finansinspektionen att det kan finnas orsak att återkomma till i framtiden.

- I vissa länder gäller regler där det i stället för säkerheter är den köpta lägenhetens värde som ligger som grund för bolånets storlek. Om man vill begränsa skuldsättningens värde mera effektivt fungera ett sådant system bättre än det vi har i dag, säger Peik Granlund.