"Finns knappt någon skarv att skrämma"

Skarven är en nyckfull fågel, det har Vasa stad lärt sig i år. Då man utrustad med lov från NTM- centralen skulle börja skrämma bort skarven från stadsfjärden visade det sig att det knappt finns några fåglar att skrämma.

- Ifjol fick vi en enorm överraskning då antalet skarvpar som häckade i Stadsfjärden plötsligt räknades i tusental, i år blev överraskningen tvärtom att det knappt dök upp några fåglar alls, säger Christer Hangelin som är miljödirektör i Vasa stad.

Enligt stadens uppgifter finns någonstans mellan femhundra och tusen exemplar vid Juckasgrynnan i år.

På intilliggande Metgrund finns inga skarvar alls, men det beror enligt Hangelin inte på att staden är där och skrämmer bort fågeln.

- Nej. I praktiken blev det så att vi fick vi ett lov från NTM- centralen som vi inte har använt.

Häckar inte heller i Messviken

Enligt Hangelin var det meningen att lovet att skrämma skarv från Metgrund skulle användas så att man dagligen skulle åka ut till Metgrund och visa skarven att det inte är någon idé att slå sig ner på ön.

Men nästan ingen skarv dök upp i år och nu åker man ut till Metgrund enbart nu och då för att bekräfta att det fortsättningsvis är lugnt på ön.

- Det vore väldigt intressant att veta vad det är som gjorde att fågeln inte dök upp här i år och var de håller hus istället, men det vet jag inte, säger Hangelin.

För några dagar sedan slogs larm om att skarven skulle ha flyttat till närliggande Messviken i Vasa, men enligt Hangelin häckar fågeln inte där. Dessutom handlar det om relativt få fåglar som setts där.

Gemensam strategi?

Samtidigt samlar sig grannarna till protest. Flera kommuner, däribland Korsholm och Vörå, besvärar sig mot att Vasa skrämmer skarven från stadsfjärden. Man befarar att fåglarna slår sig ner någonstans på andra sidan kommungränsen.

Enligt Vasa stads miljödirektör Christer Hangelin är rädslan alltså obefogad.

- Så är det. Men situationen i stadsfjärden ifjol var så allvarlig att vi inte kunde göra något annat än ansöka om lov att skrämma bort skarven.

Då trodde man att man i värsta fall skulle se en ökning till totalt 2000 häckande par i stadsfjärden. I sådana fall kunde vattenkvaliteten vid de två badstränderna Gustavsborg och Abborön ha riskerats.

Så vad hoppas du att kommunerna i regionen i bästa fall kunde komma fram till i den här frågan?

- Eftersom skarvproblematiken väcker så väldigt starka känslor så hoppas jag att vi istället för att bråka kunde arbeta fram en gemensam skötselplan för skarven i Österbotten.

Räkning av skarven pågår

Vasa stads tillstånd att skrämma bort skarven från Metgrund gäller för två år. Vad som händer nästa år har miljödirektör Christer Hangelin ingen aning om.

- Nej, det är omöjligt att veta om skarven återkommer i stora skaror eller inte. Vi vet ju inte varför de inte återvände i lika stor omfattning i år.

Vi spekulerar kring att det kan ha något att göra med att mera örn har setts i trakten, men det är omöjligt att säga.

Finland miljöcentral räknar som bäst antalet häckande skarvpar i hela Kvarkenområdet. Om några veckor ska resultatet vara klart.

- Jag räknar med att vi är betydligt klokare redan om en månad, säger Christer Hangelin.