Trump delar meningarna också i Norden

Norden har ingen gemensam ståndpunkt i förhållande till USA - tvärtom skiljer sig uttalandena tydligt i förhållande till president Donald Trump beroende på vilken nordist man frågar.

Det hörs också i debatten på Nordiska rådets temasession i Stockholm, där delegater från alla nordiska länder diskuterar Nordens förhållande till den nya administrationen i USA. På dagordningen fanns från början en punkt om att göra ett gemensamt nordiskt uttalande om relationen till USA, men något sådant utlåtande blev inte av.

Sannfinländaren Juho Eerola som representerar gruppen Nordisk frihet, säger att de nordiska länderna inte ska riskera att förlora ett gott förhållande till USA. Han hänvisar till att en del politiker i Finland har uttryckt sin bestörtning över valet av Donald Trump till president.

- Emellanåt förvånas jag över uttalandena. Hela mitt 42-åriga liv har jag upplevt att det största hotet mot världsfreden har varit att Rysslands och USA:s presidenter inte kommer överens. Och nu verkar det igen vara ett hot att Rysslands och USA:s presidenter kommer överens, säger Eerola.

"Risk att vi mindre nationer blir spelpjäser"

Hans Wallmark, som representerar Konservativa gruppen i Nordiska rådet och de svenska Moderaterna, ser i sin tur med oro på närmandena mellan Ryssland och USA.

- Det finns en risk att man hittar en gemensam politik och att man lämnar den värderingsbaserade politiken och går in i en intressebaserad politik. Då är risken stor att Europa blir en ny spelplan, där vi mindre nationer blir pjäser i nävarna på presidenterna Putin och Trump. Och då tror jag att det går illa för oss, säger Wallmark.

Finlands president Sauli Niinistö har försökt ta initiativ till ett första möte mellan presidenterna Trump och Putin i Helsingfors. Hur ser du på initiativet?

- Min grundläggande inställning är att utbyte och dialog naturligtvis är bra. Det finns ingen anledning till varför man inte ska träffa varandra. Men man måste inse att man måste kontrollräkna fingrarna och behålla sina grundläggande värderingar. Det går inte att skoja bort det faktum att demokratin är satt på undantag i Ryssland, säger Wallmark.

Tidigare har Wallmarks partikamrat Karin Enström riktat kritik mot att Finland bjöd in president Putin till ett bilateralt möte i Finland sommaren 2016.

Niinistö har meddelat att ett möte mellan Trump och Putin i Helsingfors inte verkar bli av inom en snar framtid, men initiativet står kvar.

Norden ska tala om jämställdhet med USA

Under debatten i Nordiska rådet hörs också önskemål, från bland annat vänsterpolitiker, om att de nordiska länderna gemensamt ska markera mot president Donald Trumps uttalanden om kvinnor och hot om inskränkningar av kvinnors rättigheter.

På det kravet svarar den nordiska samarbetsministern från Sverige, utrikesminister Margot Wallström så här:

- Jag tror att det finns ett stort intresse i USA. Vi har ju väl upparbetade kanaler: med kongressen, civilsamhället och delstater. Det behöver vi använda fullt ut. Och så får vi försöka etablera kontakter med den nya administrationen. Så behöver vi använda också våra offentliga uttalanden för att göra klart var vi står, inte minst vad gäller jämställdhet.

Wallström säger att man borde argumentera på en mer praktisk nivå i diskussionen med USA.

- Till exempel "hur kommer det här att bidra till att göra Amerika framgångsrikt?". Jämställdhet kommer definitivt att hjälpa till. Vi kan inte alltid använda värderingarna som självskrivna utan får upprepa hur det ser ut, mer med tanke på resultat.

Vad kan Sverige och Norden göra för att verka för avspänning mellan stormakterna?

- Det är viktigt att agera i fora där både Ryssland och USA finns med, som i det Arktiska rådet. Att vi upprätthåller en dialog och försöker lösa problem. Miljö- och klimatproblemen är verkligen en utmaning, så det är säkert bra att börja där, säger Wallström.

Wallström: Vi ska inte bara städa upp efter vapenmakterna

Under Obama-administrationen visade USA en särskild uppskattning gentemot de nordiska länderna, i och med det nordisk-amerikanska toppmöte som Obama särskilt bjöd in till i Washington. I samband med det bad Obama dessutom Sverige att stå värd för en diskussion om flyktingkrisen. De nordiska länderna kan kanske inte vänta sig samma typ av inbjudan från den nya administrationen, men man får vänta och se, enligt Wallström.

Enligt henne är det mest bekymmersamt att USA drar ner på utrikesadministrationen och därmed biståndsarbetet.

- Vi är ju vana vid att utrikespolitiken är vår försvarspolitik. Om det bara blir med vapen som vi ska umgås och markera så tror jag att det är farligare för världen. De kan inte heller räkna med att vi alltid ska kompensera och betala för allt det som man ställer till med vapenmakt, säger Wallström och nämner Syrien som exempel, där EU står för en stor del av räkningen.