Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Startup company, pop up shop, hoverboard, post-truth, alternative facts ... Finns det något svenskt ord? Ska jag översätta det? Ska jag hitta på ett eget ord? Hur böjer man det? En vanlig fråga journalister ställer är hur de ska hantera engelska ord i en svensk text. Låt oss reda ut det.
Nya fenomen behöver nya benämningar. Många gånger kommer dessa nyheter från den engelskspråkiga världen och med dem det engelska ordet. Då är det lockande att använda det engelska ordet i ett svenskt sammanhang. Man utgår lätt från att mottagaren också förstår ordet. Många gör det, men det finns också en risk att det engelska ordet utesluter en stor del läsare för vilka ordet är obekant, och dessutom skapar irritation.
Min uppgift som språkstöd för journalister vid de finlandssvenska mediehusen är att ge språkliga rekommendationer, råd och förslag. När det gäller nya engelska ord är mitt svar oftast: Försök undvika det engelska ordet och välj istället ett svenskt ord som beskriver fenomenet. Välj uppstartsföretag i stället för startup-företag, ladda ned eller hämta i stället för download, snedstreck i stället för slash, krockkudde istället för airbag.
Ofta finns det alldeles utmärkta ord på svenska som motsvarar de engelska. Ibland upplever dock frågeställaren att det existerande svenska ordet inte är tillräckligt beskrivande eller täckande. Men oftast handlar det bara om att vänja sig vid att börja använda ett nytt ord.
Måste gå att stava, böja och uttala smidigt
Engelskan har länge varit en stor långivare för svenskan. Och vi fortsätter att låna. Men när vi väljer att ta in det engelska ordet i svenskan måste det anpassas till det svenska språksystemet. Ordet måste kunna stavas, böjas och uttalas smidigt på svenska. Vissa ord har fått en försvenskad stavning, till exempel webb, mejl, sajt, tajt, dopning, mobbning.
Ord som container, hobby och story har vi lånat rakt av och gett svenska böjningsformer. I fråga om pluralformerna har rekommendationen hittills varit entydig: containrar, hobbyer, storyer. Engelskans s-plural har språkvårdare tydligt avrått från. Men i Språkrådets kommande upplaga av Svenska skrivregler tas engelskans s-plural upp och diskuteras som ett eventuellt alternativ.
Attityden till tortillas, jurys och selfies blir mera tillåtande. Språkvården i Sverige går mot att beskriva ett böjningsmönster som redan förekommer rätt mycket, framför allt i talspråket. Att språkvården på det här sättet beaktar det verkliga språkbruket delar åsikter bland språkbrukare. Vissa uppskattar den här förändringen, andra anser att den är för liberal och att engelskan påverkar svenskan på ett negativt sätt.
De där youtubersarna?
Problemet med s-plural i svenskan är att många ord fungerar dåligt i bestämd form: två youtubers, de där youtubersarna? Här kan man tycka att samma form både i singular och plural är bättre: en youtuber, de där youtuberna.
Böjningsformerna blir antagligen brokiga och många. Likaså frågorna om hur engelska ord ska hanteras i en svensk text. En språkvårdares jobb tar aldrig slut. Ett språk slutar aldrig utvecklas. Coolt, tycker jag.
Charlotta Svenskberg
Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln