Jordbrukaren hoppas komma i gång med sådden i tid trots kall vår

Våren har varit ovanligt kall och under veckoslutet snöade det i Östnyland. Traditionellt brukar vårbruket köra i gång kring morsdag, men hur ser det ut i år? Jordbrukare Erik Oljemark från Borgå är hoppfull att tidtabellen håller.

Erik Oljemark är jordbrukare i Svartbäck i Borgå och ordförande för Nylands svenska lantbrukssällskap (NSL).

Han har varit ute på sina åkrar för att kolla in läget med tanke på att det småningom börjar vara dags att inleda vårbruket.

– Nog börjar det snart reda upp sig. Vi har planerat att vi ska inleda vårbruket på allvar i början av nästa vecka om vädret står oss bi, säger Oljemark.

Tjälen borde ha gått ur jorden så gott som helt vid det här laget, enligt Oljemark. Han säger också att det har regnat tillräckligt.

Nu önskar han soligt och varmt väder under de kommande två, tre veckorna för att vårbruket ska bli av. Väderprognosen för veckan som leder upp till morsdagen utlovar ändå lite kallare väder igen, till och med minusgrader.

Vad händer om det blir kallt igen då jordbrukarna redan har kommit i gång med vårbruket?

– Man måste ha en strategi att man inte sår sådana växter som tycker illa om det blir riktigt kallt, för det lovas faktiskt nattfrost nästa vecka.

Spannmål klarar sig i jorden trots kallt väder, säger Oljemark. Däremot är det värre för små frön. Om det blir kallt vill de inte komma upp ur jorden, vilket inte är bra.

Höstsäden ser relativt bra ut

Våren i Östnyland har varit ovanligt kall, likaså april månad. Enligt Erik Oljemark är det är bättre att det är kallt i april än senare under våren.

– Hör vi på bondepraktikan så var slutet på april riktigt bra eftersom vi fick nederbörd. Där säger man att april våt, maj kall, fyller bondens lada all. Därför vill vi inte heller ha 20, 25 graders värme i maj.

En del jordbrukare väljer fortfarande att så åtminstone en del av sina grödor på hösten. Kan vårens kyliga väder påverka den skörden på något sätt?

Vädret har kanske inverkat en aning på rågen, säger Oljemark. Men skadorna har inte varit särskilt allvarliga.

– Jag tycker att den höstsäd man ser nu ändå ser ganska bra ut. Här i Finland hör det till att vi aldrig får hundraprocentig övervintring. Det ska vi inte alltid räkna med.

Oljemark säger att många undrar varför vi i Finland inte längre sår höstsäd i samma utsträckning som förr. En delorsak är att höstsådd alltid är en chansning.

– Det är en ångergröda. Man tycker att äsch, nu blir det inte till någonting när det är riktigt felaktigt väder under våren.

Han konstaterar att det ändå är glädjande att höstsädesarealen är lite större, vilket minskar på överskottet för de andra grödorna.

Hör vi på bondepraktikan så var slutet på april riktigt bra eftersom vi fick nederbörd. Där säger man att april våt, maj kall, fyller bondens lada all.

Erik Oljemark

Det stora problemet inom det finländska jordbruket är att prisnivån i flera år har varit väldigt låg, vilket leder till att jordbrukarna är ganska trängda för tillfället. Därför är det bra att ha grödor som inte orsakar ett så stort överskott.

– När vi har ett överskott här i Finland så tar man genast ner priset ganska kraftigt. Mycket under det här MATIF-priset som vi har. Det är en jämförelse i Frankrike.

Vårbruket borde vara klart inom maj

Om allt går väl med väder och vind brukar man traditionellt kunna spana in traktorer på åkrarna kring morsdagen. När borde vårbruket senast komma i gång?

– Det ska nog gärna starta nu vid morsdag. De gamla begreppen har ändrat sig lite. Tidigare sades att man inte ska så vårvete efter den 20 maj, men det har vi tvingats rucka på redan många gånger under senare tid.

Om man får vårbruket skött under maj månad finns alla förutsättningar för att det ska bli bra, så länge sommaren är hygglig och hösten är bra.

Erik Oljemark säger att det närmast är det som det hänger på.

– Det finns ju en del sena grödor som fordrar en längre växttid, men det får vi säga att är fast vid hur hösten ser ut sedan.