Bilförsäljare i Esbo: Erdoğan spionerar på oss

På flera håll i Europa rapporteras myndigheterna ha kartlagt turkars politiska åsikter och utövat hot och påtryckningar. Också i Finland är anhängare till Gülen-rörelsen oroade och rädda. Också här tycks det pågå påtryckningar.

Bilförsäljaren Bilal Dalkılıç som säljer begagnade bilar i Esbo är upprörd och oroad.

Han har med skräck följt med sitt hemland Turkiet och president Recep Tayyip Erdoğans tuffa tag sedan kuppförsöket i somras och nu har också han fått känna av Erdogans långa arm här hemma i Finland.

– Någon diplomat från den turkiska ambassaden ringde runt bland mina vänner och bekanta efter kuppförsöket och varnade dem. De sade att det finns en order från högsta ort i Turkiet att ingen längre ska ha kontakt eller affärer med Gülenister. Om man har det kommer man att förlora allt i Turkiet, säger Dalkılıç.

Efter att Dalkılıç intervjuades av Yle om att han inte längre fick använda turkiska ambassadens tjänster hörde flera av vännerna av sig.

– De sa jo, du har rätt. De har ringt mig och sagt att vi ska vara försiktiga med att ha med dig att göra.

Klappjakt på Gülenister

Dalkılıç och hans kollega, som inte vill visa sitt ansikte av rädsla för att hans familjemedlemmar i Turkiet råkar illa ut, är Gülenister.

Orsaken till att kollegan inte vill visa ansiktet är att hans dotter har suttit gripen i Turkiet i tre dagar och hennes pass har konfiskerats.

Kollegan är rädd för vad som kan hända med henne om han talar med medierna och identifieras.

Dalkılıç och kollegan är alltså anhängare till den religiösa ledaren Fethullah Gülens rörelse som president Erdoğan håller ansvarig för den misslyckade statskuppen ifjol somras.

Klappjakten på Gülen-anhängare i Turkiet har hållit på redan länge. Tusentals människor har fängslats, tiotusentals blivit av med sina jobb och hundratusentals misstänkliggjorts sedan kuppförsöket.

Nu spionerar turkiska myndigheter på Gülenister också utanför Turkiet, och enligt Dalkılıç försvåras deras liv aktivt.

Dalkılıç nekades alltså ambassadens tjänster då han skulle ansöka om ett nytt pass och han misstänker att det beror på att också han har hamnat i onåd hos de turkiska myndigheterna.

Samma behandling gäller hans familj, säger han.

– I dag gick min fru till ambassaden för att ansöka om ett nytt pass men hon får tydligen inte heller ha något med de turkiska myndigheterna att göra. Det här gäller över 370 personer i Finland som inte har haft något kuppförsöket att göra, säger Dalkılıç.

Lista på personer i onåd

Med de här över 370 personerna syftar Dalkılıç på uppgifter om i Finland bosatta turkar som har råkat ut för liknande behandling.

– De är alla bannlysta. Deras pass är bannlysta och de kan inte resa till Turkiet. Samtidigt kan deras familjer i Turkiet inte lämna landet för att deras pass har konfiskerats. Men de får bara höra att försök lösa era problem med polisen i Turkiet, säger Dalkılıç.

Dalkılıç menar att det finns en lista också på turkar bosatta i Finland, på Gülenister och andra personer som AKP ser som fiender.

Dalkılıçs affärer har försvårats avsevärt sedan han menar att han själv hamnade på de turkiska myndigheternas lista.

Turkar vågar inte ha att göra med honom och han kan inte heller längre resa till Turkiet.

– Jag finns på listan, säkert högst upp på den eftersom jag har haft mycket kontakt med Gülenister och har skrivit för Zaman, en tidning som ägdes av en Gülenist tills den beslagtogs av staten. Jag har haft mycket att göra med olika grupper med band till Gülen-rörelsen men jag har mycket kontakter till civilsamhället i allmänhet, så det finns ingen orsak för att misstänkliggöra mig. Men om jag skulle åka till Turkiet nu tror jag att de kan gripa mig också, säger Dalkılıç.

– Vi har inget med kuppen att göra och vi är inte terrorister, som Erdoğan och AKP säger. Gülen-rörelsen är känd som en fredlig organisation världen över men nu försöker de med maffia-metoder få oss att se ut som terrorister.

Samma mönster i hela Europa

Uppgifterna om en lista på icke önskvärda turkar bosatta i Finland stämmer överens med uppgifter från andra håll i Europa.

I Tyskland och Schweiz utreds omfattande kartläggning och påtryckning mot turkiska oliktänkare av myndigheterna och Sveriges Radio har nu kunnat visa att det pågår också där.

Men vem är det då som ligger bakom listorna?

– En bekant ringde till Diyanet och frågade imamen om han har givit namn till myndigheterna och de sa nej. Sedan finns UETD i Finland men också deras ordförande sa åt mig att de inte har gjort någon lista, säger Dalkılıç.

Det här skulle väl närmast kunna kallas flyktingspionage, alltså att ett annat land försöker påverka en person från det landet som bor i Finland. Det är inte kriminellt i Finland. Skyddspolisens befogenheter att samla uppgifter gäller bara om det råder misstanke om brott.

Verna Leinonen, Skyddspolisen

Men det är just de här två organisationerna, Diyanet och UETD, som tas upp i samband med rapporteringen om kartläggningen av turkarna på olika håll i Europa.

UETD, eller Union of European Turkish Demokrats, är det turkiska regeringspartiet AKP:s lobbygrupp i Europa.

Det är gruppens ordförande i Sverige som framförde hoten Sveriges Radio rapporterade om.

Det finns inga bevis för att UETD skulle ha haft någon roll i kartläggningen i Finland.

Diyanet däremot är den turkiska religiösa myndigheten som har omfattande verksamhet på olika håll i Europa och världen, också i Finland.

I en rapport till det turkiska parlamentet i december uppger Diyanet svart på vitt att dess imamer har utfört kartläggning av turkars politiska åsikter i sammanlagt 38 länder, bland dem Finland.

Vill inte gå till moskén

Diyanet driver genom en förening en moské i Finland som är populär bland turkar som är bosatta i Finland.

Men till den moskén vågar Dalkılıç inte bege sig, på grund av den direkta styrningen från de turkiska myndigheterna.

– Ja, jag tänker aldrig mera gå till moskén, säger Dalkılıç.

– De uttrycker sig hatiskt mot oss, inte bara med ord utan hela deras kroppsspråk utrycker hat.

Inte ännu ett ärende för myndigheterna

Dalkılıç önskar att också de finska myndigheterna skulle utreda kartläggningen och påtryckningarna i Finland.

Vid skyddspolisen menar man ändå att det inte är klart att det finns någon misstanke om brott.

– Vi följer noga med diskussionerna kring det här, säger kommunikationsexpert Verna Leinonen.

– Det här skulle väl närmast kunna kallas flyktingspionage, alltså att ett annat land försöker påverka en person från det landet som bor i Finland. Det är inte kriminellt i Finland. Skyddspolisens befogenheter att samla uppgifter gäller bara om det råder misstanke om brott, säger Leinonen.

Leinonen vill inte kommentera enskilda fall, men säger att det i princip inte är uteslutet att få till stånd en utredning.

– Hypotetiskt kan en person som upplever att hemlandets myndigheter beter sig fel eller utövar påtryckning i Finland alltid anmäla till polisen. Sedan är det upp till polisen att avgöra om det uppfyller kriterierna för brott, säger Leinonen.

Leinonen uppmanar också utländska medborgare som upplever hot eller påtryckning att kontakta polisen.