Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Från kniv till komplement inom cancerbehandling

Från 2017
Uppdaterad 15.04.2017 08:47.
animerad bild på patient som ligger
Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions

Isvantar som ska hindra att naglarna faller av och salva som lindrar strålskador. Blåbärssoppa eller salmiak mot illamående? Mössa eller peruk? Knepen för att möta biverkningar i samband med cancerbehandlingarna är många.

Tack vare försök och misstag under årtusenden blir vi allt bättre på att behandla cancer. Idag går det att leva länge med en cancersjukdom, men resan har varit lång.

Tumörsjukdomar finns beskrivna i 3000 år gamla dokument och tecken på skelettcancer har hittats hos egyptiska mumier. Åtminstone sedan dess har människan försökt komma åt cancer på olika sätt. Idag florerar historier om hur aprikoskärnor botat en och healing en annan. Medicinvetenskapen behandlar och botar de flesta; med operation, strålning, cytostatika och immunterapi. Metoderna att möta biverkningarna blir fler och bättre.

På 1500-talet försökte man bota cancer genom att skära bort tumörerna, många gånger med dödliga infektioner som följd. Då anestesin utvecklades under 1800-talet började man tvätta såren med karbolsyra och infektionerna minskade. För drygt hundra år seden upptäcktes att röntgenstrålning och radioaktiva grundämnen kunde behandla hudcancer.

Idag är strålning en framgångsrik behandlingsmetod för flera cancerformer, mycket tack vare att man med hjälp av datorer precist kan rikta strålarna mot själva cancersvulsten och de inte längre når omkringliggande vävnader. Något som också minskar biverkningarna.

Krig blottade cellgift

Då en amerikansk truppstyrka i ett bombanfall under andra världskriget utsattes för senapsgas noterade militärläkarna att värdet för soldaternas vita blodkroppar blev onormalt lågt. Det här ledde tanken vidare till att kvävesenapsgas kunde hämma bildningen av onormala vita blodkroppar som uppkommer vid leukemi, ett avstamp till utvecklingen av cellhämmare, det vi idag kallar cytostatika. Medicinen ges i tablettform eller intravenöst. Målet med läkemedlet är döda eller hindra cancercellerna att dela på sig.

En av 2000-talets mest banbrytande forskning inom cancerbehandling har lett till att allt fler cancerdrabbade kan behandlas med immunterapi. Förenklat sett manipulerar man patientens egna immunförsvar för att det ska komma åt att förstöra cancercellerna.

Extra blod viktigt i behandlingen

Levande läkemedel behövs som stöd i många cancerbehandlingar. Benmärgen kan slås ut av cellgifter och då kan blodtillförsel hjälpa patienten att klara av tung medicinering.

- Om det inte finns blod att ta till kan man inte ge så mycket cellgifter och då vinner cancern, säger Johanna Nystedt, avdelningsdirektör på Röda Korset Blodtjänst. Till exempel leukemi är en form där cytostatikan gör att patientens kropp inte längre kan producera egna blodceller. Då behövs påfyllning.

Johanna Nystedt
Bildtext Johanna Nystedt uppmanar de som kan att ge blod.
Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions

Johanna Nystedt fick på nära håll uppleva betydelsen av Blodtjänsts produkter, då dottern Elin insjuknade i cancer för tre år sedan.

- Trots att jag jobbar här och tror mig veta hur våra produkter används blev jag chockad över hur mycket blod det behövs i en barncancerpatients behandlingar, berättar Johanna. Min dotter fick över femtio påsar blodprodukter under ett år! Det betyder att minst 120 personer har gett sitt blod, bara till hennes behandlingar.

Idag mår Elin bra och följer upp cancern med kontroller.

Komplementära metoder

Frustration över behandlingar som inte biter kan göra att patienter söker sig till alternativa metoder. Homeopatin är en omdiskuterad behandlingsform som bygger på att liknande botar liknande. Substanslösa, immateriella homeopatiska läkemedel stöder och stärker kroppens eget immunförsvar.

Läkemedlen består av växter, mineraler, metaller och andra naturmedel. Det finns inga vetenskapliga bevis på att homeopatin botar cancer.

Homeopaten Maria Wester har cancerdrabbade bland sina klienter. Med metoden stöder hon immunförsvaret och kan till exempel lindra illamående, som är en vanlig biverkning av cytostatika.

Maria Wester
Bildtext Maria Wester tror på homeopati som komplement till cancerbehandling.
Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions

- Homeopatin är ingen mirakelmedicin, säger Maria Wester, men den ger lindring så att cancerpatienter orkar med sina behandlingar. För mig behöver det inte vara vetenskapligt bevisat, när man själv fått hjälp av homeopatin så vet man att den fungerar.

Läkaren Heidi Bengts förstår patienter som söker komplementära och alternativa metoder mot sin cancer.

- Vi har en sådan gräns att om patienten får cytostatikabehandling brukar vi säga att patienten inte får använda naturmediciner, säger Heidi Bengts. Orsaken är att vi inte kan vara säkra på att medicinerna inte har skadliga samverkningar med varandra. Vi vet att våra mediciner har mycket biverkningar och vi vill inte försvåra situationen med annat, men om vi inte har pågående medicinering är det upp till patienten själv.

#prataomcancer

Tobias Sjöman, 20 år, är ung cancerpatient

Unga cancerpatienter hotar att glömmas i den stora vårdreformen

Experter befarar att vården nu blir ojämlikare och dyrare.

Cecilia Rådmans fick cancerdiagnosen i november 2016.

Fembarnsmamman Cecilia tänker inte förlora kampen mot cancer

Nu ordnar vänner och bekanta ett välgörenhetsevenemang.

Grafisk bild av en man och en kvinna i ett hem i en framtidsmiljö.

Immunterapi mot cancer – historia och framtid

"Immunterapi är morgondagens cancernbehandling".

animerad bild av människa

Palliativ vård är inte väntan på död

Frågorna inför livets slutskede kan vara många.

DJ Glenn Grip

Cancern utvecklade empatin

"Cancern gav ödmjukhet och insikter."

Grafisk bild av två personer som pratar.

Ovisshet tung för cancerdrabbade

"Cancerdiagnosen gör vardagen oviss".

kvinna tänker

Erfarenheter av cancer – här är era historier

Berättelser om nattsvarta dagar, vänner och kastade peruker.

Grafisk bild av en man som tröstar en kvinna som drabbats av cancer.

Rätten över den egna kroppen

"Ett vårdtestamente kan underlätta cancerbehandlingar".

Janina Tuomisto

"Det var jobbigt att magra och tappa håret"

Cancerbehandlingar kan få stora konsekvenser för utseendet.

Förälder kramar om sitt barn

Hur pratar vi med barnen om cancer?

Om föräldern blir sjuk påverkas hela familjen.

Peruker och scarfar på modellhuvuden.

Cancerbehandling - det hänger på håret

"Cancerpatienten vill ofta ha peruk eller turban."

animerad bild av människa med sparbössa

Lätt öppna börsen för cancer

Tredje sektorn viktig för cancerforskningen och vården.

blå himmel och nakna, lövlösa trädtoppar, björk  och grantoppar

Livskvalitet är en vanlig dag utan smärta

Cancer är ett hårt ord, därför viktigt att våga prata.

Sofia Storsjö

"Cancer fanns inte på kartan"

Sofia fick sitt cancerbesked mitt i graviditeten.

animerad läkare och patient

Cancerbesked - från dödsdom till folksjukdom

En av tre drabbas - två av tre klarar sig.

människor

Måste vi prata om cancer?

Var tredje person insjuknar, men alla berörs.