Fembarnsmamman Cecilia tänker inte förlora kampen mot cancer

Från 2017

Publicerad 07.05.2017 09:15. Uppdaterad 10.05.2017 15:50.

Cecilia Rådmans fick cancerdiagnosen i november 2016. — Bildtext Cecilia Vesterholm fick cancerdiagnosen i november 2016.
Bild: Yle/Kati Enkvist.

Den 23 november 2016 ringde telefonen hemma hos Cecilia Vesterholm. Det var ett samtal som skulle komma att sätta paus på livet. Cecilia fick diagnosen bröstcancer. Nu kämpar hon inte endast för att överleva cancern, utan också för att få ekonomin att gå ihop.

Cecilias ögon är pigga bakom de klarröda glasögonbågarna när hon öppnar dörren till egnahemshuset i Gerby.

Hennes fem barn, Mikaela sju år, Elias sex år, Simon fyra år, Matthias tre år och Thomas ett år, är på väg att gå ut på gården för att leka. Maken Kaj står i köket och pysslar med maten. Om en stund kommer mormor och morfar på födelsedagskalas. Det är yngsta sonen Thomas som ska firas på ettårsdagen.

Det är en vanlig vardag som är fylld med skratt och gråt. Lek och allvar. Och cancer.

För ett halvt år sedan fick då 39-åriga Cecilia diagnosen HER2-positiv bröstcancer. En aggressiv och ovanlig form av bröstcancer.

- Vi vet ännu inte om cancern har spridit sig. Men nästa vecka genomgår jag en PET/CT-undersökning i Tammerfors och då blir vi förhoppningsvis klokare.

Just nu behandlas Cecilia med cytostatika var tredje vecka för att krympa tumören inför operation. Då genomgår hon åtminstone dubbel masektomi.

- I nuläget har jag bestämt mig för att operera bort båda brösten. Cancern finns endast i högra bröstet men jag har likadana känningar i det vänstra så jag tar bort det också. När det här en gång är över vill jag inte gå igenom det en gång till, så jag tar det säkra före det osäkra.

Efter operationen, som kommer att äga rum senast i juli, fortsätter behandlingen med cytostatika och Cecilia kommer också att få strålbehandling

- Vägen är lång. Läkarna har sagt att vårdprocessen fortsätter åtminstone ett år innan vi är på bättre sidan.

Något var fel under graviditeten

Cecilias symptom visade sig redan under graviditeten då hon väntade Thomas. Hon fick sårskorpor på bröstet och bad om att bli undersökt. Men proverna visade inget avvikande. När Thomas föddes och amningen inleddes visste Cecilia att något var fel.

- Ända fram tills Thomas var sju månader gammal hade jag ständigt mjölkstockning och till slut började jag blöda ur bröstvårtan.

Cancern syntes inte i mammografi- ultraljuds- eller magnetundersökningar. Istället togs ett vävnadsprov från bröstet.

- Ultraljudsundersökningen visade endast att mina lymfkörtlar var förstorade men min cancertumör är av någon anledning osynlig.

Nu äter Cecilia en hel drös med mediciner som gör att hon orkar stå på benen. Och som fembarnsmamma blir det en del hålligång.

- Med fem små barn vilar jag kanske inte som en vanlig cancerpatient gör. Så jag är trött. Men samtidigt är det barnen som håller mig vid mina sinnens fulla bruk.

Men cytostatikabehandlingen innebär också att Cecilia periodvis är tvungen att åka ifrån barnen. Det nedsatta immunförsvaret tvingar henne att flytta ut varenda gång som barnen får influensa eller magsjuka.

- Under tiden som barnen är sjuka är jag tvungen att bo hos mina föräldrar. En gång var jag borta en månad i sträck då både barnen och jag var sjuka. Det är jättejobbigt. Men vi tar en dag i taget.

Förklarade för barnen vad som kan hända

Cecilia och Kaj bestämde sig för att vara ärliga med barnen och tala öppet om sjukdomen och vad den kan komma att innebära.

- Vi satte oss ner med de två äldsta barnen, Mikaela som fyller åtta år på hösten och Elias sex år, och berättade exakt vad som kommer att hända ifall det värsta händer. Vi sade att allt kommer att bli bra även om mamma inte är här längre. Pappa finns kvar, hemmet finns kvar, allting blir okej.

- Men vi sade också att vi och läkarna kommer att kämpa för att mamma ska bli frisk. När de fick höra det lugnade de sig. Rädslan släppte när vi var ärliga. Vi berättade förstås inte mera än vi var tvungna men sanningen hjälpte.

Lutat sig mot Gud

Gudstron har hjälpt Cecilia och familjen att handskas med cancern.

- Gud och familjen har fått mig att stå upp. Hela familjen är troende och det har hjälpt både mig och barnen.

Men visst finns ilskan där.

- Klart att jag är ledsen och känner sorg. Men den fasta tron på Gud har hjälpt mig.

Kämpar med ekonomin

Cecilia ser fram emot en framtid då cancern är borta och livet kan återgå till det normala.

- Jag drömmer om att allt skulle vara över inom ett år.

Och under tiden har familjen ett stort nätverk av människor som stöttar dem. Och det behövs för det har varit mycket tufft att få den ekonomiska biten att gå ihop. Speciellt nu när Cecilias man är vårdledig och tar hand om det mesta. Cecilia själv erhåller endast minimiersättning från FPA under sin sjukskrivning

- Kaj är vårdledig från sitt arbete som sjukskötare och tar hand om både mig och barnen. Själv var jag egenföretagare och frisör i 15 år innan jag blev föräldrarledig. Kampen för rättvisa har varit tuff. Det har varit något som jag gärna skulle ha varit utan. Det känns orättvist att ha varit en god medborgare som betalar skatt och nu när jag behöver hjälp så finns det ingen att få.

Byråkratidjungeln har varit djup och svår att navigera sig igenom.

- Det ska inte vara så här svårt. Ingen är beredd på att bli sjuk. Det kan komma som en blixt från en klar himmel och då borde man få den hjälpen man behöver.

- Det är tack vare hjälpen av släktingar, vänner och även helt okända människor som vi har klarat oss. Det är ofattbart hur mycket hjälp vi får. Jag är helt paff och väldigt, väldigt tacksam. Utan det här stödet skulle vi nog inte ha klarat oss.

Mitt i sjukdomen gör Cecilia upp planer för framtiden.

- Jag kommer inte att återgå till mitt gamla yrke. Jag har blivit allergisk mot kemikalierna. Så jag vet ännu inte vad jag ska bli när jag blir stor, säger Cecilia och skrattar.

På lördagen den 20 maj ordnas ett välgörenhetsevenemang på Vestis gård i Gerby till förmån för Cecilia och hennes familj.

Cecilias systrar har också skapat gruppen Sissis kamp på Facebook som berättar om Cecilias motgångar och hur man kan hjälpa henne och resten av familjen.