Vi har råd att ta yttrandefriheten för given
Finland har varit världens bästa land vad gäller yttrandefrihet, och därför tar vi den för given. Det är helt okej, för det betyder att vi har förmånen att kunna lita på att beslutsfattare inte ljuger, att myndighetsbeslut stämmer och att det journalister rapporterar är sant. Naturligtvis finns lögner, felaktiga beslut och slarvig journalistik, men eftersom vi kan ifrågasätta och öppet kritisera allt detta utan att riskera våra liv, mår yttrandefriheten bra i vårt land. Än så länge.
Ett vanligt veckomöte med redaktionen före jul, "Ylegate" hade briserat ett par veckor tidigare och var i full gång. I vår lilla avkrok av det stora Ylekomplexet följde vi med de dagliga nya svängarna i nyhetsrapporteringen kring vår arbetsgivare och kände oss beklämda och förbryllade.
- Vi måste göra nåt om yttrandefrihet! utbrast en av oss. Ja, vi andra höll med. Och precis när vi firat 250-årsjubileet för den svenska tryckfrihetsförordningen, inleddes den största debatten om yttrandefrihet som ägt rum i det här landet på flera år, och har fortsatt sedan dess.
Men vi tog oss an ett annat perspektiv.
Debatten om yttrandefrihet är vår styrka
Någon månad senare intervjuar jag Ilkka Nousiainen per telefon. Han är ordförande för Finlandsfilialen av organisationen Reportrar utan gränser (RSF, Reporters Sans Frontières).
Från sitt hemmakontor i Åbo säger han att hela den debatt, den utomstående utredningen av Yles oberoende som tillsattes i februari och det fällande beslutet av Opinionsnämnden för massmedier som Yle fick är ett prov på att yttrandefriheten fungerar alldeles utmärkt i Finland.
- Det är ju vår styrka, att vi kan föra en debatt om yttrandefrihet. Nyhetschef Atte Jääskeläinen intervjuas i tv och ställs till svars, man är kritisk både för och emot - så här ska diskussionen vara. Men visst fick vi oss en törn när statsministern blandade sig i journalisters arbete.
Yttrandefriheten måste förtjänas på nytt varje dag. Och från toppen brukar det finnas bara en väg, och det är neråt, säger Nousiainen.
Igår läckte det ut information om att Finland inte längre toppar RSF:s rankinglista över pressfrihet.Enligt Talouselämä ska Norge ha kört förbi Finland i ordningen. Nousiainen vill inte kommentera saken desto mer, eller säga på vilken plats Finland nu befinner sig.
- Listan publiceras den 26 april i vanlig ordning.
Det är lättande att vi tar vår yttrandefrihet för given
Yttrandefriheten är en av grundvalarna i ett demokratiskt samhälle. Var och en i Finland har yttrandefrihet - den garanteras inte bara genom internationella avtal som Finland skrivit under, utan också av vår grundlags paragraf 12.
Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag.
Finlands grundlag, §12
Vi har rätt att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta - det vill säga utan censur från något håll.
Det är lätt att ta den här rättigheten för given. Men egentligen är det en bra sak, säger Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson.
- Jag tycker egentligen att det är ganska lättande att vi gör det! Det tyder på att systemet fungerar bra, vi ser inte att det skulle finnas några större problem. Den digitala övervakningen av all vår kommunikation är det som oroar mig och som vi borde prata mer om, men annars har vi det ju ganska lyxigt här. Vi behöver inte vara rädda för att uttala oss, vi kan säga att beslutsfattarna är skithögar och idioter utan att någon kommer och kastar oss i fängelse.
Som Johansson förklarar det: Vi lever i ett samhälle där vi utgår ifrån att det som beslutsfattarna säger är sant, vi kan utgå ifrån att de inte ljuger.
Vi kan utgå ifrån att det som medierna rapporterar är så som det faktiskt har hänt. Vi kan utgå ifrån den vackra tanken om medierna som den fjärde statsmakten, som granskar de övriga delarna av samhället och ger en grund för medborgarna att stå på.
- När de här grundvalarna faller ihop betyder det ju att man alltid utgår ifrån att det som makthavarna säger är lögner och att det som medierna säger förskönar det som makthavarna gör.
Det gör det i stort sett omöjligt för vanliga människor att skapa en bild av hur samhället fungerar och ge dem verktyg för att förändra samhället, fortsätter Johansson.
Enorma skillnader i yttrandefrihet
För det är ett faktum att läget är sämre i många andra länder än i Finland, till och med mycket sämre. Sedan år 2010 har Finland toppat Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, som kartlägger möjligheter för medier att agera fritt i 180 länder i världen.
De möjligheterna är ytterst begränsade för journalister, eller vem som helst, i Irak, som befinner sig på plats 158. Läget är också dåligt för Demokratiska republiken Kongo, som finns på plats 150.
- Den är mycket sorglig, yttrandefrihetssituationen i Mellanöstern, säger Ilkka Nousiainen. Syrien, Irak, Saudi-Arabien - de hör till de sämsta länderna i världen på den här punkten.
Enligt UNESCO:s statistik har ungefär 850 journalister dött när de utfört sina arbetsuppgifter sedan 2006, och årligen dödas ungefär 100 journalister.
- Man kan inte prata om en demokrati eller ett medborgarsamhälle vad gäller många av de här länderna.
Från de här länderna kommer Saad, Haneen och Thulfiqar från Irak och Lugoko från Demokratiska Republiken Kongo och Maria från Ryssland som vi intervjuar i vår serie om yttrandefrihet. Vi ville ge en röst till personer med andra erfarenheter av yttrandefrihet än den vi har. Vi ville lära av dem.
För att nu vara fullständigt öppen kring processen: Först tänkte vi prata enbart med nyanlända personer, av vilka många är från Irak, men utvidgade persongalleriet geografiskt litet eftersom situationerna är av olika art i olika världsdelar.
Vi kunde lära oss litet civilkurage
Amnestys Frank Johansson säger att det vi har att lära oss av personer som dem vi intervjuat är civilkurage och mod.
- Det lever vansinnigt modiga mänskor i system där de vet att tar de till orda, försöker de ordna en demonstration eller rapporterar de kritiskt om makthavarna, är följden att de själva kommer att trakasseras, antagligen dömas och kastas i fängelse, torteras och - det är inte ovanligt - dödas.
Makthavare betyder i det här sammanhanget inte bara regeringar, utan ekonomiska intressen, företag, som inte vill att journalister rotar i vad de håller på med, påpekar Johansson.
- Det första jag tänker på är hur modiga de här mänskorna är och hur principiellt viktigt det är att vi har så här modiga mänskor.
Det kan vara svårt att anpassa sig till frihet
Att komma från ett land där yttrandefriheten är mycket begränsad, eller till och med obefintlig, till yttrandefrihetens modelland där den här rättigheten är tryggad i grundlagen - hur känns det?
Vilka erfarenheter är det man bär på? Hur förhåller man sig till den nyfunna friheten och hur återfinner man sig själv?
- Jag tror det är svårt för dem att till en början anpassa sig till vårt samhälle när deras utgångspunkt är att alla ljuger, att alla försöker dölja någonting. Det är inte en jättebra utgångspunkt; vi ska ju tro att frågar du något av myndigheterna så svarar dom dig, och att svaret stämmer.
Det vi kan ta lärdom av är deras civilkurage och mod, att stå upp och ställa svåra frågor, kritisera makthavarna på ett sätt som vi inte alltid har, säger Johansson.
- Människor som har utsatts för såna här saker ger oss lite perspektiv. Vi ska kanske inte gå omkring och klaga över precis allting, för vi har det egenligen ganska bra.
Det är det här perspektivet vi tänkte på när vi planerade den här artikelserien.
Den 26 april presenterar Reportrar utan gränser alltså officiellt pressfrihetsindexet för år 2017. Att Ylegate med påföljande diskussion, beslutet från ONM och utredningen som utförs av professor Olli Mäenpää påverkar Finlands position på listan har kommit att påverka Finlands placering på listan.
- Man följer ju förstås noggrant med sådana här saker på Reportrar utan gränser-huvudkontoret i Paris, säger Ilkka Nousiainen.
LÄS ÄVEN:
Journalisten Saad såg sin bästa vän hängas av IS - yttrandefriheten är obefintlig i Mosul
Yttrandefriheten fick Lukogo Byona att känna sig hemma i Österbotten