Turkiska jurister: Grundlagsreformen ett steg mot diktatur
En enda person ska inte ha så mycket makt över rättsväsendet som Turkiets president får i och med den nya grundlagen, säger Murat Yilmaz.
Murat Yilmaz har varit ordförande för Turkiets näst största jurist- och advokatförbund, Progressiva advokatförbundet. Förbundet är nu nedlagt efter att ha hamnat på tvären med myndigheterna.
Att han inte längre är ordförande beror inte på att han ersattes eller avsattes utan på att själva förbundet inte längre finns. Det lades ner av myndigheterna utan vidare förklaringar tillsammans med 370 andra förbund och föreningar.
Att så där bara lägga ner ett registrerat förbund är inte i normala fall lagligt, men under det undantagstillstånd som råder sedan sommaren 2016 kan myndigheterna vidta liknande åtgärder utan domstolsbeslut eller möjlighet till överklagan.
Yilmaz är rätt säker på att orsaken till att förbundet lades ner var att det hade gått emot regeringen, och att dess medlemmar hade försvarat sådana personer som de ansåg vara felaktigt anklagade eller förföljda av myndigheterna.
Vi kämpade mot orättvisa
– Vi kämpade mot myndigheternas illegala eller orättvisa handlingar. Vi blev så småningom ett slags mittpunkt för motstånd mot myndighetsövervåld inom den juridiska yrkeskåren. Och det störde regeringen så vår organisation lades ned med hjälp av ett dekret i enlighet med de befogenheter som myndigheterna har på grund av undantagstillståndet.
Den organisation där Yilmaz var ordförande försvarade - tillsammans med flera andra advokatförbund - bland annat personer som åtalades i enlighet med Turkiets terrorlagar.
I Turkiet är definitionen på terrorbrott mycket lös, något som bland annat EU flera gånger har påtalat som ett hinder för ett turkiskt medlemskap.
Människor som på ett eller annat sätt har förargat den turkiska regeringen åtalas ofta för terrorbrott.
För mycket makt hos en person
Yilmaz är oroad över att det i framtiden blir allt svårare att försvara de här människorna, eller att ifrågasätta godtyckligt myndighetsförfarande i rätten.
Orsaken är att presidenten, i och med den nya grundlag som Turkiet röstar om på söndag, får en kraftigt utökad makt över rättsväsendet.
Bland annat får presidenten rätt att utse medlemmar i landets högsta juridiska råd. Presidentens kommer också att få mer inflytande i parlamentet.
En enda man kommer att kunna utse vem han vill på helt godtyckliga grunder.
– Det vi inte kan godkänna är att en enda person ska ha så här mycket makt. Det här handlar bara om en man, om att en enda man ska kunna utse vem han vill på helt godtyckliga grunder.
Rådets uppgift är att granska juridiska processer för att garantera att de gå rätt till.
– Rådet kan inte heller i dag kallas helt självständigt, säger Yilmaz.
– Men det råd de nu håller på att skapa är ett råd där de som tampas med de här frågorna och de som är insatta i rättsväsendet inte längre får rösta om eller utse någon av medlemmarna.
Under det nuvarande systemet utses en del av rådets medlemmar av yrkeskåren. Det är tänkt att landets främsta åklagare och domare, alltså de främsta juridiska experterna, ska sitta i rådet.
– Men i framtiden kommer alltså inte de som är en del av det juridiska systemet, de som har insikt i problemen, att delta i valet av rådets medlemmar, säger Yilmaz.
Undantaget det nya normala
Yilmaz befarar att det här kan innebära att rådet i framtiden kommer att bestå enbart av Reep Tayyip Erdogans och regeringens anhängare.
Det tror han att kan öppna dörren för ännu värre godtycklighet från myndigheternas håll om det inte finns en någotsånär självständig instans som kan och vill ingripa.
Erdogan och hans parti AKP anses redan ha ett mycket stort inflytande över rättsväsendet.
– Och om den här reformen godkänns i omröstningen betyder det att den sista självständigheten, även om den nu bara är stor som en smula, försvinner, säger Yilmaz.
Då kan sådant som tidigare bara var möjligt under ett undantagstillstånd bli det nya normala och presidenten kan agera helt hur han vill, utan att de mekanismer som finns på plats för att tygla presidentens makt ingriper.
Det kommer att leda oss mot diktatur och det tänker vi inte acceptera
– Då kommer det inte heller att finnas någon kvar inom systemet som kan se till att också den som har makten kan ställas till svars av rättsväsendet, säger Yilmaz.
– Det kommer att leda oss mot diktatur och det tänker vi inte acceptera.
Yilmaz menar att han och kollegerna inte tänker ge upp trots att deras förbund lades ner.
– De kan stänga vårt kontor och låsa byggnaden men vi fortsätter att arbeta. Vår verksamhet fortsätter på gatorna, i häktena och i domstolarna. Vi fortsätter att kämpa.
Se intervjun med Murat Yilmaz:
' /%3E%3C/svg%3E)
Varför håller Turkiet folkomröstning?
Dödsstöt för demokratin eller nödvändig reform?