Poliser mår dåligt och lämnar Västra Nylands polisinrättning

Polisernas arbetssituation i Västnyland är alarmerande. Vi har redan gått över smärtgränsen och många lämnar nu Västra Nylands polisinrättning, säger en Raseborgspolis.

Åtminstone sex fältpoliser i Raseborg har sökt sig bort den senaste tiden. Samtidigt har runt 50 poliser lämnat sina jobb i Esbo bara under det senaste året.

Sparåtgärderna påverkar polisernas välmående och Västra Nylands polisinrättning är inte längre en bra arbetsplats

Det här säger äldre konstapel Janne Niiniharju, som är ordförande för fackföreningen Raseborgs polisförening.

- Det far bort flera poliser än det kommer hit. Sparåtgärderna påverkar polisernas välmående och Västra Nylands polisinrättning är inte längre en bra arbetsplats.

Smärtgränsen har överskridits

Janne Niiniharju är djupt oroad över polisernas arbetssituation i Västnyland. Ända sedan år 2005 har han tänkt att situationen inte kan bli sämre. Och varje år har det kommit nya sparkrav.

Smärtgränsen är redan nådd och arbetsbördan börjar bli ohållbar, säger han.

Det kan komma en dag när polisen inte längre kan göra sitt jobb.

- Det kan komma en dag när polisen inte längre kan göra sitt jobb. Om det sker någon större sak, som till exempel en terroristattack, kan det hända att poliserna inte räcker till för att klara av jobbet.

Polischefens händer är bundna

I höstas skickade Niiniharju tillsammans med fackliga representanter från Lojo- och Esbopolisen ett öppet brev till Jari Liukku, som är chef för Västra Nylands polisinrättning. Där beskriver de den ohållbara situationen och konstaterar att det enda som hjälper är mera resurser.

- Polischefen tog emot brevet och ansåg att innehållet var viktigt. Men han kan inte göra något om han inte får mera pengar, säger Niiniharju.

Borde privata sektorn ta över?

För en dryg vecka sedan var Janne Niiniharju också med och uppvaktade inrikesminister Paula Risikko (Saml) med samma ärende. Men inte heller där fick de några konkreta löften om förbättring.

- Om vi vill göra något så måste det göras nu och inte efter några budgetförhandlingar. Minister Risikko lovade att titta på saken. Hon sade också att hon hade fått samma sak till kännedom från många andra platser i Finland.

Janne Niiniharju har inte stora förhoppningar om att situationen förändras till det bättre inom en snar framtid. Främst hoppas han att det inte sker några större incidenter som exponerar polisens svaga situation.

- Någon på ministeriet måste bestämma vad som ska göras. Ska polisen få mera pengar eller ska vi ge polisens arbete till privatsektorn som till exempel Securitas, frågar sig Niiniharju som samtidigt drar paralleller till den aktuella vårdreformen där privata aktörer får mera plats.

Raseborgspoliserna är trötta

Maria Sainio är fältpersonalchef vid Raseborgs polisinrättning och hon känner delvis igen Janne Niiniharjus beskrivning av situationen.

- Visst är det så att poliserna är trötta. Riksdagsledamöterna borde tänka på att polisen behöver mera pengar.

Själv har Sainio bara jobbat vid Raseborgspolisen i ett års tid. Men på sina kollegor har hon förstått att poliserna inte mår lika bra som förr.

- Situationen har blivit sämre. Vad det kan leda till vill jag inte spekulera i. Men det kan hända att man får vänta längre på polisen än tidigare.

Fältchefsområdena slås samman

De ständiga sparkraven har lett till otaliga organisationsförändringar inom polisväsendet. Det har i sin tur lett till att poliserna belastas ännu mer, konstaterar ordförandena för fackföreningarna inom Västra Nylands polisinrättning.

En av dessa organisationsförändringar träder i kraft inom Västra Nylands polisinrättning på måndag (3.4) då Raseborgs och Lojos fältchefsområden slås ihop.

Det innebär att en fältchef basar för verksamheten på fältet i både Raseborg och Lojo. Hittills har det funnits fem fältchefer i Raseborg och fem i Lojo. I och med organisationsförändringen finns det två fältchefer i Raseborg och fyra i Lojo som delar på uppdraget.

Totalt jobbar det runt 30 poliser på ordningssidan i Raseborg och runt 40 i Lojo.

Raseborg och Lojo delar på patrullerna

Meningen är att omorganiseringen ska göra verksamheten på fältet effektivare, säger Maria Sainio.

- Jag hoppas att det blir flexiblare. När det inte finns några gränser mellan Raseborg och Lojo kan vi bättre dela på patrullerna.

Vi har redan så mycket arbete och så lite resurser så det kan inte bli mera effektivt om man flyttar mänskor till nya platser.

Men Janne Niiniharju ställer sig mer skeptiskt till förändringen. Han menar att den har genomförts i alldeles för snabb takt och att ledningen inte har lyssnat på personalen.

- Vi har redan så mycket arbete och så lite resurser så det kan inte bli mera effektivt om man flyttar mänskor till nya platser.

Sparkraven tär på svenskspråkig service

Samtidigt vill han inte sia om hur det praktiska arbetet förändras. I värsta fall kan den svenska servicen försämras, säger han.

- Eftersom resurserna minskar finns det ingen orsak att tro att det ordnar sig. Vi vet inte hur mycket man kommer att skära ner inom polisen och efter en tid kanske den svenskspråkiga servicen inte spelar så stor roll längre.

Fältpersonalchef Maria Sainio menar ändå att det inte kommer att ske någon större förändring inom det praktiska arbetet på fältet.

- Alla som har jobbat här tidigare jobbar kvar. Om patrullen är i Hangö och det samtidigt händer något i Karis kanske det kommer en patrull från Lojo dit. Men alla ska förstås få betjäning på svenska.

Raseborgs polisstation inte hotad på kort sikt

Hon tror inte heller att det finns någon risk att Raseborgs polisstation skulle dras in.

- Språkfrågan är så stor att stationen stannar här. Jag anser inte att den är hotad.

Janne Niiniharju har inte heller hört någon tala om att Raseborgs polisstation skulle försvinna. Men han är inte lika optimistisk som Maria Sainio.

- Jag har sett vad som har skett under 12 år. På 90-talet fanns det egen polis i Hangö, Karis och Ekenäs. Sedan blev det Raseborgs polisstation och efter det kom Västra Nylands polisinrättning.