En maktfullkomlig kvinna - med en alltmer utvecklad paranoia ledde Elena Ceausescu Rumänien
Rysslands maktelit anklagas för korruption. Donald Trump använder statliga medel för att ta sig till och från golfplanen. Makten korrumperar, men sällan har maktmissbruket varit så flagrant som i Rumänien på 80-talet. Folket svalt medan paret Ceausescu levde ett liv i obeskrivlig lyx.
När diktatorsparet störtades år 1989 var det många som ansåg att Elena Ceausescu förlett sin man och personligen roffat åt sig av makten och pengarna.
Historien är sällan nådig mot diktatorernas hustrur.
Ett liv i lyx
År 1999, tio år efter att Nicolae och Elena Ceausescu störtats och avrättats, anordnades i Rumänien en auktion som tilldrog sig internationellt intresse. Den lyx och flärd som paret skaffat sig på folkets bekostnad fanns äntligen till påseende och försäljning, bland annat en Buick som USA:s president Richard Nixon skänkt paret, ett bordsur av Leonid Brezjnev och hela Elena Ceausescus gigantiska samling av kläder och skodon.
Diktatorsmaken brukar kännetecknas av vräkighet, glitter och en förkärlek för tunga pälsar och dyrbara smycken. Elena Ceausescu utgjorde inget undantag, snarare framstår hon som urbilden för en kvinna som valt att kompensera bildning och smak med dyra plagg. Hon var helt enkelt en kvinna som draperade sina egna tillkortakommanden i exklusiva pälsar av mink, räv, leopard och tiger.
Inte undra på att folket svalt när statsmedlen användes för privatkonsumtion av oanade mått.
Från enkla förhållanden
Elena Ceausescus väg till maktens topp var ingalunda spikrak. I boken Diktatorernas kvinnor skriver den franska journalisten Diane Ducret om hur Elena växte upp som dotter till en fattig bonde. Som fjortonåring slutade hon skolan för att jobba på gården och därefter som outbildad laborant i huvudstaden Bukarest.
Hon var varken upplyst eller politiskt intresserad, men mötet med den blivande maken och landsfadern Nicolae Ceausescu gav även hustrun ett synligt lyft – något som mytbildningen och propagandan ytterligare påskyndade.
Propaganda och mytbildning
Elena Ceausescus bakgrund omskrevs, hennes ålder reducerades och födelsedagen omplacerades för att bättre passa rikets första dam. Dessutom förlänades hon en massa titlar och en doktorsgrad i kemi, trots att hennes kunskaper på området var synnerligen rudimentära.
Hennes man Nicolae Ceausescu hade aldrig godkänt Praginvasionen år 1968 och detta bidrog till Rumäniens särställning i många västledares ögon. President Nixon och andra västledare överöste bundsförvanterna med gåvor och utmärkelser och en del tillföll också Elena Ceausescu som snart kunde yvas över många utländska hederstitlar.
Makthunger och paranoia
I Diktatorernas kvinnor skriver Diane Ducret om hur Elena Ceausescus makthunger och habegär gradvis tilltar. Måttligheten övergår i girighet, vaksamheten i paranoia och ett sjukligt begär att dyrkas av folket och hela världen. Elena Ceausescus garderober fylls med skor och kläder, samtidigt som hon på den politiska parnassen gör egna utspel och lobbar för att tilldelas Nobelpriset i kemi. Verkligheten hinner ändå upp paret Ceausescu, men 1989 när diktatorsparet störtas är det alltjämt en beslutsam kvinna som står vid sin förvirrade mans sida.
Diktatorernas kvinnor brukar inordnas i två grupper: de aktiva och de osynliga som höll sig i bakgrunden eller styrde med list över sin man. Elena Ceausescu tillhörde definitivt den förstnämnde kategorin. Hon var inte villig att avstå ifrån makten. Folket skulle fortsättningsvis hållas i ett järngrepp. Statsmedlen skulle tillfalla de gudalika ledarna som till och med var för fina för att avbildas mot en blå himmel. Den bisarra personkulten hade nått sin kulmen när paret Ceausescu ansåg att ideologins röda färg endast var god nog åt dem.
Dömd av historien
Med envishet och sex kommer man långt, skriver Diane Ducret om Elena Ceausescu. En ignorant, obildad och hänsynslös kvinna kan komma skrämmande långt genom att dölja sitt upphov och sin personlighet bakom en fasad av titlar och lyx. Elena Ceausescu är ett talande exempel på hur makten korrumperar och hur den personliga maktlystnaden till slut kolliderar med folkets tålamod.
I historiens backspegel har Elena Ceausescu klandrats hårdare än sin man. Han har fått framstå som en smula aningslös och världsfrånvänd man, medan skulden för folkets missnöje och missär vältrats över på hans hänsynslösa hustru.
– Mannens makt blir en del av kvinnans, men när diktatorerna störtas är det oftast kvinnorna vid deras sida som döms hårdast, säger historieprofessorn Anu Lahtinen.