Idrottsklasser läggs ned i Närpes - anses inte vara jämlikt

I 20 år har högstadiet i Närpes haft två så kallade idrottsklasser per årskull där idrottsintresserade har fått gymnastikundervisning på en lite högre nivå. Men det är inte okej och nu har bildningsnämnden fattat beslutet att lägga ner klasserna.

Tanken med idrottsklasserna har varit att de som är duktiga på idrott går på samma klass så att det kan ha en aningen högre nivå på gymnastikundervisningen och umgås med likasinnade, medan de övriga elevernas undervisning är mer på en normal nivå.

Enligt Maj-Len Engelholm på utbildningsstyrelsen får man inte ha bestående grupper som är fasta under hela läsåret och som bygger på en viss prestation. Tidigare i Finland kunde man på basis av inlärningsresultat gruppera elever i olika grupper.

Det systemet har vi inte längre, men det finns möjlighet till flexibelt ordnade grupper så länge det handlar om frivillighet och intresse, så att det inte på något sätt exkluderar någon.

Inte jämlikt

I Närpes har bildningsnämnden kommit fram till att elever exkluderas i och med idrottsklasserna och därför ska man nu lägga ner idrottsklasserna från och med hösten.

- Att ha två klasser där 30 elever av 80 ska placeras in på basen av en fritidssysselsättning kanske inte anses riktigt jämlikt. De som börjar i årskurs sju nu i höst har 32 timmar undervisning i veckan och två timmar av dem är gymnastik, vi kan inte bilda klasser på basen av två timmar undervisning i veckan, säger bildningsdirektören Åsa Snickars.

- Med tanke på den nya läroplanen som sjuorna börjar med i höst så tycker vi att det är ett lämpligt skede att bryta det här.

I den nya läroplanen för årskurserna 7-9 som utbildningsstyrelsen lagt grunderna för, står det att de enskilda lektionerna i gymnastik ska ge eleverna positiva upplevelser och stöda en aktiv livsstil.

En uppmuntrande och accepterande atmosfär är en förutsättning för att målen för gymnastikundervisningen ska nås.

- Om man får en grupp där man inte alls vill hålla på med idrott, drar det ju inte precis upp motivationen i gruppen och det blir ju också väldigt tungrott för läraren. I alla ämnen behövs det heterogena klasser. Goda rollmodeller behövs, det som är duktiga kan hjälpa till, konstaterar Snickars.

Ett litet steg bakåt

Göran Småros är rektor vid Närpes högstadium och var den som i tiderna tog initiativet till att bilda idrottsklasser i Närpes. Han är kritisk men accepterar beslutet.

- Jag tycker att det är synd att vi kanske tar, inte ett stort steg bakåt, men ett litet steg bakåt. I början var jag klart mer besviken, men jag har lärt mig att leva med det här. Jag ska se till hela skolans bästa, så jag accepterar det.

Enligt Småros har idrottsklasserna varit en fördel för eleverna, inte bara för dem som är med i grupperna utan även för dem som är mindre intresserade av idrott.

- De har kunnat umgås på gymnastiklektionerna med likasinnade och så har vi sett en fördel i att de här övriga eleverna har fått sin gymnastikundervisning med jämbördiga elever och på det sättet har de fått mera ut av sin gymnastikundervisning.

"Det är meningslöst"

Niondeklassarna Jenny Strand och Lukas Sigg som gått på idrottsklasserna delar rektorns åsikt om fördelarna med klasserna.

- Jag tycker det är dåligt att de ska sluta med dem. Det har varit bra med idrottsklass för att man får vara med dem som idrottar och har samma intressen, konstaterar Strand.

- Jag tycker det är meningslöst. Jag förstår inte vad de vinner på det. Jag skulle personligen inte klara av att vara på en annan klass, för att det skulle vara för oseriöst på gymnastiklektionerna annars. Jag vill ha något motstånd också, säger Sigg.

Småros har en känsla av att idrotten i Närpes mått bra av att idrottsintresserade fått gå på idrottsklasserna.

- De som har blivit idrottare som äldre och hållit på länge med idrott har i de flesta fall gått i idrottsklassen. De har fått idrotta med sådana som har samma intresse, vilket kanske har hjälpt dem att komma över den här dropouten som ofta förekommer i tonårsåldern.