Partimätningar är inga kristallkulor, men det bästa vi har

Nu inför kommunalvalet är det högsäsong för partimätningarna, som spottas ut på löpande band. Men hur trovärdiga är de och kan de påverka själva valresultatet? Donald Trump och brexit har ökat misstänksamheten mot opinionsmätningar. De som gör mätningarna påpekar att ingen sitter på en kristallkula.

Den pågående valrörelsen håller på att nå sitt klimax. Kampanjerna på gatorna på webben går på hög varv och mediehusen spottar ut partimätningar på löpande band.

Enligt Yles sista partimätning inför valet är det olidligt jämnt i täten inför söndagens kommunalval. De tre största partierna; Samlingspartiet, SDP och Centern, är i praktiken jämnstora.

Hur mycket kan man då egentligen lita på opinionsmätningar, när det är så här jämnt?

Frågar man Jari Pajunen, vd för Taloustutkimus som en gör en stor del av partimätningarna, är frågan befängd.

- Vilken fråga, klart att våra mätningar är pålitliga. Det handlar om att mäta stödet för partierna vid ett visst tillfälle, vilket inte är samma sak som själva valresultatet, säger Pajunen som föga överraskande inte anser att opinionsmätningarna lider av något trovärdighetsproblem.

Professor i statistik vid Stockholms universitet Dan Hedlin lutar åt samma håll.

- Jag är ju statistiker, så jag säger att om det är jämnt så då kan man lita på att det är jämnt. Jag förstår att andra kanske vill gå längre än så, man vill veta vem som kommer att vinna och inte bara att det är jämnt, säger Hedlin.

- Om mätningarna säger till exempel att tre stora partier har ungefär 18 procent var, och det strax under står att felmarginalen är plus minus två procentenheter, då är den korrekta tolkningen att de är lika stora.

Osäkra väljarna en stor utmaning inför detta val

Att väljarnas röstningsbeteende är svårt att förutspå och att det finns olika osäkerhetsfaktorer, medger ändå Pajunen. Men han är snabb med att påpeka att man har garderat sig mot det här genom att uppge felmarginalen.

I det kommande kommunalvalet kan ändå den okontrollerbara mänskliga faktorn bli en större utmaning än förut på grund av det stora antalet osäkra väljare.

- Vi har sedan förra valet märkt att det finns allt fler som inte kan eller vill uppge vem de tänker rösta på. Det här är förstås en stor utmaning för oss, men något som ingen kan veta, säger Pajunen.

I Sverige ställs tre stycken frågor när opinionsmätningar görs, berättar professor Dan Hedlin. Kan man inte svara på den första - Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag? - så får man ytterligare två frågor, den ena om vilket parti som är minst dåligt och den andra om vilket det lutar mot. Svarar man på någon av de tre frågorna skrivs svaret ner.

Så de osäkra väljarna syns kanske inte, och därför kan mätningarna visa fel?

- Ja, så kan det vara. De osäkra väljarna redovisas tillsammans med de säkra väljarna bara de nämner namnet på ett parti, säger Hedlin.

Partimätningarna är inga kristallkulor

Opinionsmätningar har efter brexit och valet av Donald Trump till president i USA fått en hel del kritik eftersom utgången inte motsvarade mätningarna. Dan Hedlin håller inte med.

- Dagen efter att Trump vann valet i USA konstaterade jag att jag faktiskt inte tycker att opinionsundersökningarna hade så mycket fel. En del kanske, det görs väldigt många olika mätningar i USA. Men mätningarna sade att det kommer att bli väldigt, väldigt jämnt - och det blev det också.

Att det sker överraskningar i politiska val, som inte har kunnat förutspås i partimätningarna, tyder inte på brister i mätningarna, enligt Jussi Pajunen. Det visar bara att ett parti har lyckats bättre eller sämre än väntat just inför själva valet, säger han:

- Sannfinländarnas överraskande valframgång för några år sedan överraskade alla, eftersom partiets lyckades mobilisera sina väljare under de helt sista dagarna inför valet, efter den sista partimätningen.

Partimätningarna påverkar politiken

Att opinionsmätningarna påverkar politiken och hur folk röstar, sticker Pajunen ändå inte under stol med. Men exakt hur de påverkar är väldigt svårt att säga och varierar från val till val. I det här valet kan den jämna kampen i sista partimätningen till exempel få folk att rösta aktivare.

- Jag hoppas och tror att den väldigt jämna kampen mellan de tre största partierna just inför kommunalvalet, kommer att öka på deltagandet i det här valet, säger Jari Pajunen från Talosututkimus.

Hur de sedan röstar är upp till partierna och hur bra de lyckas med sina valkampanjer.

- Att rösta i ett val och att svara i en telefonundersökning är två helt olika saker, det här måste man komma ihåg.

Professor Dan Hedlin intervjuades av Anna Bäck.