Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Professor: Dålig inomhusluft ingen modefluga eller fråga om hysteri

Från 2017
Ett mögelskadat fönster.
Bildtext Mögel kan leda till allvarliga hälsoproblem.
Bild: Thomas Eklund

Nyheterna om dålig inomhusluft i den ena offentliga byggnaden efter den andra duggar tätt. Problemen tas fortfarande inte tillräckligt på allvar, anser Tuula Putus, professor i företagshälsovård och miljömedicin vid Åbo universitet.

Hur mycket på allvar man tar saken varierar från arbetsplats till arbetsplats, säger Putus och lyfter fram särskilt den privata sektorn som det goda exemplet.

- Det är banker, försäkringsbolag och andra privata företag som förstår att deras värdefullaste kapital är de anställda.

Kontorslandskap på Yle
Bildtext Arbetstagarna är den viktigaste resursen, menar Putus.
Bild: Yle

Inom den kommunala sektorn känner man av bristen på pengar. Och läget har varit det samma sedan 1990-talet oberoende av konjunkturläget.

- Det har aldrig funnits tillräckligt med pengar för renoveringar av skolor och daghem.

Utgångspunkten borde vara att människorna är viktigare än byggnaderna, säger Putus.

- Då måste man kunna prioritera på ett rätt sätt.

Tar man problemen på allvar?

- Tyvärr inte. Diskussionen fortsätter om att det är hysteri eller modefenomen som går om bara man sitter och väntar. Men det är inte så.

Lång erfarenhet

Vid Åbo universitet jobbar mellan fem och tio personer med frågor om inomhusluft under ledning av Tuula Putus. Arbetet har pågått i nästan 30 år.

Universitetet samarbetar med kommuner, privata företag och bland annat fackförbund som anlitar forskarna för att lösa problemen med inomhusluften.

Tuula Putus är professor i yrkeshälsovård och miljömedicin.
Bildtext Professor Tuula Putus.
Bild: Turun yliopiston viestintä/University of Turku Communications

Det universitetet kan bidra med är att göra enkäter och hälsoundersökningar bland anställda, elever och barn på dagis.

Dessutom kan forskarna ta prover. Den aerobiologiska enheten odlar och identifierar mikrober.

På den biokemiska fakulteten finns forskare som gör toxikologiska tester med bakterier och en forskare jobbar med maskar, nematoder.

Västra Nylands vatten och miljös kontor i Lojo.
Bildtext Olika tester kan göras i laboratorium.
Bild: yle/Petra Thilman

Sjundeå är den senaste kommunen som nu överväger samarbete med Putus och hennes forskarteam.

Kommunen har hittat problem i nästan alla sina byggnader och vill gå till botten med problemen.

Då Tuula Putus tog kontakt efter att ha läst om problemen i Sjundeå blev kommunen genast intresserad, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.

Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa står leende i kostym framför kommungården.
Bildtext Juha-Pekka Isotupa.
Bild: Yle/ Pia Santonen

Nu begär man om en offert av universitetet för de tjänster man kan erbjuda.

- Vi vill veta vad det för ämnen som finns och hur giftiga de är. Vi vill inte bara täta våra hus utan vill lösa problemen på ett längre perspektiv, säger Isotupa.

Mycket hänger på enskilda tjänstemän

I de kommuner man har tagit tag i problemen har det ofta handlat om en aktiv tjänsteman eller läkare som har vågat ta tag i saken.

Putus nämner Lovisa stad som hon har samarbetat länge med. Där var det bildningschefen som började organisera hela verksamheten.

- Han var människan som kunde få människor att samarbeta. Det blev inget bråk.

Samarbete, diskussion och öppenhet är det viktigaste

― Tuula Putus

Putus säger att jobbet flyter smidigt i Lovisa och tar fram flera exempel på aktiva tjänstemän.

- I Villmanstrand var det hälsoinspektören och i Karleby arbetarskyddschefen. Huvudsaken är att man börjar samarbeta och åtgärda.

Putus rekommenderar också inneluftsgrupper.

De följer med åtgärderna, ser vad som händer annanstans och ger information till allmänheten såsom föräldrar.

- Samarbete, diskussion och öppenhet är det viktigaste.

Många olika typer av undersökningar

När Putus berättar om vad universitet kan bidra med hänvisar hon till nästan 30 år av epidemiologiska undersökningar i frågan.

Forskarna har också tagit hjälp av försöksdjur och cellkulturer. Allt visar att mögel är skadligt för hälsan.

- Det kommer fram hos nematoder, som är små maskar, hos bakterier, hos lungceller från katten och människans försvarsceller.

Mögel.
Bildtext Mögel.
Bild: Yle/Mikko Koski

Forskarna känner bland annat väl till de små nematodernas genetiska sammansättning och kan fastställa hur olika gifter påverkar dem.

- Vi kan se om effekten är i neurologiska systemet, i tarmen eller i mundelen av djuret. Hur det sedan korrelerar med människan håller vi på att undersöka.

Ju djupare man gräver i saken desto större blir det

― Tuula Putus om allvaret i problemen med inomhusluft

Målet med de här undersökningarna är att bevisa vetenskapligt det som människorna berättar om sina symptom.

- Vår utgångspunkt är förstås att vi tror på människor, men alla tror inte på det som patienten säger. Dessutom kan vi ta prov från människans blod och analysera antikroppar för mikrober i serumprovet.

Allvarliga följder

Följderna kan vara mycket allvarliga för en människa som utsätts för giftig inomhusluft, säger Putus.

Det vanligaste man drabbas av är astma.

Vuxna kan också drabbas av en lungsjukdom som heter alveolit.

OTDS är ett toxiskt syndrom som också kan drabba den som utsetts för oren inneluft.

En läkare undersöker ett barn med stetoskop.
Bildtext Lungorna är hårt utsatta vid mögelexponering.
Bild: Denis Closon

Det finns också en misstanke om att det finns ett samband mellan giftig inomhusluft och reumatiska sjukdomar samt andra autoimmuna sjukdomar.

- Till och med cancer misstänks ha samband med vissa toxiner, säger Putus.

Att människor blir friskare av flytt bevis

Putus understryker än en gång att det är viktigt att frågan tas på allvar.

- Det är en stor fråga och det är ett stort problem. Ju djupare man gräver i saken desto större blir det.

Man sover lutad mot sitt arbetsbord
Bildtext Människor blir effektivare och piggare då de kommer bort från mögeldrabbade miljöer, säger Putus.
Bild: All Over Press/Corbis

När människor flyttar bort från mögelskadade hus blir de friska. Det gäller både unga och gamla. Arbetsförmågan blir bättre, säger Putus.

- Det är det bästa sättet att visa att det finns ett samband mellan mögel och hälsa.

Omfattande problem

En del av det Åbo universitet bidrar med är alltså enkätundersökningar. Undersökningar har bland annat gjorts på uppdrag av vårdfacken Tehy och Super samt lärarfacket OAJ.

De senaste resultaten visar att minst 15 procent av sjukhus och hälsocentraler i Finland är mögelskadade.

Sjukskötare i en sjukhuskorridor
Bildtext Dålig inomhusluft är ett stort problem på vårdinrättningar.
Bild: Mika Kanerva

Senast i raden är Barnmorskeinstitutet i Helsingfors som tvingas stänga på grund av dålig inomhusluft som gör personalen sjuk.

Putus konstaterar att det i Helsingfors finns flera stora sjukhus som har allvarliga problem.

Också patienterna drabbas.

- När en människa ska föda ett barn eller bli opererad på ett sjukhus borde man ju vara alldeles säker på att man är i trygga händer och i hygienisk och bra omgivning. Det är inte saken i dagens Finland.

En byggnad med röda tegel.
Bildtext Aleksis Kiven koulu i Sjundeå är långt ifrån unik i Finland med sina problem med inomhusluften.
Bild: Yle/Petra Thilman

Upprepade undersökningar med skolors rektorer visar att mellan 28 och 31 procent av skolorna är drabbade, säger Putus.

- Antalet mögelskadade skolor minskar inte eftersom det hela tiden kommer fram nya fall. Dessvärre bygger man också nya skolor så att det blir mikrobproblem.

Klimatet en viktig faktor

Det finns många orsaker till att vi har så många byggnader med problem.

- Den viktigaste orsaken är kanske vårt klimat. Här i Norden måste vi vara inne och bygga tätt.

Översvämning i Karis
Bildtext Vi har ett tidvis ett blött och kallt klimat som leder till utmaningar när man bygger hus.
Bild: YLE/Sofia Lindahl

Putus lyfter också fram ventilationen. Den maskinella ventilationen har fått kritik, men hon anser att brist på ventilation är ett större problem. Då ökar problemen.

Också materialval påverkar.

- Vi har under årtiondenas lopp använt sådana material som inte passar ihop. Det har kommit fram efterhand.

Hon nämner våt betong som täcks med utjämnande ämnen, lim, och sedan täcks med en plastmatta som ett av problemen där mögel snabbt börjar trivas.

- Det visste man inte då när man byggde sådana konstruktioner.

Ytvattnet trängde in under plastmattan i den nyrenoverade Kiilan koulu. Nu mäter man hur fuktig betonggolvet är under mattan.
Bildtext Plastmattor har inte alltid varit lyckade lösningar då de har lagts på fuktig betong.
Bild: Yle / Marga Sandström

Andra lösningar som senare har visat sig vara problematiska är gipsskivor i badrum utan isolering.

- Det var en dålig idé. På baksidan av gipsskivan kan man ha hur mycket mögel som helst innan kaklen faller bort.

De flesta problemhus har ju många fel

― Tuula Putus

Innan de problemen uppdagades var bland annat spånskivor med formaldehyd problemen. Listan kunde göras lång med allt från brister i dräneringen och problem med platta tak.

- Under olika årtionden har vi haft lite olika problem. De flesta problemhus har ju många fel.

Naturliga material bättre

Goda exempel på hus är de gamla frontmannahusen, tycker Putus.

- När man upprätthåller strukturerna och ser till att vatten inte kommer i källaren, putsar rännorna och ser till att taket inte läcker vid skorstenen så det var nog bra. Tillbaka med frontmannahus!

Dragigt hus i Åbo.
Bildtext Mikrober på trä är ofta snällare mot människan än de som växer på till exempel betong, säger Putus.
Bild: Yle/Linus Hoffman

Överlag är virke och trämaterial bättre, säger Putus.

- De mikrober som växer på träet är vänligare mot människan än samma mikrober när de växer på betong och gipsskivor. Materialet de växer på har stor betydelse.

De så kallade nollenergihusen har lyfts fram som potentiella problem då de har väldigt täta konstruktioner. Putus säger att det finns två olika åsikter i frågan.

Framtiden visar sedan vem som hade rätt

― Tuula Putus om ja eller nej till nollenergihus

Själv säger hon sig höra till den mera skeptiska skaran. Hon uppger sig tro att hon är av samma åsikt i frågan som Juha Vinha, professor i byggnadsfysik vid Tammerfors tekniska universitet.

- Han varnar för att det finns riskstrukturer. Teknologiska forskningscentralen VTT är av annan åsikt. Där anser man att nollenergihus är bra om man bygger dem med bra kvalitet och stor noggrannhet.

Och det är just frågan om noggrannhet som gör Putus tveksam.

- Med tanke på det som nu har kommit upp om att det i byggbranschen inte finns så stor noggrannhet för tillfället väcks frågan om varför man medvetet borde ta så stora risker. Framtiden visar sedan vem som hade rätt.

En gårdskarl arbetar
Bildtext Gårdskarlen kunde göra comeback, föreslår Putus.
Bild: YLE/Martti Juntunen

Det är viktigt att sköta om sitt hus. Det är helt klart.

- Man borde kanske ha tillbaka gårdskarlarna som kände sin byggnad och tog hand om den.

Men samtidigt är ålder ingen garanti för att något är bra eller dåligt.

- Vi har 100 år gamla stockhus som är i bra skick. Sedan har vi hus som bara är några år gamla som redan har mikrobiella problem.

Diskussion om artikeln