Hur skaffar samkönade par barn?

Många som lever i en samkönad relation har redan barn från tidigare förhållanden. Men vilka är möjligheterna för samkönade par att skaffa barn tillsammans?

Det finns några olika möjligheten för samkönade par att skaffa barn tillsammans. I flere av fallen är det ändå så att endast ena parten “automatiskt” blir förälder, och den andra måste ansöka om intern adoption för att registreras som vårdnadshavare.

Vi listar här möjligheterna som samkönade par har att skaffa barn.

Kvinnopar:

"Spermabanken"

Spermabanker, eller barnlöshetskliniker som det egentligen heter, är ett ställe man kan vända sig till om man har problem att på naturlig väg skaffa barn. Heterosexuella par kan få behandling gratis, medan lesbiska par och ensamstående kvinnor måste betala allt själva. På barnlöshetskliniken finns det olika möjligheter för lesbiska par att skaffa barn:

Insemination med känd donator

Om donatorn är en bekant kan man tillsammans göra upp reglerna för vilken roll han kommer att ha i barnets liv. Han behöver inte erkänna faderskapet, men om kvinnan i senare skede kräver att det ska göras en utredning om faderskapet, så kan mannen bli skyldig att betala underhåll.

Om han erkänner faderskapet, men mammans fru ansöker om intern adoption så upplöses faderns skyldigheter då adoptionsansökan går igenom. Fadern kan ändå bibehålla juridisk rätt att träffa barnet om parterna så önskar.

Insemination med okänd donator

Kvinnan insemineras med spermier från en okänd donator. Kvinnan som föder barnet blir då ensam vårdnadshavare. Hennes partner kan sedan ansöka om intern adoption.

Ett barn som blivit till med hjälp av donerade spermier har rätt att när hen fyllt 18 år få reda på donatorns identitet.

När donatorn är bestämd kan man inseminera den ena kvinnan med spermierna. Man kan också plocka ut ägg från den ena kvinnan, befruktar äggen i laboratoriet, och lägger in dem i den andra kvinnans livmoder så att barnet växer där. På så vis blir båda kvinnorna mer delaktiga i att få barnet till världen.

Tillsammans med en bekant = Kompisfamilj

Vissa väljer att använda sig av en bekant för att få ett barn till världen. Antingen genom att mannen sprutar sina spermier direkt in i kvinnan, eller genom det som kallas "muminmuggen", dvs att mannen sprutar sin sperma i ett kärl, och därifrån förs sperman över till slidan på kvinnan som vill bli gravid.

Gör man så här så kan den biologiska pappan erkänna faderskapet, eller så hålls det hemligt. Båda med olika följder:

Om han erkänner faderskapet

Om han erkänner faderskapet blir han i princip ersättningsskyldig och tvungen att betala underhåll. I fall där detta gjorts brukar mamman inte söka ut underhållet, men har full rätt att göra det även om de först kommit överens om något annat.

Kvinnans partner kan ansöka om intern adoption. Går den igenom upplöses faderskapet. Fadern kan ändå bibehålla juridisk rätt att träffa barnet om parterna så önskar.

Om man inte ansöker om intern adoption kan man även komma överens om att barnet kommer att bo varannan vecka hos mamman och varannan hos pappan, så som många barn gör då föräldrarna genomgått skilsmässa.

Om han inte erkänner faderskapet

Om han inte erkänner faderskapet har barnet bara en officiell vårdnadshavare. Kvinnans partner kan isåfall ansöka om intern adoption.

Engångsligg

Kvinnan söker sig till enstaka sexuella förbindelser i hopp om att bli gravid. Blir hon gravid och föder ett barn, är hon ensam vårdnadshavare för barnet. Hennes partner kan ansöka om intern adoption.

Adoption

Även om samkönade par har rätt att söka om adoption, tillåter i stort sätt inga länder att “deras” adoptionsbarn går till samkönade par. Även länder där lagstiftningen tillåter det brukar de enskilda organisationerna som handhar adoptionerna inte göra det.

Adoptioner inom Finland är sällsynta, men i de fall det sker är myndigheterna skydiga att se till att barnet hamnar hos familjen som är bäst lämpad för att ta hand om det. Det här missgynnar inte i sig samkönade par, men det finns ändå en rädsla för att man inte ser ett samkönat par som det bästa alternativet för ett barn.

Ensam adoption

Ensamstående får teoretiskt sett ansöka om adoption, även om det rent praktiskt är sällan det godkänns. Lyckas det så kan adoptivförälderns partner senare ansöka om intern adoption.

Manspar:

Adoption

Även om samkönade par har rätt att söka om adoption, så tillåter i stort sätt inga länder att “deras” adoptionsbarn går till samkönade par.

Ensam adoption

Ensamstående får ansöka om adoption. I nuläget är det dock långa köer och främst barn med specialbehov som ges till en enskild person som själv ansöker om adoption.

Tillsammans med bekant = Kompisfamilj

När manspar använder sig av en bekant kommer hon automatiskt att ses som mamman. Är mannen och kvinnan inte gifta måste han erkänna faderskapet. När det är gjort kan hans man ansöka om intern adoption. Går adoptionen igenom upplöses moderskapet, men modern kan ändå bibehålla juridisk rätt att träffa barnet om parterna så önskar.

Om man inte ansöker om intern adoption kan man även komma överens om att barnet kommer att bo varannan vecka hos mamman och varannan hos pappan, så som många barn gör då föräldrarna genomgått skilsmässa.

Surrogatmamma

I Finland är det i praktiken olagligt att använda sig av värdmödraskap som det också heter. Kliniker får inte ge fertilitetsvård åt en surrogatmamma, och domstolar får inte godkänna adoptioner där ersättningar för födandet har förekommit. Vissa vänder sig utomlands för att få hjälp med detta.

På onsdag 19.4 kommer Sex & Sånts webbstream att handla om regnbågsfamiljer, hur det är att växa upp med två mammor och hur vänskapen sätts på spel då man väljer att skaffa barn tillsammans med sin kompis. Sändningen börjar kl 19.30 på x3m.yle.fi. Du kan redan nu delta i sändningen genom att kommentera här nedanför eller skriva dina frågor kring ämnet här.

Hur ska vi prata för att ta hänsyn till alla familjemodeller?

Antaganden som att alla har en mamma och en pappa kan såra.