De fattiga ska få välja vård, säger Zyskowicz - århundradets blåsning säger Nylander

De fattigaste får sämre och dyrare vård medan vårdbolagen kan skumma grädden av mjölken, säger oppositionen. Tvärtom, säger regeringspartierna: Nu får också de fattiga välja en bättre vård. Riksdagen debatterade i dag, onsdag, regeringens förslag till valfrihet inom vården. Här är de starkaste argumenten för och emot.

Vad talar emot regeringens förslag till valfrihet inom vården?

1. Valfriheten gäller inte alla - de fattiga får ännu sämre vård

“För en vanlig människa är lagen om valfrihet en lag som försämrar valfriheten. Om jag bor utanför tätorterna, kan jag då välja en närmare hälsocentral? Nej, tvärtom! Reformen gör det glesare mellan hälsocentralerna. Det är en tråkig nyhet för låginkomsttagare utan bil och pengar till taxi.” Anna Kontula (V)

“En av reformens största mål är att spara. I praktiken kan man spara in pengar på två sätt inom vården. Endera höjer man avgifterna eller så sänker man nivån på de offentligt finansierade tjänsterna.” Aino-Kaisa Pekonen (V)

När ni samtidigt ska spara pengar går det inte utan att skära i servicen eller höja avgifterna

― Li Andersson

“De rika som idag använder den privata vården kommer i det nya systemet att betala mindre. Därför stiger kostnaderna. Det finns också en risk att de privata aktörerna överför kostnaderna på landskapen när patienten får ett större behov av vård. När ni samtidigt ska spara pengar går det inte utan att skära i servicen eller höja avgifterna.” Li Andersson (V)

2. Internationella vårdbolag skummar grädden av mjölken - småföretag har inte en chans

“De privata vårdbolagen kan locka till sig de lönsamma friska kunderna och sedan säga att alla platser är fyllda. Då får landskapen bereda plats för de sjukliga.” Eeva-Johanna Eloranta (SDP)

“Bara de stora vårdjättarna klarar av att sköta stora helheter inom vården. De lokala småföretagen lider dessutom av att de internationella vårdjättarna flyr skatter.” Anna Kontula (V.)

3. Riskerna ignoreras - regeringen kastar oss ut i det okända utan återvändo

“Regeringen lägger nu oåterkalleligt ut våra social- och hälsovårdstjänster på marknaden. När beslutet en gång är fattat är det ytterst svårt att någonsin ta det tillbaka. Därför borde man gå stegvis och försiktigt fram” Ville Niinistö (Gröna)

Reformen är en skamfläck för finländskt demokratiskt beslutsfattande

― Mikaela Nylander

“Fortfarande saknas ett heltäckande informationssystem som gör att man kan garantera en sömlös vård för patienterna. Hur garanterar ni i regeringen att en patient som kommer till hälsocentralen efter en trafikolycka får rätt vård? Hur ska man veta vilken vård hen fått tidigare så att man inte begår vårdfel?” Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)

4. Förslaget är ett resultat av kohandel - regeringen tror inte ens på det själv

“Regeringens mål var en vårdreform som ökar jämlikheten och som stävjar kostnaderna. Tyvärr framgår det ur regeringens lagförslag att det inte kommer att gå så här. Ärade regeringen, varför kommer ni med ett sådant här förslag till riksdagen?” Anna-Maja Henriksson (SFP)

"Enligt experterna gör reformen vården dyrare trots att man skulle spara. Den splittrar servicen som skulle bli mer enhetlig och den gör servicen mer ojämlik när man skulle göra vården mer jämlik." Eeva Johanna Eloranta (SDP)

“Det gjordes en deal där Centern fick landskapen, Samlingspartiet fick tvångsbolagiseringar och Sannfinländarna fick, nåja, en minister. Nu ger vi skatteparadisbolag möjlighet att tjäna pengar på vår hälsa och vår service.” Paavo Arhinmäki (V)

5. Den lokala demokratin försvagas

“Landskapsreformen koncentrerar makten till ministerierna. Reformen är en skamfläck för finländskt demokratiskt beslutsfattande. Den så kallade självbestämmanderätten är århundradets blåsning.” Mikaela Nylander (SFP)

Vad talar för regeringens förslag till valfrihet inom vården?

1. Också de fattiga måste få rätt att välja - ingen lämnas vind för våg

“Det är ytterst hårt av oppositionen att förvägra människor vård. Nu är det bara de med pengar och försäkringar som kan köpa sig förbi köerna.” Sari Sarkomaa (Saml)

Det är ytterst hårt av oppositionen att förvägra människor vård

― Sari Sarkomaa

“Hur är det i dag? Arbetshälsovården finns till för en del av dem som har jobb, privata försäkringar och läkare för dem som har råd. Till de kommunala hälsocentralerna tyr sig huvudsakligen mindre bemedlade barnfamiljer, pensionärer och arbetslösa. Den här reformen ger alla möjligheter att välja.” Ben Zyskowicz (Saml)

“Människor blir inte lämnade ensamma i en djungel av val. Valfrihetsmodellen är enkel: Människor väljer hälsocentral och tandvård ett år i taget. Om man inte väljer så blir man anvisad vård. Om man råkar i nöd ringer man 112. ” Juha Rehula, familje- och omsorgsminister (C)´

2. Om inget görs nu blir vården ännu mer ojämlik

“Oppositionen tycks anse att vårdreformen ännu en gång ska läggas på is och tas om från början. Är det det vi vill? Kan vi inte nu koncentrera oss på hur landskapen ska förverkliga det här och sluta bromsa reformen så att människor kan få vård?" Pekka Puska (C)

“Om vi inte gör något nu så tilltar ojämlikheten. Därför driver vi på den här reformen.” Anu Vehviläinen, kommun- och reformminister (C)

“Om grundlagsutskottet skulle få ta ställning till den modell vi har i dag, hur tror ni att paragrafen om var och ens rätt till vård skulle uppfyllas?” Juha Rehula, familje- och omsorgsminister (C)

Kan vi inte nu sluta bromsa reformen så att människor kan få vård?

― Pekka Puska

3. Valfriheten är bra för småföretagen - ingen kan skumma grädden av mjölken

"Lagförslaget har verkligen skrivits om. Lokala småföretagare och organisationer, även utanför tillväxtcentra, har möjlighet att dra nytta av valfriheten. Särskilt tack vara servicesedlarna." Hannakaisa Heikkinen (C)

“Även i framtiden styrs vården av den offentliga sektorn, marknaden tas bara till hjälp. Finansieringsmodellen baserar sig på behovet av vård. För åldringar och sjuka betalar man mer än för unga och kärnfriska. Genom lagstiftning förhindrar vi att producenterna kan välja sina patienter.” Juha Rehula, familje- och omsorgsminister (C).