Rätten över den egna kroppen
Om du drabbas av en livshotande sjukdom är det många runt dig som också påverkas. Den närmaste familjen försöker stöda efter bästa förmåga, men ett vårdtestamente kan göra diskussionen om behandlingar lättare för alla parter.
Rätten över den egna kroppen är en odiskutabel och viktig punkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Du ska själv få bestämma vilka behandlingar du vill ta emot om du insjuknar i till exempel cancer.
Om en vuxen patient förlorar sin rättsliga handlingsförmåga och själv är för sjuk för att besluta om sin vård, ska läkaren höra patientens lagliga företrädare före ett viktigt vårdbeslut. Detta för att utreda hurudan vård som bäst motsvarar patientens vilja. Företrädaren är ofta en nära anhörig eller annan närstående person.
Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha.
Det ställer stora krav på de närstående, som kan uppleva sig ansvariga för vårdbesluten. Det medför oro och osäkerhet om vad som är rätt. Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha - eller absolut inte ha.
Dessutom kan det leda till en konfliktsituation bland de anhöriga. Om de anhöriga är av olika åsikt, är det läkaren som tar beslut om vården, då med patientens bästa för ögonen.
Ett skriftligt vårdtestamente
Ett sätt att försöka säkerställa att den cancerdrabbades vilja följs är, att hon eller han upprättar ett vårdtestamente - också kallat livstestamente. Ett vårdtestamente kan innehålla särskilda önskemål gällande vården. Det kan också befullmäktiga en utvald person att fatta nödvändiga vårdbeslut, om patienten själv inte kan.
Om en vägran att ta emot aktiv vård uttrycks i vårdtestamentet, är den bindande för läkare och övriga yrkesutbildade personer inom vården. Ett vårdtestamente tillämpas inte i situationer om du intas på sjukhus i medvetslöst tillstånd och det ännu finns hopp om att patienten ska tillfriskna.
Vårdtestamentet uppgörs skriftligt och kan lagras i patientdataregistret Kanta. Det är bra att informera sin behandlande läkare eller husläkare om vårdtestamentet och eventuellt deponera en kopia av det hos läkaren. Det är också bra att låta sina närstående veta om att det finns ett vårdtestamente och förvara en kopia på en plats där de lätt kan hitta det vid behov.
Eftersom den medicinska utvecklingen går framåt hela tiden är det möjligt att vårdmöjligheterna och prognosen har ändrat mellan den tidpunkt då vårdtestamentet skrevs och tidpunkten då vårdtestamentet ska verkställas. Därför rekommenderas att du tidvis ser över innehållet. Du kan när som helst upphäva eller ändra på ditt vårdtestamente.
Hjälp din anhöriga
Susanna Lindemans mamma dog i cancer för några år sedan. Under sjukdomstiden var hon periodvis inte kontaktbar och Susanna fungerade som hennes företrädare. Då cancern upptäcktes var den spridd och läget var allvarligt.
- Det värsta mamma visste var institutionell vård, säger Susanna Lindeman. Hon hade alltid varit livrädd för till exempel tandläkare och tog konjak när hon måste dit. Då hon kom in till sjukhuset upptäckte de multipla metastaser i buken och skelettet. När mamma var vid medvetande gjorde hon det klart att hon inte ville dra ut på det hela. Hon var väldigt ovillig till undersökningar.
Susanna Lindeman och hennes mamma hade ofta fört diskussioner om svåra ämnen, också om döden.
- Hon var en livsnjutare, berättar Susanna. Innan hon blev dödssjuk hade vi faktiskt diskuterat hur man skulle gå tillväga om man ville dö; ta ett piller eller åka till någon klinik i Schweiz? Hon hade länge gjort klart, att hon helst ville dö genom att ta sparken ut på isen och sparka över till Sverige.
Mamman hade ett vårdtestamente, där det framgick att hon inte ville ta emot aktiv vård. Testamentet gjorde det lättare för Susanna att veta vad mamman ville, även om situationen förstås var tung på många sätt.
- Alla hanterar ju en sån situation väldigt olika, säger Susanna. Mamma hade syskon och sin egen mamma i livet och en massa vänner. Ingen ville ju mista henne. Några blev väldigt frustrerade över att hon ville ge upp och försökte få henne att ändra sig. Ibland kändes det jobbigt att vara emellan och företräda henne.
Susanna Lindeman gjorde upp ett eget vårdtestamente efter mammans död. Hon placerade det i ett bankfack och tänker att hon kan ändra eller riva sönder det om hon ångrar sig.
- Jag minns att jag höll upp testamentet framför mamma och frågade: ”Är du säker att det är så här du vill ha det?”, berättar Susanna. Det var mamma.
Jag vet att det är lättare sagt än gjort att prata om de här svåra frågorna medan man är frisk. Om man är i den situationen att man är svårt sjuk och vill hjälpa sina anhöriga, så gör ett vårdtestamente det lättare. Jag rekommenderar alla att skriva ett. Det är ju juridiskt bindande och hjälper dina närstående i en jobbig stund.
#prataomcancer: Närstående
Har du eller någon av dina anhöriga eller vänner gjort upp ett vårdtestamente?
Dela med dig av din berättelse genom att använda formuläret nedan. Vi publicerar utdrag ur en del av texterna på våra webbsidor och förbehåller oss rätten att redigera i dem och rätta språkfel. Texterna kan också användas i Yle Vegas sändningar kring cancersatsningen. Du kan vara helt anonym om du vill, men lämna dina kontaktuppgifter om du vill att vi kontaktar dig. Har du frågor? Kontakta producenten Annika Löfgren: annika.lofgren@yle.fi
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
