Brådska och nyrekryteringar ledde till många felaktiga asylbeslut
Andelen felaktiga asylbeslut vid Migrationsverket har ökat markant på kort tid. Andelen steg från 0,2 till 3 procent på mindre än två år.
Högen med klagomål över asylbeslut har hunnit växa sig stor. Just nu finns över 8 000 asylbeslut hos förvaltningsdomstolarna, där man inom ett år måste ta ställning till om besluten är korrekta eller inte
Då visar det sig hur väl Migrationsverket har utfört sitt jobb.
Siffrorna just nu ser inte smickrande ut. År 2015 ansåg förvaltningsdomstolarna att 0,2 procent av asylbesluten var felaktiga. Under de tre första månaderna 2017 har andelen mångdubblats, den är nu 3 procent.
400 nya anställda och 32 000 nya asylsökande samtidigt
Tirsa Forssell, chef för resultatområdet vid asylenheten vid Migri, förklarar att den stora andelen fel beror på brådska, då antalet asylsökande plötsligt steg till rekordnivåer.
Uppemot 32 000 asylsökande kom till Finland inom en kort tid, vilket ledde till stora omställningar inom Migri.
- På ett drygt halvår anställde vi över 400 nya överinspektörer som skulle behandla asylärenden. De nya personerna skulle utbildas, samtidigt som nya asylbeslut måste fattas, förklarar Forssell.
Speciellt i början kunde det ske en del misstag, och eftersom de besluten finns hos förvaltningsdomstolarna just nu så syns misstagen i statistiken först den här våren.
Enligt Forssell borde andelen felaktiga beslut vara lägre nu, eftersom handläggarna numera har mera erfarenhet av jobbet.
Påtryckningar utifrån?
Ville Punto, jurist och expert på utlänningslagar, anser att man tydligt kunde märka hur kvaliteten på asylbesluten blev sämre förra året.
Han tror inte att det är enbart brådska som är orsaken.
- På besluten kan man se tydliga tecken på att det har funnits en press på att fatta negativa beslut. Det har med andra ord kommit någon form av direktiv, säger Punto.
Det här är ett påstående som Tirsa Forssell tillbakavisar, men hon berättar att en del beslut blivit annorlunda än förr på grund av de nya utlänningslagar som Migri måste följa.
Enligt Forssell kan det ändå finnas indirekta påtryckningar.
- Det förekommer press från offentligheten, medier, olika extremistgrupper, oppositionen, regeringen. Vad som är politiska påtryckningar är svårt att svara på. Jag har inte själv upplevt sådant, men alla inspektörer är människor, och vissa upplever det säkert som tyngre än andra.
Uppdatering 21.4.2017: Artikeln är uppdaterad med Migrationsverkets nya siffror som också beaktar första hälften av april. De felaktiga asylbeslutens andel är 3 procent.
Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel Virheet turvapaikkapäätöksissä lisääntyneet – perustellaan kiireellä ja kokemattomuudella skriven av Marjatta Rautio.