Amnestys jurist: "Svårt att följa upp avvisningar"

För varje asylsökande måste man göra bedömningen om personen kan leva tryggt i sitt hemland. Det finns ändå ingen som håller koll på om en asylsökande som avvisats kommer till en säker tillvaro.

Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare vid Amnesty Finland, förklarar att varje asylsökande alltid måste få en individuell process där dennes behov av asyl utreds. Personen ska också få den hjälp som behövs.

Om det visar sig att personen inte har rätt till internationellt skydd eller uppehållstillstånd, har staten rätt att avvisa personen.

Då man gör utvärderingen ska det också göras en bedömning av läget i landet som personen kommer ifrån. Det handlar om en regel som kallas non-refoulement-principen.

- Enligt den regeln får man inte avvisa en någon till ett land där personen riskerar att bli offer för allvarliga människorättsskränkningar. Det är en regel som alla avvisningar måste filtreras genom, alla stater måste följa det här, säger Mehtonen.

Non-refoulement-principen innebär i praktiken att man måste göra en riskbedömning för varje enskilt fall. Då måste man ha bra information om den asylsökande, men också om landet i fråga.

- Då det gäller Afghanistan har säkerhetsläget blivit värre sedan de internationella trupperna har blivit färre. Det är ganska instabilt i hela landet och konflikterna fortsätter på många håll. Speciellt kvinnor och flickor är extra utsatta, säger Mehtonen.

Svårt att följa upp vad som händer med avvisade personer

Finländska myndigheter måste bedöma om läget är tillräckligt stabilt i ett land för att man ska kunna avvisa människor dit.

- Det är i sista hand Migrationsverket och domstolsväsendet som tar det här beslutet om hurdant säkerhetssituationen är och den enskilda individens situation.

Det kan hända att den bedömning som görs blir felaktig och en person som avvisas blir fängslad och torterad eller dömd till döden. Det blir ändå knappast några konsekvenser för de finländska myndigheterna i sådana fall.

- I praktiken är det väldigt svårt att följa upp avvisningarna och hålla reda på vad som har hänt de här personerna efter att de har återsänts.

Mehtonen berättar vidare om de förändringar som har skett i Finlands utlänningslagstiftning sedan år 2015. Det har blivit svårare att överklaga Migrationsverkets beslut till förvaltningsdomstolarna, det är svårare att få tillgång till asyljurister och det är lättare att avvisa personer.

- Det kanske vore på sin plats nu att göra en bedömning om de här ändringarna, borde man kanske gå några steg tillbaka?, säger Susanna Mehtonen.

Artikeln uppdaterad 5.4.2017 kl.9:17: Det stod tidigare att det har blivit svårare att överklaga beslut till Migrationsverket. Besluten överklagas till förvaltningsdomstolarna, inte till Migrationsverket.