Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Prisad mjölkbonde har framtidshopp

Från 2017
Uppdaterad 09.05.2017 17:08.
Mjölkbonden Sofia Eriksson står och klappar en mjölkko.
Bildtext Mjölkbonden Sofia Eriksson i fähuset bland korna.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Mjölkbonden Sofia Eriksson i Oravias utsågs av Mellersta Österbottens unga producenter till årets unga producent. Trots att det är en tuff ekonomisk bransch tycker hon att framtiden ser ljus ut.

Sofia Eriksson hade inte väntat sig utmärkelsen från Mellis, Mellersta Österbottens unga producenter.

- Det är en jättefin utmärkelse jag har fått.

Hon tror själv att hon blev årets unga producent tack vare sin framtidstro.

- Jag tror på det finska jordbruket, säger Eriksson.

Förhoppningsfull för framtiden

Det är fem år sedan som Eriksson tog över gården från sina föräldrar. Det var en självklarhet även om hon som barn emellanåt hade tankar på att bli veterinär.

Sedan dess har hon bland annat byggt ut med en ny ladugård. I dag har Eriksson 50 mjölkkor, men snart är de 60 och det är en fördubbling mot de tidigare 30.

- Att få vara sin egen är det bästa med det här jobbet, att få ta dagen som den kommer.

Hon tycker att mjölkbondelivet är både fritt och bundet, men visst finns det svårare sidor också. Det är en tuff ekonomisk bransch att verka i.

- Det tror jag nog alla bönder känner av, säger Eriksson.

Men samtidigt är det både spännande och roligt och hon ser ljust på framtiden.

- Jag hoppas att folk vill ha kvar det finska jordbruket, att man väljer att äta inhemskt.

Mjölkbonden Sofia Eriksson står framför mjölkroboten.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Föreningslivet förnöjer

I dag finns det ganska många unga bönder i Österbotten, berättar Eriksson, men det finns rum för fler.

- Det är fortfarande en ganska hög medelålder.

För de unga i Mellersta Österbotten finns sedan 2008 föreningen Mellersta Österbottens unga producenter, Mellis.

Föreningen ordnar evenemang och resor där producenterna kan träffas och umgås. Viktigt, anser Eriksson.

- Man känner sig ganska ensam utan en förening, det är ett ganska ensamt arbete.

Hon tycker om att föreningen ordnar tillställningar där producenterna måste lämna vardagen som annars lätt bara rullar på.

- Det är roligt att komma ut och prata med andra, speciellt de som sitter i samma stövlar, säger Eriksson.

Diskussion om artikeln