Forskare oroad för tudelning inför kommande val
Valdeltagandet i kommunalvalet var inte mycket att hurra för, men det steg ändå en aning jämfört med det förra kommunalvalet. En detalj som börjat diskuteras mycket den senaste tiden är skillnaderna i valdeltagande olika grupper och områden emellan. Det verkar finnas en klar klyfta mellan dem som har det bra och dåligt, samt dem som mår bra och dåligt. Utbildning i samhällslära för dem som inte går gymnasiet föreslås som en medicin.
Skillnaderna i valdeltagande i kommunalvalet var mycket stora, speciellt i landets stora städer. 40 procent av invånarna i en stadsdel kan rösta, mot över 70 procent i en annan.
Ofta går skillnaderna hand i hand med hur väl folk i stadsdelarna mår. Yle Huvudstadsregionen besökte till exempel Kirstibacken i Esbo, där få röstade i kommunalvalet.
Om intresset att rösta varierade stort i kommunalvalet är det förmodligen ingenting jämfört med hur det kan bli i landskapsvalet, som vid sidan av presidentvalet är nästa val i Finland. Kännedomen om vad landskapsvalet är och vilka frågor folket röstar om är svag.
Rapeli inte särskilt optismisk
Forskningschef Lauri Rapeli vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi är inte speciellt hoppfull då han blickar fram mot landskapsvalet. Enligt Rapeli har alla knappast ens förstått att vi får ett nytt val.
Mycket beror enligt Rapeli på hur väl man lyckas informera folk om valet, och det faktum att valet har stor betydelse för hälsosektorn.
- Jag väntar på att se hur hela valet säljs åt folket. Särskilt optimistisk gällande valdeltagandet och hur aktiviteten i landskapsvalet fördelas olika grupperingar emellan är jag ändå inte.
Motarbeta genom samhällslära
Rapeli ser många möjligheter att motarbeta utvecklingen med tudelning i samhället och valdeltagandet.
Den främsta metoden är att satsa på utbildningen och se vilka grupper som i dag blir utan viktig information.
- Satsa på ämnen som samhällslära bland dem som inte väljer att gå i gymnasiet efter grundskolan.
Paralleller mellan mående och deltagande
Lauri Rapeli forskar bland annat i sambandet mellan valdeltagande och hälsa. Sambandet mellan hur folk mår, var de bor och hur mycket de deltar samt röstar är enligt honom klart.
Faktorer som tenderar påverka deltagandet är bland annat hur en individ placerar sig i arbetslivet, hur den klarar sig ekonomiskt, huruvida den lever ensam eller i ett parförhållande och om hen är frisk eller sjuk.
Dålig hälsa leder ändå inte automatiskt till sämre deltagande i alla samhällsfunktioner. Personer med dålig hälsa kan till exempel i vissa situationer ha mer direktkontakt med politiker.