Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Folktinget lobbar hårt för svenskan i kulisserna - men vem lyssnar och är kraven de rätta?

Från 2017
Bildcollage som föreställer regeringen som ignorerar en nyckelpiga, som står med en Folktinget-skylt.
Bild: Sebastian Dahlström, Yle

I och med kommunalvalet får de svenskspråkiga finländarna också ett nytt Folkting. Att försvara det svenska språket kan ändå bli svårare än någonsin tidigare - nuvarande folktingsledamöter vittnar om ökande arbetsbörda, knappa resurser och en regering som slår dövörat till.

De senaste två åren har på många sätt varit historiska för Folktinget.

För första gången sedan 1979 har Folktinget lobbat och övervakat de svenskspråkiga finländarnas intressen utan att Svenska folkpartiet (SFP) sitter i regeringen.

Att inte heller svenskvänliga Socialdemokraterna (SDP) finns med är ännu ovanligare. Senast 1962 hade Finland en regering där ingendera partiet ingick.

Jobbet är mycket mer krävande när vi inte kan gå direkt till en minister och säga att det här borde bli fixat

― Steven Frostdahl, Folktingets första viceordförande (SDP)

Genast då den nya regeringen valts efter riksdagsvalet 2015 var Folktingets svenskspråkiga politiker oroliga för hur det skulle gå för svenskan. Skulle Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet vara lyhörda för den svenskspråkiga befolkningens behov?

Var sin bild av finansminsiter Petteri Orpo, statsminister Juha Sipilä och utrikesminister Timo Soini i ledning för regeringen.
Bild: All Over Press / Edit Yle

Centerns högst uppsatta folktingspolitiker styrelsemedlemmen Mauri Casimir Elovainio förstod inte alls kollegernas oro. Under Folktingets årliga session bedyrade Elovainio att “ni kan lita på Centerpartiet”.

Sedan dess har Finland sett en tingsrättsreform där den enda svenskspråkiga häraden på fastlandet ser ut att försvinna, en jourreform där Vasa centralsjukhus blir av med sin omfattande jour och en pågående social och hälsovårdsreform som kan äventyra svenskans ställning. Men också en nationell språkstrategi som regeringen har godkänt, som dock har fått kritik för att bestå av tomma ord.

Vad gör Folktinget?

  • Folktinget lobbar bland politiker och tjänstemän och försöker få dem att ta de svenskspråkiga finländarnas behov i beaktande
  • Folktinget hörs och ger utlåtanden när riksdagen bereder nya lagar som berör svenskspråkiga finländare
  • Folktinget övervakar att myndigheter erbjuder service på svenska och tar emot din språkskyddsanmälan om du inte fått tala ditt modersmål hos exempelvis läkaren
  • Folktinget arrangerar evenemang som Svenska veckan och den svenskspråkiga Finlandsarenan i Björneborg

Regeringen får skolvitsord 6 av folktingsordförande

Hur har då den här, ur svenskspråkigt perspektiv historiska regeringen, tagit de svenska frågorna i beaktande när Folktinget har framfört sina åsikter?

Folktingets styrelsemedlem Mauri Casimir Elovainio (C) vägrar bedöma regeringens arbete i sin helhet. Elovainio vill inte ta ansvar för Sannfinländarnas politik, men ger Centern som parti skolvitsordet 8+.

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist (SFP) ger regeringen skolvitsordet 6.

Folktingets första vice ordförande Steven Frostdahl (SDP) ger regeringen skolvitsordet 7-.

- Ser vi enbart på förvaltningsreformen och Vasa centralsjukhus är det 4 eller 5- som gäller, säger Frostdahl som är hemma från Nykarleby.

Folktinget måste ha ny lobbningsstrategi

Den allra största delen av Folktingets jobb syns aldrig utåt. Folktingets medarbetare lobbar i kulisserna bland ministrar, riksdagsledamöter och tjänstemän för att de inte ska glömma bort svenska särintressen när beslut om reformer fattas, till exempel jourreformen och den omfattande jouren vid Vasa centralsjukhus.

Steven Frostdahl
Bildtext Steven Frostdahl är socialdemokrat och Folktingets första vice ordförande.
Bild: Yle/Roger Källman

Tidigare kunde Folktinget förklara sina synpunkter direkt till ministrar inom SDP eller SFP som sedan kunde driva frågorna i sina egna ministerier, förklarar Folktingets första vice ordförande Steven Frostdahl (SDP).

- Jobbet är mycket mer krävande när vi inte kan gå direkt till en minister och säga att det här borde bli fixat. Nu handlar det om att försöka få tjänstemän att uppmärksamma svenskan i lagberedningen och i det verkställande arbetet, säger Frostdahl som inte ställer upp för omval i Folktinget.

Du kan bekanta dig med alla uppställda här.

Förslagen ser inte ut som vi vill men de kanske inte heller blir riktigt lika dåliga som de hade blivit utan vår insats

― Thomas Blomqvist, Folktingets ordförande (SFP).
Thomas Blomqvist, Christina Gestrin, ny och avgående ordförande iSvenska Finlands Folkting
Bildtext Thomas Blomqvist (SFP) tog över Folktingets ordförandeklubba av partikamraten Christina Gestrin i maj 2015.
Bild: Bengt Östling/YLE

Folktinget verkar inte ha svårigheter i att få audiens hos ministrarna - snarare ligger problemet i att ministrarna inte bryr sig om vad Folktinget tycker när de fattar beslut.

- På ett principiellt plan när vi diskuterar med ministrarna har de stor förståelse för det svenska, men så ser vi ytterst lite av förståelsen i de lagförslag som läggs fram, säger Folktingets ordförande Thomas Blomqvist.

Sannfinländsk minister lätt att samarbeta med

Den största orsaken är enligt Blomqvist att regeringen inte förstår vikten av svenskspråkiga särlösningar.

- Man säger jo absolut, vi ska trygga svensk service och det är viktigt att Finland är tvåspråkigt. Jag vill inte betvivla sanningshalten i detta men det lyser med sin frånvaro i lagförslagen, säger Blomqvist.

När lyckas då Folktinget påverka?

- I och med våra kontakter i beredningsskedet lyckas vi påverka lagförslag. Förslagen ser inte ut som vi vill men de kanske inte heller blir riktigt lika dåliga som de hade blivit utan vår insats, säger Blomqvist och skrattar ironiskt.

Jari Lindström (Sannf)
Bildtext Folktinget upplever att justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) är en av de ministrar som lysnar till de svenskspråkiga behoven.
Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press
Sanni Grahn-Laasonen tänker inte gå på hockey på torsdag.
Bildtext Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) är en annan minister som Folktinget gärna samarbetar med.
Bild: All Over Press

En av de ministrar som har varit lättast att samarbeta med både enligt Blomqvist och Frostdahl är något överraskande Sannfinländarnas justitie- och arbetsminister Jari Lindström.
Sannfinländarna ställer sig i många frågor rakt mot Folktinget och är landets enda riksdagsparti som inte ställer upp kandidater i folktingsvalet.

Blomqvist lyfter också fram Samlingspartiets undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Hon har varit lätt att samarbeta med för Folktinget och har visat förståelse för de frågor som Blomqvist driver.

Folktingets plikter enligt lagen

Lagen om Folktinget ringar in tre centrala uppdrag:

  1. att jobba för de svenskspråkiga finländarnas rättigheter
  2. att utveckla de svenskspråkiga finländarnas kulturella och samhälleliga förhållanden
  3. att jobba för att främja det svenska språkets ställning i Finland

Folktinget ska dessutom särskilt bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses i domstolar och hos andra myndigheter.


Källa: Lagen om Svenska Finlands folkting

En övermänsklig uppgift att kunna bevaka varenda svenska förvaltningsfråga

― Steven Frostdahl, Folktingets första viceordförande (SDP)

Kombinationen av en mer utmanande politisk sits och regeringens stora och snabbt pådrivna reformer har gjort att Folktinget som bäst brottas med flera tunga förvaltningsfrågor.

- Arbetsbördan i kombination med resurserna gör det till en övermänsklig uppgift att kunna bevaka varenda svenska förvaltningsfråga. Min bedömning är att Folktinget i dag är underresurserat i förhållande till arbetsuppgifterna, säger Steven Frostdahl (SDP).

Han skulle vilja ha två-tre extra grundlagsexperter som fokuserar på hur olika förvaltningsfrågor harmoniserar med grundlagen och den svenskspråkiga befolkningens rättigheter.

Också Blomqvist menar att Folktinget har knappa resurser med tanke på sina uppgifter, speciellt då riksdagens tilläggsfinansiering på 100 000 euro till Folktinget föll bort 2016. Budgeten år 2016 blev mindre än vanligt 1,1 miljoner euro, varav 575 000 euro var statsunderstöd, uppger Folktinget till Svenska Yle.

- Det har gjort det extra utmanande. Men jag tycker att vi har kunnat sköta vår lagstadgade uppgift med heder. Men klart att det kräver att personalen är flexibel och jobbar bra, säger Blomqvist.

För att mäkta med alltihop har Folktinget både effektiviserat sitt arbete och prutat på den internationella verksamheten.

Centerledamot: Vi måste förnya den Taxellska paradoxen

Finlands statsministerparti Centern har under den senaste perioden haft två representanter i Folktinget. En av dem är Svenska centerns vice ordförande Mauri C Elovainio som också sitter i Folktingets styrelse. Han ställer inte upp för omval.

februari 2011
Bildtext Mauri Casimir Elovainio (C) är styrelsemedlem i Folktinget.
Bild: Yle/Josefine Janhonen

I dag två år efter att regeringen byttes ut medger Elovainio att det har varit svårt att driva svenska frågor när SFP inte sitter i regeringen där hans eget parti innehar statsministerposten.

Du sade tidigare att den svenskspråkiga befolkningen kan lita på Centern. Stämmer det?

- Det har jag svårt att svara på eftersom jag inte sitter i regeringen. Det jag tycker är viktigast är att Centern hela tiden poängterar vikten av tvåspråkighet.

SFP vill mer eller mindre ha segregation. Det är skillnaden mellan Centern och SFP

― Mauri Casimir Elovainio, Folktingets styrelsemedlem (C)

Elovainio säger att den största skillnaden mellan SFP och Centern är synen på Taxells paradox, tanken om att tvåspråkiga lösningar leder till enspråkighet medan enspråkiga lösningar garanterar tvåspråkighet.

- SFP vill mer eller mindre ha segregation. Det är skillnaden mellan Centern och SFP, säger Elovainio.

Enligt honom vill Centern ha “äkta tvåspråkighet” där finländare lever samtidigt på båda språken. Exakt vilka svenskspråkiga särlösningar som kunde slopas vill Elovainio inte gå in på.

- Vi måste försöka modernisera Taxells paradox, med den kommer vi inte någonstans mera. I grund och botten kan man lita på Centern. Centern skulle aldrig göra något som skulle leda till att Finland går miste om svenskan, säger Elovainio.

Forskare: Folktingets linje drabbar svenskan i längden

Folktinget samlar de svenskspråkiga politikerna från alla riksdagspartier utom Sannfinländarna. I praktiken kan SFP ändå styra och ställa, eftersom partiet har enkel majoritet med 43 ledamöter av 75. Socialdemokraterna är näststörst med tio ledamöter medan de övriga av partierna och ålänningarna delar på resten av platserna.

SFP:s linje är med andra ord avgörande för vilken linje Folktinget har. Partiet har också tidigare fått kritik för att klamra sig fast vid principer och lagstiftning som blir allt svårare att genomföra i praktiken. Man kräver envist rätt till hälsovård på svenska, samtidigt som man är väl medveten om att det här redan är en praktisk omöjlighet på flera håll i landet.

Forskaren och statsvetaren Pasi Saukkonen är en av kritikerna.

Pasi Saukkonen är politikforskare.
Bildtext Pasi Saukkonen är forskare och har funderat på språkpolitik bland annat i sin bok "Erilaisuuksien Suomi: Vähemmistö- ja kotouttamispolitiikan vaihtoehdot" samt i en rapport för tankesmedjan Magma.
Bild: Yle / Victoria Wirén

- Folktinget har hållit fast vid sin roll som går ut på att försöka skydda det nuvarande systemet och ställa sig bakom det. I den rollen har Folktinget fungerat helt bra. Men jag är inte säker på om det här är ett hållbart sätt att främja de svenskspråkigas ställning i Finland, säger Saukkonen.

Varför inte?

- Med tanke på de förändringar som sker i det finländska samhället är det svårt att tänka sig att de här åtgärderna skulle få vinden att vända.

Saukkonen syftar till exempel på att tvåspråkigheten ökar, engelskan blir viktigare och att förvaltningsområdena växer och får andelen svenskspråkiga att minska.

På svenskt håll har man velat hålla fast vid sin linje. Det har sina risker. Rätt sannolikt kommer de svenskspråkigas rättigheter ständigt att försvagas

― Pasi Saukkonen, forskare

- Jag är pessimistisk i förhållande till vad som kommer att hända med svenskan under de två kommande generationerna. Vi borde fundera på vad vi kan göra, vi borde tänka också på andra modeller, säger Saukkonen.

Han skulle vilja se fler diskussionsöppningar för hur man kunde trygga de svenskspråkigas rättigheter från svenskspråkigt håll.

- Om det bara är den andra parten som diskuterar kan vi inte vara säkra på att de svenskspråkigas ställning tas i beaktande. Men på svenskt håll har man velat hålla fast vid sin linje. Det har sina risker. Rätt sannolikt kommer de svenskspråkigas rättigheter ständigt att försvagas i och med de stora demografiska och strukturella förändringarna, säger Saukkonen.

Skelett
Bild: Yle

År 2013 lade han fram en modell där svenska skulle vara ett officiellt språk enbart i vissa delar av Finland. Saukkonen skrev om alternativ språkpolitik i boken Erilaisuuksien Suomi: Vähemmistö- ja kotouttamispolitiikan vaihtoehdot.

Enligt Saukkonens modell skulle svenskan tappa sin ställning som offentligt språk i hela landet, däremot skulle ställningen stärkas på de områden där de flesta finlandssvenskarna bor, i Nyland, Österbotten och Egentliga Finland.

Du kan läsa om hans förslag i korthet i tidningen Helsingin Sanomat.

Blomqvist och Frostdahl sablar ner alternativ språkpolitik

Centerns man i Folktinget, Mauri Casimir Elovainio, vill inte ta ställning till Saukkonens förslag utan att ha bekantat sig närmare med det.

Blomqvist och Frostdahl säger att förslag är välkomna men förhåller sig kyligt till innehållet i Saukkonens diskussionsöppning.

- Det är inget lätt eller roligt arbete att stå på barrikaderna och kräva att allt ska göras på svenska, men det är en förutsättning för att vi ska kunna bibehålla svenskan. Min utgångspunkt är att om Finland ska ha en fungerande tvåspråkighet måste den funka på institutionell och laglig nivå, säger Frostdahl (SDP).

Att ge upp, är att ge upp och det tänker vi inte göra

― Thomas Blomqvist, Folktingets ordförande (SFP)

Thomas Blomqvist (SFP) som är ordförande för Folktinget är inne på samma linje.

- Man kan kritisera mig, men jag kommer inte att backa. Jag vill att Finland ska vara ett tvåspråkigt land. Servicen på båda nationalspråken fungerar inte på två språk som det borde enligt lag, men jag kan inte tro att det skulle bli bättre om vi sade att hela Finland inte ska vara tvåspråkigt, utan bara hade tvåspråkighet på vissa ställen.

Blomqvist undrar hur man skulle välja ut de tvåspråkiga områdena och vad som skulle hända med de finlandssvenskar som bor utanför.

- Ska man bara ge upp rättigheterna där? frågar sig Blomqvist. Att ge upp, är att ge upp och det tänker vi inte göra.

Diskussion om artikeln