Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?

Från 2017
Språkvårdare Charlotta Svenskberg.
Bildtext Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Startup company, pop up shop, hoverboard, post-truth, alternative facts ... Finns det något svenskt ord? Ska jag översätta det? Ska jag hitta på ett eget ord? Hur böjer man det? En vanlig fråga journalister ställer är hur de ska hantera engelska ord i en svensk text. Låt oss reda ut det.

Nya fenomen behöver nya benämningar. Många gånger kommer dessa nyheter från den engelskspråkiga världen och med dem det engelska ordet. Då är det lockande att använda det engelska ordet i ett svenskt sammanhang. Man utgår lätt från att mottagaren också förstår ordet. Många gör det, men det finns också en risk att det engelska ordet utesluter en stor del läsare för vilka ordet är obekant, och dessutom skapar irritation.

Min uppgift som språkstöd för journalister vid de finlandssvenska mediehusen är att ge språkliga rekommendationer, råd och förslag. När det gäller nya engelska ord är mitt svar oftast: Försök undvika det engelska ordet och välj istället ett svenskt ord som beskriver fenomenet. Välj uppstartsföretag i stället för startup-företag, ladda ned eller hämta i stället för download, snedstreck i stället för slash, krockkudde istället för airbag.

Ofta finns det alldeles utmärkta ord på svenska som motsvarar de engelska. Ibland upplever dock frågeställaren att det existerande svenska ordet inte är tillräckligt beskrivande eller täckande. Men oftast handlar det bara om att vänja sig vid att börja använda ett nytt ord.

Måste gå att stava, böja och uttala smidigt

Engelskan har länge varit en stor långivare för svenskan. Och vi fortsätter att låna. Men när vi väljer att ta in det engelska ordet i svenskan måste det anpassas till det svenska språksystemet. Ordet måste kunna stavas, böjas och uttalas smidigt på svenska. Vissa ord har fått en försvenskad stavning, till exempel webb, mejl, sajt, tajt, dopning, mobbning.

Ord som container, hobby och story har vi lånat rakt av och gett svenska böjningsformer. I fråga om pluralformerna har rekommendationen hittills varit entydig: containrar, hobbyer, storyer. Engelskans s-plural har språkvårdare tydligt avrått från. Men i Språkrådets kommande upplaga av Svenska skrivregler tas engelskans s-plural upp och diskuteras som ett eventuellt alternativ.

Attityden till tortillas, jurys och selfies blir mera tillåtande. Språkvården i Sverige går mot att beskriva ett böjningsmönster som redan förekommer rätt mycket, framför allt i talspråket. Att språkvården på det här sättet beaktar det verkliga språkbruket delar åsikter bland språkbrukare. Vissa uppskattar den här förändringen, andra anser att den är för liberal och att engelskan påverkar svenskan på ett negativt sätt.

De där youtubersarna?

Problemet med s-plural i svenskan är att många ord fungerar dåligt i bestämd form: två youtubers, de där youtubersarna? Här kan man tycka att samma form både i singular och plural är bättre: en youtuber, de där youtuberna.

Böjningsformerna blir antagligen brokiga och många. Likaså frågorna om hur engelska ord ska hanteras i en svensk text. En språkvårdares jobb tar aldrig slut. Ett språk slutar aldrig utvecklas. Coolt, tycker jag.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?