Livslängden har ökat med 30 år – finländarna levde i ett u-land 1917

Barn som föddes i Finland år 1917 fick sällan en lätt start på livet. Spädbarnsdödligheten var hög och sänkte den förväntade livslängden. Enligt Befolkningsförbundet dog cirka tolv av hundra nyfödda under sitt första levnadsår för hundra år sedan.

- I stadens arbetarstadsdelar bodde man väldigt trångt och familjerna var stora, säger Hanna Kuusi som är universitetslektor i samhällshistoria och docent i ekonomisk och socialhistoria vid Helsingfors universitet.

Hon säger också att man även bodde trångt i torp och backstugor på landsbygden.

Förhållandena i samhället var i övrigt också osäkra. Efter marsrevolutionen fanns inget polisväsende i Finland och ordningsmakten var en omstridd fråga.

- Redan före inbördeskriget påverkade världskriget, och det fanns ryska trupper i Helsingfors. Det rådde brist på livsmedel och oroligheter präglade stadslivet, säger Kuusi.

När Finland blev självständigt började man intressera sig mer för barnens välmående och efter inbördeskriget år 1918 kunde man börja utveckla barnskyddet och barnhälsovården.

Enligt Befolkningsförbundet lyckades man minska spädbarnsdödligheten och barnadödligheten med hjälp av rådgivningsverksamheten.

Folkskola för alla

År 1917 fanns det bara vaccin mot smittkoppor, säger Heikki S. Vuorinen, docent i medicinhistoria vid Tammerfors och Helsingfors universitet. Enligt honom insjuknade barnen i många sjukdomar redan som små eller senare i skolåldern.

- Mässling, påssjuka, kikhosta, röda hund, listar Vuorinen.

Enligt Vuorinen har de som föds under Finlands jubileumsår i år en risk att insjukna i diabetes typ 1, medan de som föddes för hundra år sedan inte riskerade att insjukna i sjukdomen.

- Hunger var en mycket större del av livet för hundra år sedan jämfört med nu, men det fanns också stora skillnader. Också då levde vissa i överflöd medan andra inte hade någonting.

Fattiga flickor i mellanskolan - pojkarna jobbade

Enligt Kuusi var Finland ett tydligt klassamhälle år 1917 och klyftorna var stora. Enligt henne kunde ändå både flickor och pojkar fortsätta studera efter att de gått ut folkskolan, oavsett familjebakgrund.

Kuusi berättar om en studie som visar att det fanns fler flickor än pojkar i mellanskolan på 1920-talet.

- I de övre samhällsklasserna var det främst pojkar som fortsatte med gymnasiestudier och fortsättningsstudier. I arbetarfamiljer uppmuntrade man mest flickor att fortsätta studera vidare efter folkskolan. Man ville att pojkarna i stället skulle arbeta och tjäna pengar.

Sju procent av barnen föddes utanför äktenskapet

Enligt Befolkningsförbundet var majoriteten av föräldrarna gifta för hundra år sedan, men andra familjekonstellationer var ändå inte ovanliga.

Många äktenskap slutade i att maken eller makan dog när barnen ännu var små.

- Vad är en familj och vad är ett hushåll? Ogifta mammor fanns det många av i städerna, vilket visar att familjekonstellationerna varierade, säger Kuusi.

Kring sju procent av barnen föddes utanför äktenskapet, enligt Befolkningsförbundet.

Nuförtiden har över hälften av de förstfödda barnen ogifta föräldrar och många par väljer att gifta sig först efter att de fått barn. I dag är det också vanligare att parförhållandet slutar i skilsmässa än att partnern dör.

Så utvecklas förväntade livslängden i i-länder

I Finland för hundra år sedan var den förväntade livslängden 50 år.

År 2010 var den förväntade livslängden betydligt högre.

Här kan du jämföra förväntad livslängd för nyfödda i olika i-länder i dag. Du kan välja mellan män och kvinnor, och du kan sortera listan genom att trycka på någon av knapparna.

Tabellen sammanställdes av Yle Nyheter/Linus Lång.

Text: FNB