Matfusket ökar med globaliseringen

Livsmedelsförfalskning är en business i miljardklassen och med en global världsmarknad ökar det stadigt. Matfusket är en viktig inkomstkälla för organiserad kriminalitet, men det är du som drabbas när falsk olivolja, bönor, honung, mozzarella eller ruttet kött hamnar på restauranger eller i affärer.

Våren 2017 avslöjar Sveriges Televisions grävredaktion att en av landets största importörer av asiatisk mat, Hung Fat Trading Asien Livs AB, låter anställda sila bort döda insekter från kidneybönor som sedan packas om i nya påsar. Etiketter med utgångsdatum byts ut och datumstämplar tvättas bort med lösningsmedel och ersätts med nya.

Sedan säljs produkterna vidare till restauranger, grossister och livsmedelsbutiker i hela Norden. Arbetet utförs till en del av asylsökande eller svart arbetskraft.

Miljöförvaltningen, som övervakar livsmedelhanteringen, känner bra till importföretaget sedan tidigare. De har gjort 40 platsbesök under de senaste fem åren. Man har hittat brister, till exempel spår efter råttor och vissa produkter har visat gnagmärken. Men inför varje inspektion har det värsta ändå putsas bort och företaget har kommit undan med böter.

Det är inte bara Miljöförvaltningen som har uppmärksammat företaget, utan även Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Migrationsverket. Polisen har utrett fyra separata anmälningar mot företaget, men ingenting har hänt.

Reportaget om Hung Fats matfusk visas i Uppdrag granskning den 19 april.

Från enskilda fall mot global handel

Hung Fat Trading Asien Livs AB är ett av företagen i en koncern av sju bolag. Bakom koncernen står makarna Thanh Truong och Fung Chi Lau. Det här är ett enskilt fall av matfusk. Mutskandalen av hälsoinspektörer i Brasilien i mars och hästköttsskandalen vårvintern 2013 kan också ses som isolerade händelser.

De är isolerade händelser när de uppdagas, men överinspektör Jussi Peusa vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira, menar att det skulle vara blåögt att tro att matfusket skulle ha börjat 2013.

- Matfusk har funnits länge. Frågan är bara när vi har börjat ta det på allvar och förstå att söka efter vad som döljer sig under ytan, bland annat konsumenternas hälsa som är A och O. Och se vilken ekonomisk vinning som görs för att också finansiera annan kriminell verksamhet.

- Med allt längre distributionskedjor och fler mellanhänder i processen ökar riskerna för såväl förfalskning som ren kriminell verksamhet, menar Marjo Särkkä-Tirkkonen, specialplanerare vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, som skriver en doktorsavhandling om matfusk som bäst.

Livsmedelsförfalskning på en global skala kräver däremot en global världsmarknad. Det kräver också en miljö där kriminella kan infiltrera en handel med hög produktivitet, höga volymer, höga vinster och låga kostnader. Och uppenbart bristande kontroll.

Olivoljan mest förfalskad

Olivolja är världens mest förfalskade livsmedel. Sedan följer fisk med fel ursprungsmärkning, det vill säga man uppger fel ursprungsland på fisk som i praktiken är fiskad någon annanstans.

En tredjedel av all olivolja produceras i Italien och är speciellt intressant för den italienska maffian. Men inte nödvändigtvis italiensk olivolja, utan billig olivolja av dålig kvalitet från Turkiet eller Syrien säljs vidare som kallpressad jungfruolja.

För två år sedan fick maffian också liv i 85 ton gamla och torra oliver genom att spruta kopparsulfat på dem.

2015 upptäcktes det, att man i Abruzzo hade framställt mozzarella av östeuropeisk kvark. Den hade sprejats med citronsyra och fått rökarom av röken från bränt avfall. Den falska mozzarellan såldes på olika håll i Europa och USA.

Matfusk är en viktig inkomstskälla, inte bara för den italienska maffian. Man räknar med att det omsätter ca 40 miljarder dollar I hela världen.

Det är sannolikt att vi har falska livsmedel i vårt land.

Falsk mat svår att upptäcka

- Det är sannolikt att vi har falska livsmedel i vårt land. De är svåra att upptäcka, men allergiska reaktioner kan vara ett tecken på att produkten innehåller något ämne som inte är uppräknat i innehållsförteckningen, menar Livsmedelsäkerhetsverket Eviras överinspektör Jussi Peusa.

- Det är lätt lära sig fuska inom alla livsmedelsgrupper. På nätet kan man hitta instruktioner för hur man till exempel förfalskar olivolja, menar Peusa.

Har vi lagen på vår sida?

Vår lagstiftning har ingen klar definition på matförfalskning, men syftet med matfusket är att göra profit i syfte att förleda konsumenten. Skalan är väldigt bred och omfattar allt mellan bristfällig eller felaktig varudeklaration till försäljning av ruttet rött, som i fallet med Brasilien.

Det senaste fallet som uppmärksammats i Finland är från slutet av mars. Då blev Rami Himanto, vd vid Perniön Liha i Salo, åtalad för marknadsföringsbrott och för att ha äventyrat andras hälsa. Enligt åtalet hade utländsk kött sålts som inhemskt. Produkten var dessutom märkt med Svanmärket, det vill säga ursprungsmärket för finska förpackade livsmedel.

Honung med extra socker

I en rapport från EU, med data från 2015-2017, bekräftas nu också att det fuskas med en femtedel av all importerad honung.

Riktig honung samlas in av bin och innehåller pollen. Falsk honung är utspädd med billigare sockerarter.

Finländarna konsumerar 3,8 miljoner kilogram honung per år eller ca 700 gram honung per person och konsumtionen ökar kraftigt, menar Suomen mehiläishoitajain liitto. 30-40 procent av honungen importeras. Biodlarna klagar på att märkningen är dålig.

Inhemsk honung måste ha en klar märkning, men inte honung insamlad honung från flera länder.

Inhemsk honung måste ha en klar märkning, men när det gäller insamlad honung från flera länder gäller inte samma regler. Då kan det stå till exempel Honung från länder utanför EU eller Honung från EU. Då är det svårt att veta varifrån honungen kommer, hur och var den är insamlad och behandlad innan den pakterats och sålts vidare. Märkningen ger heller information om honungens kvalitet.

- Har man hört på radion att man hittat rester av antibiotika i kinesisk honung vill vi att konsumenten ska kunna välja bort den, menar säger Katarina Karlsson från Sveriges biodlares riksförbund.

Övervakningen intensiferas

Samtidigt som antalet livsmedelsförfalskningar ökar har övervakningen av och forskningen om matfusket intensifierats.

– Enligt våra finska myndigheterna alarmeras det om något misstänkt fall varje vecka. Det följs då med i Finland, säger Särkkä-Tirkkonen vid Helsingfors universitet.

– Men vi måste också komma ihåg, att det inte är bara myndigheterna som övervakar livsmedlen. Hela branschen med deltaljhandelskedjor, affärer och producenter är med i övervakningen av råvaror och produkter, menar Särkkä-Tirkkonen.

I Finland sköts uppgiften av inhemska myndigheter, bland annat Livsmedelsäkerhetsverket Evira, tullen och kommunala hälsoskyddsmyndigheter genom Regionförvaltningsverket.

Inom EU agerar bland annat organet Food Fraud Network (FFN) mellan medlemsländerna. FFN grundades 2013 och har hittills rapporterat ca 300 fall som då gått över gränserna mellan flera EU-länder.

Vid Queen's University i Belfast i Nordirland finns forskningscentret The Institute for Global Food Security som är specialiserat på internationellt matfusk. Institutet har ett unikt och bombsäkert laboratorium som kallas Star Trek. IGFS leds av professor Chris Elliott.

Minska risken för matfusk

Som konsument kan du enkelt minska risken för att utsättas för matfusk. Nätverk med många aktörer är mer känsliga än lokala producenter. Ett exempel är djur som slaktas i ett sydamerikanskt land, skickas till Australien för att styckas, varefter en holländsk köttgrossist säljer köttet till Finland och du som konsument köper det,

Sträva efter att köpa lokal- eller närproducerat, så att distributionskedjan blir så kort som möjligt. Om du köper du paketerade livsmedel så läs märkningar och innehållsförteckningar noggrant. Ju mindre något är processat eller behandlat, desto mindre är också risken för förfalskning.

Vi känner också till att torsk, lax och regnbåge som odlats eller fångats i norska vatten, flygs till Kina och Thailand för att fileas och paketeras för att sedan skeppas tillbaka till oss och våra tallrikar.

Kom ihåg att det är skillnad på färsk eller djupfryst fisk och fiskpinnar som är gjorda på fiskrester. Grekiska kalamtas med kärna rakt från disken är inte samma oliver som de svarta, plastliknande kulorna på burk som är hälften billigare. Som konsument kan du också känna dig lurad om kvaliteten inte är den du förväntar dig av en viss vara.

Om du köper färska varor så fråga varifrån de kommer eller vad det är för sort. Det är till exempel lätt att välja potatis och äpplen på basis av sort, men försök med en tomat eller gurka.

De flesta matförfalskningar sker i Kina och andra asiatiska länder, men också i Sydeuropa. Var extra envis och nyfiken när du handlar i din lokala etniska affär, eftersom merparten av produkterna är importerade. MEN samtidigt har de oftast de bästa varorna för när du lagar rätter från andra länders kök. Fråga en stamkund om rekommendationer, till exempel vilka varor som är extra bra eller i säsong just då.

Denna artikel baserar sig på innehåll om matförfalskning i artiklar av Yles finska redaktörer Saila Heikkala, Erja Tuomaala och Tuukka Lukimaa som publicerats 16 - 18.4. 2017.

Referenser och fördjupning om matfusket:

Saila Hekkalas artikel Väärennettyä ruokaa löytyy todennäköisesti myös Suomesta – Houkutuksena etenkin alkuperämaan viilaaminen (18.4.2017)

Erja Tuomaalas artikel Värjättyjä oliiveja, kemikaalisprayta ja savunmakua jätteistä – Näin syntyvät ruokahuijaukset, jotka ovat jo miljardibisnes (18.4.2017)

Tuukka Lukinmaas artikel EU:sta tulee viikoittain hälytyksiä ruokaväärennösepäilyistä – Voiko suomalainenkaan enää luottaa ruokaansa? (16.4.2017)

Erja Tuomaalas artikel Ruokahuijauksia tulee ja menee – Tässä viisi vinkkiä, miten välttää väärennöksiä (17.4.2017)

Jenny Lagerstedts artikel Din torskfilé fraktas till Kina tur och retur (31.7.2015)

Anders Falls artikel Utbrett fusk med honung. (19.4.2017)

Queen's universitys presentation av professor Christopfer Elliott.