Lovisa klubbade igenom sin organisationsreform

Det verkar som om alla fullmäktigeledamöter i Lovisa är dödströtta på alla förseningar och utdragna diskussioner kring den sega organisationsreformen. Det kan ha varit en orsak till att reformen nu äntligen klubbades igenom nästan som ett rutinärende i fullmäktige.

Men någon liten formsak är reformen ändå inte.

Tanken är att reformen bland annat ska minska antalet chefer och mellannivåer i förvaltningen, skapa större synergier mellan de olika funktionerna och förstås leda till betydande besparingar på lång sikt.

Bara två serviceområden

Dessutom ska organisationen i framtiden bestå av bara två serviceområden. Det ena området producerar tjänster för välfärd, småbarnspedagogik och utbildning, och leds av en egen direktör.

Det andra kallas koncern- och stadsutvecklingstjänster, och leds av stadsdirektören själv.

En fråga som fortfarande väckte åtminstone en aning politiska passioner var den planerade minskningen av personalkostnader på en miljon euro jämfört med nuläget senast 2019.

Vänsterförbundets Jerry Träskelin protesterade mot personalnedskärningarna genom att framlägga ett konkret förslag om att helt avlägsna sparkravet på en miljon euro.

Ändringsförslagen röstades snabbt ner

Men Träskelin var till och med enligt egen utsago medveten om att hans förslag skulle förlora, eftersom alla är så trötta på de eviga dröjsmålen kring organisationsreformen.

Och på den punkten fick Träskelin rätt: Hans förslag röstades ner med en krossande marginal.

─ Ändå stör det mig att ingen någonsin under den här processen har kunnat förklara för mig vilken typ av tjänster vi klarar oss utan när vi skär ner personalen med en miljon euro, sade Träskelin.

Även ett tillägg av fullmäktige Kari Hagfors röstades ner i snabb takt utan större utsvävningar. Hagfors ville inkludera en formulering om att kommunala tjänster även kan förverkligas "med utomstående krafter".

Minskade personalkonstnader är i alla fall en central fråga i reformen. Pensioneringsprognosen visar att cirka hundra stadsanställda personer före utgången av 2018 har uppnått den nedre gränsen för pensionsåldern.

Rent teoretiskt kunde det innebära en inbesparing på 4,1 miljoner euro, om det inte vore så att en stor del av dessa personer jobbar inom sektorer där det också i framtiden kommer att behövas tillräckligt med personal.