Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Cancerbesked - från dödsdom till folksjukdom

Från 2017
Uppdaterad 03.04.2017 10:04.
animerad läkare och patient
Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions

Varje år får 32 000 finländare ett besked de helst varit utan. Ett cancerbesked påverkar kroppen, humöret och omgivningen. Från att ha varit synonymt med döden är cancer idag en folksjukdom som många gånger kan botas eller åtminstone behandlas, så att den drabbade kan leva vidare länge efter beskedet.

Över 260 000 finländare lever med en cancerdiagnos. En av tre finländare beräknas i något skede av livet drabbas av celler som löper amok i kroppen. Cancer berör oss alla. Statistiken är omfattande och bland de över 600 miljoner träffarna på ordet cancer på nätet kan man läsa att två av tre idag klarar sig många år efter cancerupptäckten. För individen som drabbas är cancer en unik upplevelse och behandlingarna blir också mer skräddarsydda.

Hur berätta på rätt sätt?

För läkarna, som tvingas ge besked om cancer, är det en utmaning att hitta bra sätt att berätta dåliga nyheter på. Tom Wiklund är ledande läkare på Finlands enda privata cancersjukhus, Docrates, i Helsingfors. Han berättar att läkarna ofta träffat patienterna i samband med besök inför remiss till undersökningar, innan ett definitivt cancerbesked ges. Det viktiga vid patientmottagningen är att det finns tillräckligt med tid att bemöta reaktionen på cancerdiagnosen.

Tom Wiklund
Bildtext Tom Wiklund är läkare på Finlands enda privata cancersjukhus.
Bild: Yle/Sus Productions

- Vi försöker att aldrig ta hoppet från patienten, säger Tom Wiklund. Det är viktigt att se framåt på vilka möjligheter det finns. Många gånger handlar det om att motivera patienten att gå igenom behandlingar, som kanske inte botar, men som ger tilläggstid. Då går diskussionerna mera in på vilka biverkningar man kan förvänta sig. Utgående från patientens egna värderingar och önskemål försöker vi tillsammans hitta en bra lösning.

I väntrum kan tiden kännas lång. Det beror ibland på att föregående möte har dragit ut på tiden, men också om vilka tider sjukhusen kommunicerar till patienten. Heidi Bengts, onkolog vid Vasa centralsjukhus, förbereder sig noggrant inför patientmöten genom att läsa journaler och tänka igenom formuleringar.

- Ibland kanske patienten tänker ”är läkaren igen försenad?”, säger Heidi Bengts, men det är ofta så att vi använder tiden till att gå igenom laboratorieresultat för att själva bilda oss en uppfattning om hur det ser ut för patienten. Om man ska ge ett negativt besked måste man förbereda sig psykiskt, den biten blir aldrig rutin. Det är ett känslosamt och unikt tillfälle varje gång.

Heidi Bengts
Bildtext Heidi Bengts är onkolog vid Vasa centralsjukhus.
Bild: Yle/Sus Productions

Bra förebereda sig

Om patienten och läkaren inte träffats tidigare är det bra om läkaren kan bilda sig en uppfattning om varifrån patienten kommer, vad hen arbetar med och vem hen är. Då är det lättare att veta hur man ska diskutera saker. Som patient kan man förbereda sig genom att samla sina frågor och funderingar t.ex. på en lista, så man kommer ihåg att fråga allt då man träffar läkaren.

- Alla gånger är patienten inte förberedd på en genomgående diskussion genast hen får besked, förklarar Tom Wiklund. Då är det bra om man har möjlighet att träffas på nytt någon dag senare och gå ett steg vidare.

Inom vården är det inte alltid möjligt att få svar på frågorna exakt då de dyker upp. Cancerorganisationerna i Finland finns här som ett extra stöd, med rådgivningsskötare och samtalsgrupper. De bra och dåliga beskeden om sjukdomens framfart ges ändå alltid av läkarna.

- Det allra viktigaste är att man bemöter patienten som en individ och ger patienten tid att ta beskedet till sig, säger Heidi Bengts. Jag försöker lyssna in sinnesstämning och känslor och avläsa vad som är rätt för just den här människan. Patienterna är ofta väldigt nervösa när de kommer in på mottagningen. Jag försöker att inte vänta till sista stund utan ganska direkt säga om vi har bra eller dåliga nyheter idag, så de kan förbereda sig på vad som kommer.

Viktigt alltid ge hopp

Även vid besked om en allvarlig och spridd cancersjukdom försöker läkarna ge hopp. Speciellt inom onkologin är att det ofta faktiskt finns tid för patienterna och att behandlingsmöjligheterna är många, även om beskeden kan vara mörka. Smärtlindringen är långt utvecklad inom cancervården och det finns alltid något man kan göra.

- Man försöker vara empatisk och så närvarande som möjligt i situationen då man ger besked, förklarar Heidi Bengts. Vi vill hålla kvar hoppet också då det ser sämre ut. Ett sätt att är att prata om hur vi går vidare med behandlingarna.

Inom läkarutbildningen tas kommunikationen mellan patient och läkare numera upp på schemat redan första studieåret. Verksamma läkare, som kanske inte haft lika mycket av den varan i sin utbildning i tiderna, får stöd och fortbildning från Läkarförbundet.

- Vi har mycket utbildning för färdiga läkare och specialister, berättar Läkarförbundets vice verksamhetsledare Hannu Halila. Under läkarnadagarna, där 4000 läkare deltar, har vi varje år kurser om cancer och kommunikation med patienten. På kurserna har vi ofta med skådespelare som spelar patient och så förs en diskussion om kommunikationen. Det är ganska nyttigt att lära sig från andra yrken.

Hannu Halila
Bildtext Hannu Halila är vice vd på Läkarförbundet.
Bild: Yle/Sus Productions

Många får förbereda sig på att ställas inför cancer. Vi kommer att bli fler som drabbas av onormala cellaktiviteter i kroppen. Prognosen Finlands cancerregister ställer för år 2025 är 40 000 nya fall per år. Inom åtta år har alltså 373 000 människor i vårt land folksjukdomen. I OECD:s omfattande jämförelse från år 2011 är Finland det land som tillsammans med Mexico och Brasilien har lägst dödlighet i cancer i hela världen. Ett cancerbesked betyder inte längre en dödsdom, det betyder folksjukdom som kan behandlas.

Redaktörer: Susanne Skata och Tommy Wallin, info@susproductions.fi

Hur fick du eller din närstående beskedet om cancer? Dela med dig av din berättelse om cancer på sociala medier under #prataomcancer eller skriv till oss genom att använda formuläret nedan. Vi publicerar utdrag ur en del av texterna på våra webbsidor och förbehåller oss rätten att redigera i dem och rätta språkfel. Texterna kan också användas i Yle Vegas sändningar kring cancersatsningen. Du kan vara helt anonym om du vill, men lämna dina kontaktuppgifter om du vill att vi kontaktar dig. Har du frågor? Kontakta producenten Annika Löfgren: annika.lofgren@yle.fi

Formuläret är inte längre tillgängligt.

#prataomcancer: Cancerbesked - från dödsdom till folksjukdom

33:04

#prataomcancer

Taggar:

Diskussion om artikeln

Till sidans topp

A-Ö: Mer från Svenska Yle