Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?

Från 2017

Publicerad 11.04.2017 07:18.

Bildtext Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Startup company, pop up shop, hoverboard, post-truth, alternative facts ... Finns det något svenskt ord? Ska jag översätta det? Ska jag hitta på ett eget ord? Hur böjer man det? En vanlig fråga journalister ställer är hur de ska hantera engelska ord i en svensk text. Låt oss reda ut det.

Nya fenomen behöver nya benämningar. Många gånger kommer dessa nyheter från den engelskspråkiga världen och med dem det engelska ordet. Då är det lockande att använda det engelska ordet i ett svenskt sammanhang. Man utgår lätt från att mottagaren också förstår ordet. Många gör det, men det finns också en risk att det engelska ordet utesluter en stor del läsare för vilka ordet är obekant, och dessutom skapar irritation.

Min uppgift som språkstöd för journalister vid de finlandssvenska mediehusen är att ge språkliga rekommendationer, råd och förslag. När det gäller nya engelska ord är mitt svar oftast: Försök undvika det engelska ordet och välj istället ett svenskt ord som beskriver fenomenet. Välj uppstartsföretag i stället för startup-företag, ladda ned eller hämta i stället för download, snedstreck i stället för slash, krockkudde istället för airbag.

Ofta finns det alldeles utmärkta ord på svenska som motsvarar de engelska. Ibland upplever dock frågeställaren att det existerande svenska ordet inte är tillräckligt beskrivande eller täckande. Men oftast handlar det bara om att vänja sig vid att börja använda ett nytt ord.

Måste gå att stava, böja och uttala smidigt

Engelskan har länge varit en stor långivare för svenskan. Och vi fortsätter att låna. Men när vi väljer att ta in det engelska ordet i svenskan måste det anpassas till det svenska språksystemet. Ordet måste kunna stavas, böjas och uttalas smidigt på svenska. Vissa ord har fått en försvenskad stavning, till exempel webb, mejl, sajt, tajt, dopning, mobbning.

Ord som container, hobby och story har vi lånat rakt av och gett svenska böjningsformer. I fråga om pluralformerna har rekommendationen hittills varit entydig: containrar, hobbyer, storyer. Engelskans s-plural har språkvårdare tydligt avrått från. Men i Språkrådets kommande upplaga av Svenska skrivregler tas engelskans s-plural upp och diskuteras som ett eventuellt alternativ.

Attityden till tortillas, jurys och selfies blir mera tillåtande. Språkvården i Sverige går mot att beskriva ett böjningsmönster som redan förekommer rätt mycket, framför allt i talspråket. Att språkvården på det här sättet beaktar det verkliga språkbruket delar åsikter bland språkbrukare. Vissa uppskattar den här förändringen, andra anser att den är för liberal och att engelskan påverkar svenskan på ett negativt sätt.

De där youtubersarna?

Problemet med s-plural i svenskan är att många ord fungerar dåligt i bestämd form: två youtubers, de där youtubersarna? Här kan man tycka att samma form både i singular och plural är bättre: en youtuber, de där youtuberna.

Böjningsformerna blir antagligen brokiga och många. Likaså frågorna om hur engelska ord ska hanteras i en svensk text. En språkvårdares jobb tar aldrig slut. Ett språk slutar aldrig utvecklas. Coolt, tycker jag.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.