Lastcyklar och gångstavar är framtiden på biblioteken

Visste du att det inte bara är böcker du kan låna på bibliotek? Det erbjuds både upplevelser och vardagliga saker som kastruller och symaskiner.

Tiden när bibliotek var lika med böcker är förbi. Vi kollade runt på olika bibliotek och här är ett urval av saker du kan låna: lastcykel, gångstavar, skridskor, instrument, leksaker, kontroller och konsolspel, symaskin, borrbett, glasögon, paraply, kastrull … vardagliga grejer och saker du kanske behöver ibland men ändå inte vill lägga pengar på. Är det här framtiden för våra bibliotek – att bli en slags allmän utlåningsplats för saker du kan tänkas behöva i vardagen? Vi frågar bibliotekarie Lisa Strömsholm.

- Jo det har lite gått mot det, men det kommer nog inte att ta över på biblioteken – det är fortfarande böcker som är huvudprodukten. Saker som gångstavar är ofta del av något motionsprojekt och olika verkstäder och verktyg är en del av att vi jobbar för ett aktivt medborgarskap, säger Lisa som jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie i Raseborg.

Ett sätt att locka nya människor

Att låna ut annat än böcker är också ett sätt att locka nya människor till biblioteken – när du hämtar din borrmaskin kanske ditt öga faller på en bok om virkning och där öppnas dina ögon för bibliotekets möjligheter.

Ett annat sätt att locka fler besökare är att samarbeta med andra aktörer. I framtiden kommer vi antagligen att se allt fler spelningar och kanske en och annan poetry slam-kväll på biblioteken.

Det blir kanske mer musik och film

Förr kunde du låna skivor och filmer från biblioteket, och det kan du fortfarande, men det händer knappast så ofta. Vad ska du egentligen med en skiva till när du inte har någon spelare? Lösningen är så klart filmer och musik i digitalt format, men det är inte så enkelt att fixa.

- Det kommer allt mera men här kommer upphovsrättsliga problem emot. Böcker får biblioteken köpa in och låna ut hur som helst, men filmer och musik måste man ha en licens på som man alltid måste förhandla om. Därför är det lite knepigare att ordna, men det kommer hela tiden nya tjänster för sådant material, säger Lisa.

Lisa hoppas det digitala materialet ökar i framtiden eftersom hon sett att det finns en efterfrågan.

Biblioteket erbjuder arbetsutrymmen

Bibliotekets roll i dag är också att vara en mötesplats. Det står till och med i lagen.

- Vi har en ny bibliotekslag där det står att biblioteket ska ha olika lokaler. Det ska finnas studierum och man ska kunna ha möten och jobba på biblioteket, säger Lisa.

Biblioteken är också en plats som erbjuder mediefostran för barn och unga.

Alla vinner på att biblioteket är gratis

Allt det här låter fint, och vi undrar hur det egentligen är möjligt. Eftersom allt annat i samhället kostar, varför ska det här vara gratis? Lisa säger att det hänger ihop med ett bildningsideal.

- Vi har gratis utbildning och bibliotek eftersom vi anser att alla i samhället vinner på att vi jämnar ut skillnader. Genom att ha ett ställe dit alla får komma oberoende av hur gammal man är eller om man har pengar eller inte, så har alla möjlighet att ta del av kultur och information och att lära sig nya saker.

Det här är också en av orsakerna till att det går rätt så bra för biblioteken i Finland. Visst försvinner bibliotek varje år, men inte i samma takt som i exempelvis Storbritannien.

- Näst efter Island är finländare faktiskt bäst i världen på att använda bibliotek, säger Lisa.

Årsavgifter en korkad idé

Men faktum är ändå att en del bibliotek försvinner. Pengarna räcker inte till. Under kommunalvalet pratades det om att införa en årsavgift på biblioteken, men det här tycker Lisa är en rent av korkad idé.

- Det skulle dessutom vara olagligt med nuvarande lag, eftersom det står i lagen att det ska vara tillgängligt för alla. Fastän det skulle bli en riktigt låg avgift skulle det innebära att en del får fundera på om de ska köpa mat eller gå till bibban.

Den enda avgift som biblioteken nu tar av sina besökare är förseningsavgifterna, men de tjänar faktiskt inte så mycket på det. I Raseborg där Lisa jobbar står förseningsavgifterna för mindre än en procent av budgeten.

- Vi har dem inte för att få in pengar utanför att uppmuntra besökarna att lämna tillbaka det de lånat. Vi vill hellre ha böckerna än pengarna, säger hon.

Biblioteken behöver fler män

En sak som biblioteken däremot gärna vill ha är fler män. Just nu är 80 procent av alla bibliotekarier kvinnor.

- Det är svårt att säga vad det beror på. I något skede har det blivit ett kvinnoyrke och då är det kanske svårt för män att tänka sig att jobba som det. Om alla bibliotekarier du möter är kvinnor blir tröskeln att söka sig till yrket högre.

Lisa tycker att det skulle vara bra att ha fler män på biblioteken eftersom alla arbetsplatser vinner på att ha en mångsidig personal.

- Det kanske också finns en felaktig uppfattning om vad biblioteksyrket går ut på. Många kanske tror att man bara sitter och stämplar böcker men det är mer än så. Det kräver mycket IT-färdigheter, sinne för ordning och reda, allmänbildning och sociala färdigheter. Vi borde kanske lyfta arbetets image lite, säger hon.

Brukar du besöka bibliotek? Varför och vad gör du där i så fall? Kommentera gärna!