"Presidentvalet i Frankrike mer skrämmande än spännande"

På söndag är det dags för andra omgången i det franska presidentvalet där valet står mellan Marine Le Pen och Emmanuel Macron. Fransmän i Finland röstar nog, men en del är oroliga för det ökande stödet för Nationella fronten.

Valet har stor betydelse också för oss. Efter Brexit är Frankrike en ännu starkare makt som påverkar alla andra länder inom EU, och om Nationella frontens ledare Marine Le Pen vinner valet så fortsätter det högerpopulistiska fenomenet över världen.

För universitetsläraren David Chataignier vid Åbo Akademi är söndagens val mer skrämmande än spännande.

- Jag kommer att rösta, och jag hoppas att det inte blir en katastrof. Fransmännen är frustrerade och många är arbetslösa, och då det finns en våg av konservatism i Europa och världen, så är jag inte överraskad att det finns också i Frankrike. Men det är skrämmande, säger David Chataignier, som är universitetslärare i franska vid Åbo Akademi.

Melanie Aubert, som är forskare vid Åbo Akademi, har ivrigt följt med kampanjen via internet och via tidningar och tv i Finland. Hon tycker att valkampanjen har varit väldigt annorlunda jämfört med tidigare presidentval.

- Det har varit många personliga attacker och avslöjanden, men också falska nyheter, där domstolen nu tittar på vissa av påståendena. Redan tidigare var trovärdigheten för politiker låg, men den har blivit ännu lägre under den här kampanjen, anser Aubert.

Enligt Aubert har politiker de senaste 30-40 åren lovat en massa saker, men då de väl fått makten har de ändå inte kunnat göra något åt arbetslösheten eller de ekonomiska problem som Frankrike haft.

Många politiker har också varit inblandade i ekonomiska skandaler. Folk har tappat tron på politiker, de har förlorat sina förhoppningar, och det har gett god grogrund för både ytterhögern och för yttervänstern att växa.

- Men i valkampanjen har de [extremhögern och extremvänstern] inte nöjt sig med att peka på problemen, utan de har kastat ur sig vilka påståenden och lögner som helst. Det har varit en smutsig kampanj, tycker Aubert.

David Chataignier håller med om att debatten särskilt mellan Le Pen och Macron har varit aggressivare än man är van vid, eventuellt just för att Le Pen är så radikal, men å andra sidan är det just så som fransmän diskuterar.

- Man brukar säga att vi i Frankrike gillar att debattera, så kanske det betyder att vi tycker om att diskutera våldsamt. För vi har ingen konsensus. Istället gillar vi att debattera och uttrycka vår åsikt, säger Chataignier.

Professor emeritus Yves Gambier tycker till och med att det har varit en riktigt uppfriskande valkampanj.

- Politikerna har så länge varit en egen klick utan kontakt med folket. Det har varit bra att den här kampanjen har gett klarhet, upplysning. Man har på riktigt fått kontakt med dem, tycker Gambier.

På sätt och vis påminner det här om presidentvalet 2002, då Marine Le Pens pappa Jean-Marie Le Pen gick till den andra valomgången och ställdes mot Jacques Chirac. Chirac fick cirka 80 procent av rösterna och blev president.

- På söndag kanske Marine Le Pen inte blir president, säger Aubert, men hon får ett mycket större stöd än pappan, och den trenden är oroande, att Nationella fronten och högerpopulismen får ett allt större stöd.

Efter presidentvalet följer i juni ett parlamentsval i Frankrike, och det kan ha betydelse redan för nästa presidentval.

- Om Nationella fronten klarar sig bra i valen kan Marine Le Pen mycket väl väljas till president i nästa val, år 2022, tror Gambier.

Ingen av de tre franska Åboborna vågar förutspå hur det går i årets presidentval, men alla tre kommer på söndag att åka till franska ambassaden i Helsingfors och rösta. Det är en viktig sak.