Turkiet: Kemiska vapen användes i attacken i Idlib

Turkiska myndigheter bekräftar att offren i angreppet mot en liten stad i syriska provinsen Idlib utsattes för kemiska vapen. Antalet döda har fortsatt att stiga och ligger nu på 86. Av dem är 30 barn.

Det turkiska justitieministeriet uppger att det har bekräftat att de offer från angreppet i Idlib i tisdags som fördes till Turkiet dog efter att utsatts för kemiska vapen.

Flera av offren fördes till Turkiet för att få vård.

Rättsmedicinska undersökningar som gjordes på de offer som senare dog ska nu bevisa att de dog som följd av kemvapen.

Enligt lokalbefolkningen utsattes Khan Sheikhoun tidigt i tisdags för bombningar av det syriska flygvapnet.

I samband med bombningen ska också kemiska vapen ha använts och enligt experter på Världshälsoorganisationen WHO och Läkare utan gränser uppvisade offren tecken på att ha utsatts för nervgift, sannolikt saringas.

De turkiska myndigheterna har ändå inte gett några detaljer om vilken gas undersökningen tyder på. Proverna ska enligt turkiska myndigheter skickas för vidare analys till Haag.

Över 86 människor dödades i angreppet. Av dem är 30 barn och 22 personer medlemmar av samma familj.

Ryssland förnekar

Ryssland lade igår in ett veto i FN:s säkerhetsråd mot en resolution som skulle ha fördömt angreppet.

USA hotar att vidta åtgärder på egen hand om det internationella samfundet inte kan agera, men Trump-administrationen har inte uppgett vilka åtgärder de överväger.

Enligt Ryssland stämmer det att den syriska regimens plan bombade området.

Ryssland kallar användandet av kemiska vapen för ett monstruöst brott, men både Ryssland och regimen menar att regimen inte är skyldig och att USA och internationella samfundet har gjort förhastade slutsatser.

De påstår att bomberna träffade ett av rebellernas lager där kemiska vapen förvarades.

Enligt Ryssland skulle kemvapnen transporteras till Irak. Det skulle ändå ha betytt att kemikalierna skulle ha transporterats genom regimkontrollerade områden.

Den syriska regimen säger att den i princip kan gå med på en utredning, så länge den är oberoende och görs från Damaskus.

Den syriska regimen ställer också en rad andra villkor på utredningen och antyder att FN:s tidigare utredningar inte har väckt förtroende hos den syriska regimen.

Enligt utrikesminister Walid Moallem ska bland annat Turkiet inte få ha något med utredningen att göra.

- Först då vi har försäkrats om att våra villkor möts kommer vi att ge besked om vi godkänner en utredning, säger Moallem.

Upprepade angrepp med kemvapen

Den syriska regimen anklagas för att systematiskt ha använt kemiska vapen mot befolkningen i rebellkontrollerade områden.

Flera fall har också kunnat bekräftas av FN-utredare.

I största delen av fallen misstänks eller bekräftas den syriska regimen ha använt sig av klorgas.

Regimen bekräftas också tidigare använt sarin och andra förbjudna kemvapen, men tisdagens angrepp var det första på länge där regimen misstänks ha använt nervgift.

Sarin och andra nervgifter är svårare att framställa och göra stabila nog för att användas i kemvapen, jämfört med klor som är vanligt bland annat inom olika industrier.

Syrien gick år 2013 efter ett angrepp med kemiska vapen öster om Damaskus med på att underteckna förbudet mot kemiska vapen och att låta förstöra sin kemvapenarsenal.

Den syriska regimen misstänks ändå ha gömt undan en del av sin arsenal och ha upprättat nya produktionsenheter sedan dess.

Också terrorgruppen IS bekräftas ha utfört ett antal angrepp med kemvapen både i Syrien och i Irak.

Artikeln har uppdaterats med fler uppgifter från de turkiska myndigheterna och uttalanden från den syriska regimen torsdag klockan 13:50. Antalet döda i angreppet har uppdaterats 14:52