Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Sinnesundersökning avslöjar om de som begått de grövsta brotten är psykiskt sjuka eller inte

Från 2017
huvud
Bildtext De flesta som begår grova våldsbrott eller brott mot liv har varit vid sina sinnes fulla bruk då de begått brottet. Ungefär en tredjdel räknas som otillräkneliga och därmed sjuka och behöver därför vård istället för fängelse.
Bild: Pixabay/DasWortgewand

När räknas en person som begått ett grovt brott som sjuk? Hur går en sinnesundersökning till och vad innebär det?

Sinnesundersökningar görs med eller mot personens egen vilja om straffet som personen fått överskrider ett år.

Hur många av dem som genomgår en sinnesundersökning är det då som konstateras sjuka?

- Om man ser på statistiken från de senaste åren så skickas ungefär en tredjedel av de som sinnesundersöks till vård istället för fängelse, säger Ghitta Weizmann-Henelius som är docent i rättspsykologi vid Gamla Vasa sjukhus.

Detta betyder i sin tur att majoriteten av dem som begår allvarliga våldsbrott varit tillräkneliga vid brottstillfället.

Det är THL, alltså Institutet för hälsa och välfärd, som tar emot begäran om sinnesundersökning, förordnad av en domstol. Det finns två huvudsakliga sjukhus i Finland där majoriteten av sinnesundersökningarna görs, ett i Vasa och ett i Kuopio.

En sinnesundersökning får ta högst två månader, och syftet är att ta ställning till om den åtalade kan anses vara tillräknelig vid tidpunkten då brottet begicks.

ghitta weizmann-henelius
Bildtext Ghitta Weizmann-Henelius är docent i rättspsykologi och har varit med och utfört många psykologiska test i samband med sinnesundersökningar.
Bild: Anki Westergård

Ett team bedömer

Det är en rättspsykiater som ansvarar för sinnesundersökningen och med sig har hen ett team där det ingår en psykolog, en socialarbetare och även en vårdare som finns på avdelningen.

Teamet följer med patienten under de två månader hen finns på avdelningen och observerar beteendet.

- När någon kommer hit för sinnesundersökning är det väldigt viktigt att vi får all bakgrundsinformation.

Det omfattar allt från hälso- och sjukvårdens register, Folkpensionsanstaltens och sociala sektorns uppgifter, samt polisens förundersökning och brottsregister.

Armén, familj, skola, vänner, arbetsgivare, allt kollas och gås igenom.

- Man kan säga att vi går igenom allt som finns om den här personen sedan hen fötts till dags datum.

Kan man fejka?

Under tiden som en patient utreds, observerar man också hur hen uppträder på avdelningen – finns det tecken på sjukdom eller försöker personen simulera sjukdom?

För det finns de som försöker simulera i hopp om ett kortare straff. Men det är mycket svårt att simulera sjukdom, menar Weizmann-Henelius.

- Man skall hålla bra koll på alla detaljer, vad man berättat åt vem. Vi är så många i teamet och har så lång erfarenhet att det krävs nog ett jättegott minne för att ljuga ihop en historia.

Dessutom är det svårt för den undersökta att veta vilka tecken hen bör uppvisa för att få en viss diagnos. Och vad gäller vissa av de psykologiska testen så kan en oinsatt inte veta vad de olika svaren innebär.

- Det här är något som vi är medvetna om och är uppmärksamma på.

glasskärvor
Bildtext Det är mycket svårt, så gott som omöjigt, att fejka att man är psykiskt sjuk under hela den tid som man genomgår en sinnesundersökning.
Bild: Pixabay/bykst

Realitetstestning

Weizmann-Henelius som tidigare utförde psykologiska tester i samband med sinnesundersökningar, påpekar att det ändå inte är testerna som är avgörande i en sinnesundersökning.

- Om vi till exempel hittar tecken på psykos i ett test så skall vi också hitta dessa symtom i intervjun och bakgrundsmaterialet.

Syftet med sinnesundersökningen är alltså att bedöma graden av eventuell störning i allmänhet och för tidpunkten av brottet.

Det man tittar på är personens psykiska, sociala och kognitiva färdigheter eller funktioner.

Om personen anses vara otillräknelig kan hen inte anses vara ansvarig för brottet.

Störningen skall dessutom anses vara allvarlig och ha ett direkt samband med det begångna brottet.

Man väger också in personens förmåga att följa lagar och gängse normer, att förstå gärningens natur och att kunna skilja på vad som är rätt och fel.

- Vi undersöker om personen förstår konsekvenserna av brottet både för sig själv och andra, och det är också väldigt viktigt att hen kan kontrollera och reglera sitt beteende i olika tänkbara situationer.

Men sinnesundersökningen tar inte slut där. Man tittar också på orsakerna till varför funktionen är nedsatt och orsakerna bakom.

Är det fråga om psykisk sjukdom, en hjärnskada eller intellektuella problem? Hur yttrar sig detta i personens beteende och förmåga att avgöra situationer?

Bildtext De flesta patienter som döms till vård istället för fängelse lider av schizofreni. Någon form av personlighetsstörning och missbruk brukar också vara inblandat.
Bild: EPA/MONEY SHARMA

Komorbiditet

Många av dem som döms till vård istället för fängelse lider av schizofreni. I vissa fall handlar det om bipolaritet och i enstaka fall om psykotisk depression.

Men den gemensamma nämnaren är oftast att de även lider av någon form av personlighetsstörning och missbruksproblematik samtidigt.

Vi måste ta hänsyn till att patienterna begått brott.

Ibland kan det också vara fråga om en utvecklingsstörning och de överförs då till specialomsorgen.

På de rättspsykaitriska sjukhusen vårdar man patienterna som alla andra psykiskt sjuka, men man är tvungen att beakta att personen begått ett brott.

Weizmann-Henelius är själv inte rädd för patienterna, men säger att man bör vara observant och notera om patienternas beteende förändras.

Markanta skillnader

Men det finns en grupp som är betydligt våldsammare än andra. Och det gäller inte bara på Gamla Vasa sjukhus, utan det är ett mönster.

- Det finns en klar skillnad. Och det gäller inte enbart vårt sjukhus, utan det är internationellt. Kvinnorna är nämligen betydligt besvärligare och våldsammare än männen.

Weizsmann-Henelius berättar att hon gjorde en undersökning för något år sedan där det visade sig att det var en kvinna som stod för 75 procent av allt våld på sjukhuset, tätt följd av de andra intagna kvinnorna.

Det var en kvinna som stod för 75 procent av allt våld.

Weizsmann-Henelius påpekar dock att de här kvinnorna är väldigt sjuka. Enligt henne så spelar också den emotionella biten en större roll hos kvinnorna.

- Kvinnorna reagerar starkare. Om till exempel en kvinna beter sig så illa att hon måste isoleras kan det framkalla så stor avundsjuka hos en annan att även hon ställer till med kaos för att bli isolerad.

Flygande föremål är inte heller helt ovanligt då det kommer till de kvinnliga patienterna.

Internationella studier har visat att det inte bara är i Finland som de kvinnliga patienterna är våldsammare än männen.

Varierande vårdperioder

Om en person dömts till vård så är det ungefärliga medeltalet som man är intagen på sjukhus cirka sex år.

- Men då ska vi komma ihåg att en del klarar sig med ett år av vård medan andra tyvärr aldrig kommer att klara sig på egen hand.

Så i princip kan man bli snabbare utskriven från sjukhuset än om man hade blivit dömd till fängelse?

- I princip, men det beror på hur pass snabbt patienten tillfrisknar och vilka slags förhållanden som hen kan överföras till. Det är THL som slutgiltigt besluter när en patient skrivs ut, inte sjukhuset.

gamla vasa sjukhus
Bildtext Trots att patienterna får röra sig fritt så är övervakningen rigorös. En del patienter får endast vistas ute i sällskap av en vårdare.
Bild: Anki Westergård

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln