Cherrie: "Världen är hemsk, men unga ger hopp"

Cherrie känner att hon kommer hem då hon landar i Finland. Uppvuxen i Lojo bygger hon nu med snabba steg en artistkarriär i Stockholm. Världen är hemsk, men Cherrie tror på den nya generationen. Själv vill hon göra vad hon kan genom musiken.
Cherrie hälsar avslappnat men glatt i hotellets foajé. Det är redan kväll, men för henne har arbetsdagen knappt börjat. Vid midnatt ska ljudet testas på scen, någon timme senare kliver hon upp inför publiken på en av Helsingfors större klubbar.
- Jag tror det alltid känns som hemma här. Jag har kommit hit vartannat år för att träffa släktingar, och det är en sjuk känsla att veta att man ska tillbaka hem för att göra sitt jobb - som är världens bästa, säger stockholmaren, som tillbringade några barndomsår i Lojo.
Finland kan laga mat
I Sverige har det också blivit en och annan flytt under åren. Pappa bodde kvar i Finland tills han gick bort. Gudföräldrarna finns i Finland.
- Maten här är så bra! Jag tycker verkligen att vanlig husmanskost är bättre här än i Sverige. Och det finns bra attraktionsställen i Finland. Borgbacken är bättre än Gröna Lund, säger Cherrie, som inte verkar ha ett dugg emot berg-och-dalbanor.
Nya generationer ger hopp
På tal om uppförsbackar - världen är inte alltid en vacker plats just nu, konstaterar Cherrie.
- Den är hemsk. Du vet ju vad som hände i Stockholm... Jag tror det är extremt viktigt att tänka att det finns en ny generation människor som jobbar för ett mer hoppfullt samhälle. Jag vill inspirera folk till att vilja bättra sig själva, speciellt yngre generationer som inte tycker att de är värda någonting.
- Jag vill vara en del av den generationen som försökte förespråka kärlek i ett samhälle som behöver det väldigt mycket, säger hon.
Det dåliga syns lättare
Cherrie lägger till att de goda krafterna finns där. Det är bara svårare att höra om dem, då många hellre koncentrerar sig på det som är dåligt.
Själv känner hon det som ett ansvar att vara med och påverka. Världen är uppdelad, och olika grupper behöver komma närmare varandra.
Låtarna ett sätt att påverka
För Cherrie har musiken blivit ett sätt att försöka göra just det - även om det krävde några försök.
- Jag hade mycket som ville ut. Jag försökte göra låtar några gånger när jag var yngre men det gick inte bra. Det började lösa sig för mig när jag fyllt 23. Ödet hade tagit mig dit. Jag hade tillräckligt med livserfarenhet, säger hon.
Nu berättar låtarna om både egna erfarenheter och saker som hänt hennes nära vänner.
- Allt löste sig på samma gång. Jag hade levt tillräckligt och sett tillräckligt mycket sorg, och kände att jag behövde skriva och prata om det.