Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Testamentshärvan i Vandaförsamling: "Testamentsgivaren förstod inte vad han skrev under - kunde inte finska"

Från 2017
Uppdaterad 11.05.2017 18:06.
Ilkka Turkka.
Bildtext Tidigare kyrkoherden i Vanda svenska församling Ilkka Turkka lärde känna mannen, som testamenterade sin egendom till församlingen, under 1990-talet.
Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

Fastigheten på Sarfsalö i Lovisa, som ingår i testamentet till Vanda svenska församling, skulle enligt testamentsgivaren bli fritidshus för pensionärer. Det här säger tidigare kyrkoherden Ilkka Turkka, som kände testamentsgivaren. Trots det är fastigheten nu uthyrd till år 2060 till en hyra på 600 euro per år till testamentsexekutorn.

Yle Huvudstadsregionen kunde på onsdagen berätta om hur ett testamente på en halv miljon euro från en man till Vanda svenska församling har lett till en härva där församlingsrådet är oense och kyrkoherden har besvärat sig till förvaltningsdomstolen. Dessutom finns det vissa märkligheter i testamentet.

En märklighet är att det i testamentet ingår en fastighet på norra Sarfsalö i Lovisa som är uthyrd till testamentsexekutorn till år 2060 till en hyra på 600 euro per år. Hyresavtalet gjordes 2009.

Testamentsexekutorns uppgift är att förvalta dödsboet. Det är oftast jurister som utses till det här.

Turkka: Han har inte förstått vad han har skrivit under

Ilkka Turkka, som har varit kyrkoherde i Vanda svenska församling och kände testamentsgivaren väl, känner till Sarfsalöfastigheten.

- Mannen tillbringade somrarna där. Han var där under veckorna då det var lugnare. Han odlade potatis och grönsaker. Under slutet av 1990-talet var jag där några gånger och han ville visa sin stuga och sina odlingar, som han var stolt över, säger Turkka, som lärde känna mannen 1993. Då var mannen omkring 70 år gammal.

Redan i slutet av 1990-talet sade han att fastigheten kommer att tillfalla församlingen efter hans frånfälle. Han upprepade samma sak 2007.

― Ilkka Turkka

Enligt Turkka var det klart att fastigheten skulle tillfalla församlingen.

- Redan i slutet av 1990-talet sade han att det här kommer att tillfalla församlingen efter mitt frånfälle. Han upprepade samma sak 2007 när jag vikarierade i församlingen och besökte honom. Han tänkte att det skulle bli ett friluftshus och plats för pensionärer. De skulle få besöka stället och ha det för sig, säger Turkka.

Vad tänker du om att det nu är testamentsexekutorn som hyr stället?

- Min åsikt är att det är att missbruka sin ställning.

Enligt uppgifter i ett församlingsrådsprotokoll har testamentsgivaren hyrt det åt testamentsexekutorn, men Turkka tror inte att det har gått rätt till.

- Jag tror inte att testamentsgivaren har förstått vad han har skrivit under.

I samma protokoll står också att villkoren för testamentet är att Vanda svenska församling ska använda fastigheten på Sarfsalö för rekreation för seniorer som hör till församlingen eller så ska fonderade pengar som erhålls från fastigheten gå till samma ändamål.

"Testamentet var på finska och mannens finska var undermålig"

Turkka säger att han har sett mannens testamente och att det är skrivet på finska.

- Det är långt och har många speciella vändningar. Ingen har på finska kunnat förklara vad där står. Mannens finska var undermålig. Han hörde dåligt och jag tror att han klarade sig i butiken, men om man använde lite finare ord förstod han inte. Det är alldeles klart. Han hörde så dåligt att det redan var svårt att förklara något på svenska för honom. Jag tror inte han varit medveten om vad han har skrivit under, säger Turkka.

Uppgiften om att testamentet är på finska och att det är komplicerat stöds av en annan källa.

Yle Huvudstadsregionen når testamentsexekutorn. Han svarar innan han har hört en enda fråga att han på grund av sekretess inte kan kommentera och avbryter därefter telefonsamtalet. Han svarar inte heller på ett textmeddelande med frågor om Sarfsalöfastigheten och om att testamentet är på finska.

"Han trivdes bra ensam"

Ilkka Turkka säger att testamentsgivaren var en ensam man. Han hade två systrar, som dog på 1990-talet, men inga barn eller syskonbarn.

- Han trivdes bra ensam och lade svåra pussel. Han var bra på det. Han var inte aktivt med i församlingens verksamhet, bara någon gång med veteranerna. Det hade att göra med att hans hörsel var nedsatt. Han var misstänksam mot andra människor och undrade vad andra pratar om. Om han var i en grupp kunde han inte urskilja vad som sades, säger Turkka.

Han tyckte väldigt mycket om att man besökte honom. Men den enda kontakten till församlingen var då jag, kyrkoherden, eller diakonissan besökte honom.

― Ilkka Turkka

- Han tyckte ändå väldigt mycket om att man besökte honom. Men den enda kontakten till församlingen var då jag, kyrkoherden, eller diakonissan besökte honom.

Vad tror du att han skulle tänka om den här situationen som nu har uppstått kring hans testamente och om att församlingsrådet är oense?

- Om han skulle få testamentstexten framför sig på svenska och han hade möjlighet att i lugn och ro gå igenom den så skulle han gapskratta. Har jag faktiskt undertecknat det här?

- Och om han skulle läsa vad som står i församlingsrådets protokoll skulle han skratta ännu mera!