Raseborgs stad: Fiskvägarna i Svartån kommer visst att fungera

Fiskvägarna i Svartån i Åminnefors och Billnäs kommer att fungera både för upp- och nedvandrande fisk. Det är Raseborgs stads svar på den kritik som riktades mot de tekniska fiskvägarna i tidningen Västra Nyland.

Fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors kommer att bli de första i hela Finland med en lösning för nedvandrande fisk, säger Piia Nordström som är gatuchef i Raseborg och ordförande för Svartåprojektets styrgrupp.

Nedvandring är någonting som man tidigare inte satt resurser på att lösa i Finland. Men Svartåns fiskvägsprojekt har den här veckan fått pengar av närings-, trafik- och miljöcentralen för ett forskningsprojekt som tittar närmare på olika alternativ som kan lösa problemet med nedvandrande fiskar, säger Nordström.

- Det är banbrytande arbete som planerarna gör just nu.

”Kritiken saknar grund”

Piia Nordström tycker att kritiken i Västra Nyland helt och hållet saknar grund.

- Personerna som kommit med kritiken känner inte till vad det här projektet innebär, hur vi jobbar eller vad vi har för målsättningar.

Kritiken i tidningen kommer från iktyonomen (fiskeriexperten) Henrik Kettunen från föreningen för vandringsfisk Vaelluskala, Jukka Jormola från Finlands miljöcentral samt den nyss pensionerade specialforskaren vid Finlands naturresursinstitut Markku Kaukoranta.

Kettunen säger till tidningen att turbintypen francis kan bli en dödsfälla för den återvändande fisken. Francisturbinen kan ta livet av 30-70 procent av smolten, enligt Kettunen som förespråkar kaplanturbiner. De är mindre farliga för fisken.

Piia Nordström berättar att det finns en kaplanturbin i Åminnefors och en francisturbin i Billnäs. Nordström bekräftar att francisturbinen är farligare för fisken. Man har ändå inte i Finland utrett exakt hur farlig den är. Det ska man ändå utreda i Svartån.

- I Finland har man inte forskat i fiskarnas dödlighet vid mindre kraftverk med fallhöjd på mellan tre och sex meter.

Det är inte heller ett alternativ att byta ut turbinen i Billnäs. Kraftverksbyggnaden och konstruktionerna är byggda med tanke på turbinen, säger Piia Nordström.

Går inte att bygga naturlig fiskväg

Jukka Jormola anser i Västra Nyland att det skulle vara bättre att bygga vandringsbäckar än tekniska fiskvägar.

Naturliga vandringsbäckar är ändå ingenting som skulle fungera i praktiken varken i Billnäs eller Åminnefors, svarar Nordström.

- Man kan se att det är stora höjdskillnader i terrängen. Det finns inte utrymme. Det är inte lätt att bygga en bäck och få vattnet att rinna.

Nordström berättar att man undersökt möjligheten att bygga en naturlig vandringsbäck för fiskarna. Beräkningarna visade att det skulle behövas fyra meters djup för att vattnet skulle rinna.

- Det är inte något som är vackert eller säkert på ett sådant här ställe. Det är också långt borta från en naturlig lösning om man ser på den 3d-analysen som vi gjorde på den lösningen som Jormola hänvisar till. Markskärningen skulle på vissa ställen bli över fyra meter djup. Bäcken skulle rinna i en kanjon, inte vackert och inte naturligt.

Visst skulle det gå att bygga bäcken men i praktiken skulle den inte fungera som vandringsrutt, säger Nordström. Det här för att fiskvägens mynning skulle hamna för långt bort från turbinmynningen, den plats som är ideal för att vandrande fiskar ska hitta till rätt ställe.

Inga besvär mot projektet

Raseborgs stad har samarbetat med kraftverksbolaget, grannar, markägare och myndigheter under planeringens gång. Inte ett enda besvär har lämnats in mot fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors, säger Piia Nordström.

Det betyder att inte heller de organisationer som Jukka Jormola och Markku Kaukoranta har jobbat för har haft något att påpeka på planerna.

Tillbakavisar kritik om avtal med kraftverksbolaget

I Västra Nyland kritiserar Henrik Kettunen också avtalet som Raseborgs stad har ingått med kraftverksbolaget Koskienergia, som äger kraftverken i Åminnefors och Billnäs. Kettunen beskriver avtalet som ofördelaktigt.

- Raseborg har ingått ett avtal med Koskienergia om att staden ersätter bolaget om det blir verksamhetsstopp på grund av för lite vatten. Kraftverken lider redan av för liten tillrinning, utan fiskvägarnas ”vattenanvändning”, säger Kettunen till tidningen.

Flodpärlmusslan är utrotningshotad. Vi har inte tid att hålla på med besvär i rättsliga instanser.

Piia Nordström

Piia Nordström bekräftar att staden måste betala ersättning till kraftverksbolaget om kraftverket i Åminnefors måste stängas för att vattnet inte räcker till och fiskvägen är öppen.

- Men de som kritiserar glömde säga att vi har motsvarande avtal i Billnäs. Där betalar kraftverksbolaget till staden om staden frivilligt stänger fiskvägen för att kraftverket ska kunna hållas öppet, säger Nordström och tillägger att det naturligtvis skulle vara frågan om en tid då fisken inte vandrar.

Avtalskostnaderna är därmed i balans säger Nordström och påpekar att det är mycket sällan som kraftverksbolaget och staden kommer att behöva diskutera saken.

Dessutom handlar det om små ersättningar, mellan några hundra eller tusen euro.

- Det är inte fråga om så stora pengar att det skulle bli problem, konstaterar Nordström och påpekar också att Koskienergia deltar i projektet med 200 000 euro.

Staden har valt att göra ett avtal med Koskienergia i förhand. Det här för att slippa besvär i vattenlovsprocessen som skulle förskjuta fiskvägarnas tidtabell. Att göra ett avtal i god tid är en mycket bättre lösning, anser Nordström.

- Flodpärlmusslan är utrotningshotad. Vi har inte tid att hålla på med besvär i rättsliga instanser.