Tuff vecka för Trump - men bråket om muren tycks vara uppskjutet

Hotande budgetkris, bråk om finansieringen av muren mot Mexiko och en utlovad skattereform som förvånar republikanerna. Veckan har inte börjat bra för Donald Trump.

På lördag har det gått hundra dagar sedan Donald Trump svors in som president. De hundra första dagarna används i USA ofta för att bedöma hur framgångsrik en nyvald president varit.

Det vet också Donald Trump. Han har ansträngt sig till det yttersta för att hinna förverkliga några av sina viktigaste vallöften före den symboliska deadlinen, den 29 april.

Komplicerad skattereform

Donald Trump har sagt att han på onsdag tänker offentliggöra en skattereform, som ska ge amerikanerna massiva skattelättnader.

Men på finansministeriet togs Donald Trumps besked emot med bestörtning. Finansminister Steven Mnuchin har tidigare sagt att en skattereform är ytterst komplicerad och att det är omöjligt att säga när ett lagförslag är färdigt. Också många andra republikaner har betonat att skattefrågan är snårig.

Det är därför föga troligt att Trump faktiskt kan offentliggöra detaljerna i en planerad skattereform på onsdag. Däremot kan han berätta om principerna bakom den, just för att ens på något sätt kunna visa att han kommit långt i fråga om ett av sina vallöften innan hundra dagar gått.

Nya sjukvårdsreformen knappast färdig

Trump har också sagt att han hoppas att republikanerna ska kunna enas om den nya sjukvårdslagen denna vecka.

Några avgörande framsteg gällande den har inte heller gjorts, så det är osannolikt att den skulle hinna godkännas i kongressen under de några dagar som återstår tills hundradagarsdeadlinen.

Republikanerna tvingades för snart en månad sedan att dra tillbaka sitt första förslag på ny sjukvårdslag, eftersom det blev klart att lagen inte skulle godkännas i representanthuset. Det innebär att den demokratiska sjukvårdslagen, Obamacare, hatad och hånad av republikanerna, fortfarande är i kraft.

Slut på statens finansiering

Samtidigt som Trump försöker pressa fram framsteg gällande sina vallöften finns det andra mörka moln på Trumps himmel.

Dagen före Trumps hundra första dagar tar nämligen statens finansiering slut. Eftersom fem månader återstår av budgetåret behöver kongressen enas om att godkänna en budget och därmed ge USA:s federala statsapparat rätt att spendera pengar.

Om man inte kan enas om en budget hotas USA av en budgetkris och hela den amerikanska statsapparaten hotar att stängas ned.

Trump spelat ett högt spel

Hot om statlig nedstängning är inte särskilt sällsynt i USA. I de flesta fall lyckas man enas om en budget och undvika en budgetkris. Så kunde också ha varit fallet i år, eftersom Trumps parti, republikanerna, är i majoritet i kongressen.

Orsaken till att hotet om en statlig nedstängning hängt kvar längre än vanligt är att Trump spelat ett högt spel för att få sin vilja igenom. Han har länge sagt att han i samband med tilläggsbudgeten också vill att kongressen ska godkänna ett första anslag på 1,5 miljarder dollar som ska gå till byggandet av muren mot Mexiko. Resten av pengarna skulle tas ur nästa budget.

Nyhetsbyrån AP och några andra amerikanska medier uppgav tidigt på tisdagsmorgonen finsk tid ändå att Trump skulle ha backat från kravet, och att han nu gått med på att pengarna för muren skulle komma senare. Trump skulle återkomma till frågan i september.

Muren - det kändaste vallöftet

Byggandet av en mur mot Mexiko är Trumps mest uppmärksammade vallöfte. Trump har också sedan han tillträdde i flera sammanhang betonat vikten av nationell säkerhet och att han anser att en mur vid USA:s södra gräns bidrar till säkerheten.

På måndagen kommenterade Trump muren också på Twitter, i ett uppenbart försök att få den motsträviga kongressen med på noterna. “Muren är ett viktigt redskap då det gäller att stoppa droger att välla in i landet och förgifta våra ungdomar (och många andra)”, skrev han bland annat på Twitter.

Prislappen bekymrar

Problemet är att muren mot Mexiko är en kontroversiell fråga också för många republikaner. En del republikanska kongressledamöter motsätter sig byggandet av en mur helt och hållet, mest för att de anser att det är ett omodernt och ineffektivt sätt att öka säkerheten vid gränsen.

Andra förhåller sig tveksamma till förslaget på grund av den skyhöga prislappen. Enligt experter skulle det kosta över 20 miljarder dollar att bygga en mur på gränsen mot Mexiko.

Gröngölingsfasoner

Många upplever att Trumps inställning i den här frågan visar att han fortfarande är en gröngöling som politiker. Att han över huvud taget tog med muren i diskussionerna när statsapparaten hotas av nedstängning anses vara ett bevis för att Trump är mera intresserad av att tillfredsställa sin lojala väljarbas än att agera taktiskt för att verkligen få saker gjorda.

Nu ser Trump ändå ut att gå med på att tilläggsbudgeten godkänns utan att pengar öronmärks för muren. I stället kan där finnas vaga formuleringar om att förstärka säkerheten vid gränsen.

För det mest förödmjukande nederlaget skulle trots allt vara hela USA:s statliga apparat skulle stängas ned innan det ens hunnit gå hundra dagar med Trump på presidentposten.