Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Rätten över den egna kroppen

Från 2017
Uppdaterad 19.04.2017 13:08.
Grafisk bild av en man som tröstar en kvinna som drabbats av cancer.
Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg / Sus Productions

Om du drabbas av en livshotande sjukdom är det många runt dig som också påverkas. Den närmaste familjen försöker stöda efter bästa förmåga, men ett vårdtestamente kan göra diskussionen om behandlingar lättare för alla parter.

Rätten över den egna kroppen är en odiskutabel och viktig punkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Du ska själv få bestämma vilka behandlingar du vill ta emot om du insjuknar i till exempel cancer.

Om en vuxen patient förlorar sin rättsliga handlingsförmåga och själv är för sjuk för att besluta om sin vård, ska läkaren höra patientens lagliga företrädare före ett viktigt vårdbeslut. Detta för att utreda hurudan vård som bäst motsvarar patientens vilja. Företrädaren är ofta en nära anhörig eller annan närstående person.

Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha.

Det ställer stora krav på de närstående, som kan uppleva sig ansvariga för vårdbesluten. Det medför oro och osäkerhet om vad som är rätt. Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha - eller absolut inte ha.

Dessutom kan det leda till en konfliktsituation bland de anhöriga. Om de anhöriga är av olika åsikt, är det läkaren som tar beslut om vården, då med patientens bästa för ögonen.

Ett skriftligt vårdtestamente

Ett sätt att försöka säkerställa att den cancerdrabbades vilja följs är, att hon eller han upprättar ett vårdtestamente - också kallat livstestamente. Ett vårdtestamente kan innehålla särskilda önskemål gällande vården. Det kan också befullmäktiga en utvald person att fatta nödvändiga vårdbeslut, om patienten själv inte kan.

Om en vägran att ta emot aktiv vård uttrycks i vårdtestamentet, är den bindande för läkare och övriga yrkesutbildade personer inom vården. Ett vårdtestamente tillämpas inte i situationer om du intas på sjukhus i medvetslöst tillstånd och det ännu finns hopp om att patienten ska tillfriskna.

Vårdtestamentet uppgörs skriftligt och kan lagras i patientdataregistret Kanta. Det är bra att informera sin behandlande läkare eller husläkare om vårdtestamentet och eventuellt deponera en kopia av det hos läkaren. Det är också bra att låta sina närstående veta om att det finns ett vårdtestamente och förvara en kopia på en plats där de lätt kan hitta det vid behov.

Eftersom den medicinska utvecklingen går framåt hela tiden är det möjligt att vårdmöjligheterna och prognosen har ändrat mellan den tidpunkt då vårdtestamentet skrevs och tidpunkten då vårdtestamentet ska verkställas. Därför rekommenderas att du tidvis ser över innehållet. Du kan när som helst upphäva eller ändra på ditt vårdtestamente.

Hjälp din anhöriga

Susanna Lindemans mamma dog i cancer för några år sedan. Under sjukdomstiden var hon periodvis inte kontaktbar och Susanna fungerade som hennes företrädare. Då cancern upptäcktes var den spridd och läget var allvarligt.

- Det värsta mamma visste var institutionell vård, säger Susanna Lindeman. Hon hade alltid varit livrädd för till exempel tandläkare och tog konjak när hon måste dit. Då hon kom in till sjukhuset upptäckte de multipla metastaser i buken och skelettet. När mamma var vid medvetande gjorde hon det klart att hon inte ville dra ut på det hela. Hon var väldigt ovillig till undersökningar.

Susanna Lindeman och hennes mamma hade ofta fört diskussioner om svåra ämnen, också om döden.

Porträtt av Susanna Lindeman
Bildtext Susanna Lindeman har gjort upp ett vårdtestamente.
Bild: Susanne Skata / Sus Productions

- Hon var en livsnjutare, berättar Susanna. Innan hon blev dödssjuk hade vi faktiskt diskuterat hur man skulle gå tillväga om man ville dö; ta ett piller eller åka till någon klinik i Schweiz? Hon hade länge gjort klart, att hon helst ville dö genom att ta sparken ut på isen och sparka över till Sverige.

Mamman hade ett vårdtestamente, där det framgick att hon inte ville ta emot aktiv vård. Testamentet gjorde det lättare för Susanna att veta vad mamman ville, även om situationen förstås var tung på många sätt.

- Alla hanterar ju en sån situation väldigt olika, säger Susanna. Mamma hade syskon och sin egen mamma i livet och en massa vänner. Ingen ville ju mista henne. Några blev väldigt frustrerade över att hon ville ge upp och försökte få henne att ändra sig. Ibland kändes det jobbigt att vara emellan och företräda henne.

Susanna Lindeman gjorde upp ett eget vårdtestamente efter mammans död. Hon placerade det i ett bankfack och tänker att hon kan ändra eller riva sönder det om hon ångrar sig.

- Jag minns att jag höll upp testamentet framför mamma och frågade: ”Är du säker att det är så här du vill ha det?”, berättar Susanna. Det var mamma.

Jag vet att det är lättare sagt än gjort att prata om de här svåra frågorna medan man är frisk. Om man är i den situationen att man är svårt sjuk och vill hjälpa sina anhöriga, så gör ett vårdtestamente det lättare. Jag rekommenderar alla att skriva ett. Det är ju juridiskt bindande och hjälper dina närstående i en jobbig stund.

Har du eller någon av dina anhöriga eller vänner gjort upp ett vårdtestamente?

Dela med dig av din berättelse genom att använda formuläret nedan. Vi publicerar utdrag ur en del av texterna på våra webbsidor och förbehåller oss rätten att redigera i dem och rätta språkfel. Texterna kan också användas i Yle Vegas sändningar kring cancersatsningen. Du kan vara helt anonym om du vill, men lämna dina kontaktuppgifter om du vill att vi kontaktar dig. Har du frågor? Kontakta producenten Annika Löfgren: annika.lofgren@yle.fi

Formuläret är inte längre tillgängligt.

#prataomcancer

Tobias Sjöman, 20 år, är ung cancerpatient

Unga cancerpatienter hotar att glömmas i den stora vårdreformen

Experter befarar att vården nu blir ojämlikare och dyrare.

Cecilia Rådmans fick cancerdiagnosen i november 2016.

Fembarnsmamman Cecilia tänker inte förlora kampen mot cancer

Nu ordnar vänner och bekanta ett välgörenhetsevenemang.

Grafisk bild av en man och en kvinna i ett hem i en framtidsmiljö.

Immunterapi mot cancer – historia och framtid

"Immunterapi är morgondagens cancernbehandling".

animerad bild av människa

Palliativ vård är inte väntan på död

Frågorna inför livets slutskede kan vara många.

DJ Glenn Grip

Cancern utvecklade empatin

"Cancern gav ödmjukhet och insikter."

Grafisk bild av två personer som pratar.

Ovisshet tung för cancerdrabbade

"Cancerdiagnosen gör vardagen oviss".

kvinna tänker

Erfarenheter av cancer – här är era historier

Berättelser om nattsvarta dagar, vänner och kastade peruker.

animerad bild på patient som ligger

Från kniv till komplement inom cancerbehandling

Kirurgi och strålning botar de flesta cancerpatienter.

Janina Tuomisto

"Det var jobbigt att magra och tappa håret"

Cancerbehandlingar kan få stora konsekvenser för utseendet.

Förälder kramar om sitt barn

Hur pratar vi med barnen om cancer?

Om föräldern blir sjuk påverkas hela familjen.

Peruker och scarfar på modellhuvuden.

Cancerbehandling - det hänger på håret

"Cancerpatienten vill ofta ha peruk eller turban."

animerad bild av människa med sparbössa

Lätt öppna börsen för cancer

Tredje sektorn viktig för cancerforskningen och vården.

blå himmel och nakna, lövlösa trädtoppar, björk  och grantoppar

Livskvalitet är en vanlig dag utan smärta

Cancer är ett hårt ord, därför viktigt att våga prata.

Sofia Storsjö

"Cancer fanns inte på kartan"

Sofia fick sitt cancerbesked mitt i graviditeten.

animerad läkare och patient

Cancerbesked - från dödsdom till folksjukdom

En av tre drabbas - två av tre klarar sig.

människor

Måste vi prata om cancer?

Var tredje person insjuknar, men alla berörs.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln