Matematiken kräver att man räknar - ett "mattehuvud" räcker inte
Matematiken är ett av de ämnen som har funnits vid Åbo Akademi sedan universitetet grundades för 100 år sedan.
- Matematiken är en exakt och allmän vetenskap och undersöker lösningar till problem och försöker också utveckla de här lösningsmetoderna, berättar professor Mikael Lindström i korthet.
- Matematiken är med i mycket i samhället. Den moderna tekniken baserar sig på matematiska modeller och kvantitativa beräkningar.
Det finns två olika typer av matematiker bland sådana som forskar, förklarar Lindström.
- Det finns de som har ett problem och försöker hitta metoder för att lösa problemet. Sedan finns det de som utvecklar matematiken för matematikens skull. Man bevisar resultat som är sanna nu och i all evighet. Och den här verktygslådan blir jättestor, så då man sedan någongång har ett problem, så kan man med stor sannolikhet lösa det. Men det stora problemet är sedan hur man hitta de rätta verktygen.
Mångsidig utbildning med flera inriktningar
På Åbo Akademi kan man utbilda sig inom fyra olika inriktningar i matematik. Förutom att det går att utbilda sig till lärare, går det också att läsa försäkrings- och finansmatematik, vilket ger en möjlighet att arbeta som risk- eller finansanalytiker inom försäkrings- eller banksektorn.
Det finns dessutom en tillämpad linje, som främst berör IT-branschen, där man använder matematik för att analysera av stora mängder data, som till exempel klimatdata. Slutligen finns en allmän linje för forskare som riktar sig in på en akademisk karriär.
Oscar Granlund är inne på fjärde året av sina studier och har valt linjen för försäkrings- och finansmatematik.
Varför blev det just denna linje?
- Det var någon som sade att man får pengar, svarar Granlund lite skämtsamt.
Det Granlund bland annat har lärt sig under studierna är grunderna i matematiken som behövs i aktuariebranschen, men också tillämpade kurser för hur man ska göra med försäkringar och inom aktiehandeln.
Efter gymnasiet stod valet mellan att bli diplomingenjör, eller att läsa fysik, matematik, eller datavetenskap. Ämnen är ganska likadana och då Granlund var mest intresserad av matematik så föll valet på ämnet.
"Alla kan lära sig matematik, men det kräver att man jobbar"
Matematiken i skolan var ganska lätt för Granlund, men där tackar han sina mor- och farföräldrar som tvingade honom att göra alla läxor.
- Man måste nog öva på matematik för att bli bra på matematik, säger Granlund, och vill inte helt skriva under tanken av att somliga skulle ha ett så kallat mattehuvud. Alla kan lära sig matematik, men det kräver också att man jobbar med den, tror han.
Lindström hade i första hand tänkt sig en bana inom försäkringsbranschen då han inledde sin matematikstudier. Ganska fort märkte han sedan att han var mer intresserad av att bygga teorier och därför valde han till slut forskarbanan.
Också han tycker att det är viktigt att jobba med matematiken.
- I Sverige har man i skolan riktat in sig på mer probleminriktad undervisning inom matematiken. Det har gjort att man glömt bort själva räknandet. I Finland är man tvungen att räkna på, vilket är jättebra. Det utvecklar vår fantasi och det kritiska tänkandet.
Oscar Granlund håller på med sin kandidatavhandling om maskinlärning, där man gör beräkningar på stora data. Det som han bland annat ska skriva om är Wassersteinmetriken, som ett sätt att definiera avstånd mellan sannolikhetsfördelningar. Det här är något som tillämpas bland annat av Google, Facebook och Spotify då de ska skräddarsy rekommendationer och reklam för olika användare.
I vilken mån funderar du på hur dylika tillämpningar fungerar i din egen vardag?
- Jag har nyligen börjat använda Spotifys radiotjänst och jag tycker att den fungerar ganska bra. Den vet oftast vad jag vill höra och det är ganska intressant.
Granlund skulle väl kunna tänka sig att jobba med liknande tillämpningar också i framtiden, såväl inom finans- och försäkringsvärlden där det också finns en stor efterfrågan just nu på experter inom området.
Bland de som börjar studera matematik, riktar cirka hälften in sig på en lärarbana. Nästan hälften väljer finans- och försäkringslinjen som under de senaste åren blivit enormt populär. Men allt färre väljer en forskarbana. Det här beror delvis på det osäkra läget på arbetsmarknaden då universiteten skär ner. Det är i synnerhet efter disputationen som det blir svårt att hitta en tjänster, både i Finland och ute i världen, berättar Lindström.
- Det är så pass osäkert att man ibland har dåligt samvete för att man lockar in någon på en forskarbana, säger Lindström. Men det finns också många exempel på sådana som också kan sadla om och arbeta med tillämpad matematik. De flesta som blir färdiga får jobb och är eftertraktade.
